smulan87
Trådstartare
Min lilla dvärgschnauzer-kille har nu hunnit bli 6 månader och jag har en liten fundering när det gäller vaktinstinkt och skällande...
Tidigare schnauzers som jag ägt har haft en ganska djup vaktinstinkt, alltså inget besvärligt men de har alltid skällt när det ringt/knackat på dörren eller om någon okänd kommer in på gårdsplanen vid stallet. Så fort vi har öppnat och välkomnat gästen så har de blivit tysta.
Då det var några år sedan jag hade valp nu så kommer jag inte ihåg när de började att skälla vid besök. Men har iaf. för mig att det var långt innan 6 månaders ålder. Min lilla grabb har inga tendenser alls till att skälla eller vakta. När det kommer någon blir han bara glad och viftar på svansen. Jag tycker givetvis att detta är toppen då vi bor i lägenhet men jag undrar om det kanske är något som kommer med åldern.. Jag vet ju självklart att detta beteende är olika från ras till ras och även från hund till hund men har ändå funderat lite. Trodde ett tag att han inte kunde skälla, men det kan han då han ibland gör det vid lek.
Kan även tillägga att han har vid flera tillfällen haft sällskap av mina föräldrars DS som alltid skäller vid besök, men inte ens då har han haft någon tendens att säga ett endaste litet knyst.
Tror ni att detta är ett beteende som växer fram eller har vi fått turen att få en tyst liten krabat? Givetvis finns det situationer där man kanske skulle vilja att en hund som vaktar och skäller lite grann, men i vårat fall har jag kommit fram till att det är ytterst sällan, så hellre en tyst hund!
Om han börjar att markera när det kommer besök hur kan man då på bästa sätt lära dem att det inte är ett uppskattat beteende?
Tack på förhand!
Tidigare schnauzers som jag ägt har haft en ganska djup vaktinstinkt, alltså inget besvärligt men de har alltid skällt när det ringt/knackat på dörren eller om någon okänd kommer in på gårdsplanen vid stallet. Så fort vi har öppnat och välkomnat gästen så har de blivit tysta.
Då det var några år sedan jag hade valp nu så kommer jag inte ihåg när de började att skälla vid besök. Men har iaf. för mig att det var långt innan 6 månaders ålder. Min lilla grabb har inga tendenser alls till att skälla eller vakta. När det kommer någon blir han bara glad och viftar på svansen. Jag tycker givetvis att detta är toppen då vi bor i lägenhet men jag undrar om det kanske är något som kommer med åldern.. Jag vet ju självklart att detta beteende är olika från ras till ras och även från hund till hund men har ändå funderat lite. Trodde ett tag att han inte kunde skälla, men det kan han då han ibland gör det vid lek.
Tror ni att detta är ett beteende som växer fram eller har vi fått turen att få en tyst liten krabat? Givetvis finns det situationer där man kanske skulle vilja att en hund som vaktar och skäller lite grann, men i vårat fall har jag kommit fram till att det är ytterst sällan, så hellre en tyst hund!
Om han börjar att markera när det kommer besök hur kan man då på bästa sätt lära dem att det inte är ett uppskattat beteende?
Tack på förhand!