Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Otursfågeln igång igen
Vi tränade apportering i lördags eftermiddag och när vi slutat så såg jag att han blödde lite ur munnen. Inget konstigt med det, han flänger ju runt som en dåre så jag tänkte att han bitit sig i tungan bara. Det brukar ju sluta blöda snabbt i munnen, så jag åkte iväg på kvällen som planerat, men när jag kom hem på natten blödde det fortfarande lite.
På söndagsmorgonen vaknade jag i en säng full med blodfläckar, men med en pigg hund. Eftersom han var pigg och glad, normal temp osv, så grejade vi på hemma som vanligt. Igår åkte jag iväg till en kompis några timmar på kvällen, och när jag kom hem och tog ut hundarna ur hundgården för att gå in och lägga oss så var det inte mycket med honom
Helt groggy, grådassig om slemhinnorna utan någon förändring i färg när jag tryckte på dem, kalla öronlappar.. Direkt in till djursjukhuset med andra ord.
De var först oroliga för att blodet inte koagulerade som det skulle, men blodprov visade inte på några konstigheter mer än en liten blodförlust och lätt förhöjt inflammationsvärde. Efter provet i benet så koagulerade blodet bra, samtidigt som det fortsatte att droppa ur munnen på honom.
Han blev sederad för att de skulle kunna kolla ordentligt i munnen på honom, och där hittades ett liitet sår på tungspetsen. Veterinären letade i typ en kvart efter mera eftersom det kändes otroligt att allt blod skulle komma från det lilla såret, men hittade ingenting mera.
Däremot var det en del förändringar på tungspetsen som hon tog biopsi på. Han fick följa med hem igen, men blöder fortfarande som bara den ur munnen
Han var inte pigg i morse alltså, stapplade fram och såg inte rolig ut alls. Har dessutom blött ner en hel del i natt. Enligt vet skulle det dock inte vara nån fara att han fortsatte blöda...
Tur att pappa är hemma idag och kan hålla koll på honom. Min lilla otursfågel
Skönt han inte är sämre och får mer blod, som du säger så är det ju ändå lite positivt även om det är skört. Fortsätter hålla tummarna, jag får köra pekfingervalsen på jobbet inatt.Ny uppdatering från vet nu ikväll.
Han har inte blivit så mycket bättre, men inte sämre i alla fall. De hade inte kunnat koppla ur syrgasen, så de har inte kunnat röntga lungorna. Han hade lugnat ner andningen och vilade lugnt nu, men behöver fortfarande syrgas.
Han hade kraftig blodbrist nu, men det hade han förmodligen redan igår men att proverna kommit "ikapp" först nu. Han fick en ny påse blod när jag pratade med vet. Han får fortfarande blödningar i huden när de sticker honom, så det är fortfarande kritiskt och blodet koagulerar inte ordentligt än.
På det stora hela är han inte sämre, men pyttelite bättre och för närvarande stabil. Det kan dock vända snabbt fortfarande.
Jag får inte hälsa på honom han är för dålig helt enkelt. Kanske i morgon om han är piggare. Vet ringer imorn fm igen, inga nyheter fram tills dess är bra nyheter...
Usch, jag tänker på er hela tiden. När internet dog ett par timmar idag efter ett åskväder blev det nästan panik. Man inser inte hur snabbt saker kan hända. Ta hand om dig och håller såklart tummar och tassar för att det ska vända och du snart ska ha en frisk och galen Otis tillbaka.Ny uppdatering från vet nu ikväll.
Han har inte blivit så mycket bättre, men inte sämre i alla fall. De hade inte kunnat koppla ur syrgasen, så de har inte kunnat röntga lungorna. Han hade lugnat ner andningen och vilade lugnt nu, men behöver fortfarande syrgas.
Han hade kraftig blodbrist nu, men det hade han förmodligen redan igår men att proverna kommit "ikapp" först nu. Han fick en ny påse blod när jag pratade med vet. Han får fortfarande blödningar i huden när de sticker honom, så det är fortfarande kritiskt och blodet koagulerar inte ordentligt än.
På det stora hela är han inte sämre, men pyttelite bättre och för närvarande stabil. Det kan dock vända snabbt fortfarande.
Jag får inte hälsa på honom han är för dålig helt enkelt. Kanske i morgon om han är piggare. Vet ringer imorn fm igen, inga nyheter fram tills dess är bra nyheter...
Fy så tråkigt! Och jag hoppas att det blir ett bra besök på SLU där du kan få mycket hjälp.Lipton hade höfter grad C och armbågar grad 2. Jag är jätteledsen och orolig.
Är det någon som kan rekommendera särskild veterinär vid SLU som kan utreda vidare samt hjälpa mig med råd kring motion och ev smärta?
Om du har tid hos Kjerstin är du i de bästa händer. Hon är supernoga och vet vad hon pratar om. Vi har haft enormt mycket hjälp av henne med vår höftopererade corgi.Jag har beställt tid hos sjukgymnast vid slu så jag tar det därifrån.
Ny uppdatering från vet nu ikväll.
Han har inte blivit så mycket bättre, men inte sämre i alla fall. De hade inte kunnat koppla ur syrgasen, så de har inte kunnat röntga lungorna. Han hade lugnat ner andningen och vilade lugnt nu, men behöver fortfarande syrgas.
Han hade kraftig blodbrist nu, men det hade han förmodligen redan igår men att proverna kommit "ikapp" först nu. Han fick en ny påse blod när jag pratade med vet. Han får fortfarande blödningar i huden när de sticker honom, så det är fortfarande kritiskt och blodet koagulerar inte ordentligt än.
På det stora hela är han inte sämre, men pyttelite bättre och för närvarande stabil. Det kan dock vända snabbt fortfarande.
Jag får inte hälsa på honom han är för dålig helt enkelt. Kanske i morgon om han är piggare. Vet ringer imorn fm igen, inga nyheter fram tills dess är bra nyheter...
Tack, vad skönt att höra! Vi ska till henne den 22:a. Hoppas på lite mer information där. Vet inte riktigt vad detta innebär.Om du har tid hos Kjerstin är du i de bästa händer. Hon är supernoga och vet vad hon pratar om. Vi har haft enormt mycket hjälp av henne med vår höftopererade corgi.
Fy så tråkigt! Och jag hoppas att det blir ett bra besök på SLU där du kan få mycket hjälp.
Samtidigt vill jag säga att det inte behöver innebära att det är skit för hunden resten av livet. Svansson har också C-höfter och artros i armbågarna men är ändå en relativt aktiv hund. Det märks att han har lite svårare när han inte är uppvärmd och agility har liksom aldrig stått på vår "att göra"-lista mer än i pensionärsklasser som är inofficiella, annars är det ju något som en inte ska göra. Sen är han ju iofs lite framtung så artrosen är värre än höfterna (och jag försöker lyfta ned honom från grejer istället för att han ska hoppa ned - typ från bagaget i bilen), men ja, han är 8 år nu och det som märks mest förutom lite stelhet än att jag har fått försöka vara en bättre ägare när det gäller förebyggande träning/vikt osv. Vi har simmat en del som träning/rehab och han har ju absolut inga extrakilon samt att han någon gång fått en omgång metacam när han hade ont. Men förutom det så är han på det stora hela okej i kroppen (med undantag för allt annat dårå men det kan jag ju inte riktigt lasta dåliga höfter för ) och han är för det mesta glad i att göra grejer och verkar inte påverkad efteråt heller även om det är längre vandringar/apporteringsträning osv.