Halvt knapplån, jag tänkte nämligen samma sak. Jag har fått lära mig att det är bättre att man går och sedan låter hunden verkligen vara själv istället för att gå ut, gå tillbaka en stund, sedan gå ut igen osv flera gånger under dagen. Speciellt för en hund som redan tycker att det är jobbigt att man går så kan de upprepade separationerna göra saken värre.
Jag började med att bara lämna korta stunder, inte ens varje dag i första början. Jag gav en god fryst Kong och gick ut en kort vända, sen fick han ett dygn eller två på sig att smälta det träningstillfället. Och så höll jag på, ökade med några minuter i taget allt eftersom jag såg att han behöll lugnet. Han pep lite allra första gången jag lämnade men inte mer, Kongen var en stor hjälp där eftersom han är så matmotiverad.
En verbal signal för att du går kan ge extra trygghet, då lär sig hunden över tid att du försvinner en stund men inte har övergivit den för alltid. Jag säger "kommer strax", och nu har han oftast hunnit lägga sig på sin plats innan jag ens gått ut genom dörren och ser nyvaken ut när jag kommer hem igen, så jag tror på metoden.
Jag ska dock tillägga att min hund har varit väldigt trygg i sig själv och rätt egennyttig ända sedan han var valp, så vi har säkert haft det lätt jämfört med många andra. För en hund med separationsångest så får man såklart gå ännu försiktigare fram.