Tygeltag rakt bakåt

Sv: Tygeltag rakt bakåt

*kl*

Måste bara inflika om mina framgångar med galopp på fältet efter att tränaren sa att bakåtverkande tygeltag är strängeligen förbjuden. Efter det tillfället har jag uppmärksammat mina tygeltag mycket mer noggrannt och visst har jag tagit handen bakåt.:crazy: Jag känner igen rörelsen särskilt på fältet då min häst är superhet. Jag har tagit händerna bakåt och spjärnat i stigbyglarna. Inte bra! :crazy:

Så, vad gör man istället? Om man nu inte får bromsa bakåt som man alltid gjort tidigare? Hur får jag kontroll?

Svaret som jag har kommit fram till och som min häst har visat mig med allt tänkbar tydlighet är att det går alldeles utmärkt! Eftersom den bakåtverkande handen och spjärnet i stigbyglarna innebar motarbete till hästen, bråk, gruff och otrevligheter där jag som ryttare aldrig kan vinna en styrkekamp.

Så började jag att följa hästen i stället. När det gått för fort följer jag hennes rörelser ändå, lutar mig lätt bakåt, kramar tygeln lätt lätt, ger eftergift, proar med rösten. Och hästen lyder! Hon får massor av beröm och vill verkligen lyda. :) Det är snarare så att hon tycker att det är jobbigt att galoppera på fältet nu. Förmodligen för att jag når henne och hon behöver jobba mer.

Så idag har vi galopperat fram och tillbaks på fältet, i ganska högt tempo, i harmoni! Utan motspända muskler och oro. Och jag förundras över hur enormt känslig hästen är bara man väljer att lyssna till hennes mjukhet.:love: Och den största vinsten av allt är att det är nu jag har kontroll, det hade jag inte tidigare.:idea:
 
Senast ändrad:
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Exactamente! :idea: Och ändå kan man göra en hel del bra arbete på långa tyglar - även om det är svårt!

Jag håller även med Henrietta.
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Som jag skrivit tidigare så handlar det om att handen alltid måste tänka framåt - ge plats framåt


Även ett tygeltag som är ledande är delvis bakåtverkande eftersom tygeln fortfarande har riktningen snett bakåt. Det är inte troligt att ryttaren kan hänga så långt ut med armen att tygeltaget blir endast verkande åt sidan. :cool:
.

Även ledande tygel

Precis som EwaLena får en annan effekt på fältet när hon slutar dra - så får du en helt annan effekt om du låter det ledande gå snett framåt i stället för bakåt

Det handlar om man arbetar utifrån ett system eller inte

KL

Vidare
Hur vill man att hästen skall arbeta även i tömmen - med fulkrok eller komma upp ur manken - även där får man passa sig om man inte bara skall dra ihop hästhalsen

Är man i systemet?
Skall traven vara tvåtaktig, och galoppen trektaktig?

Skall hästen sitta ihop - vara rakriktad?

Det går även att tömköra framifrån:o - och bakifrån.

Med en känslig häst får man passa sig på tömmen -långa tygeln
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Om ryttaren endast använder handleden och inte drar hela armen bakåt, blir det mindre bakåtverkande men lika fullt är det bakåt.
I tömkörning eller med lång tygel blir det ännu mer bakåtverkande oftast, kraften blir så mycket större i varje tygel/tömtag.

Håller med! Jag har nog aldrig tänkt så mycket på tygeltag som bakåtverkande eller inte. Mer som skillnaden förhållning/ledande/kram osv. Alla handlar ju om att ta mer eller mindre kontakt med hästens mun, dvs bakåtverkande men att det finns en enorm skala. På den yttre kanten av skalan, dvs ta hela armen bakåt, tror jag att det flesta känner att det kanske inte är så konstruktivt.

Till övriga diskussionen: Ett tygeltag som går framåt däremot, är i min definition inget tygeltag, utan en eftergift. Eller?
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

det finns nog inte så mycket varierande system där man anser att handen skall gå bakåt i en hörpassering. Tror det är ganska allmänt etablerat att inner bak låses om man drar i inner tygel. Vi kanske inte ska göra överkurs av det hela i den bemärkelsen.
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

- En väl förberedd/lösgjord häst kan svara på ett skickligt utfört bakåtverkande tygeltag genom att "sätta sig", samla sig. Den som arbetar på långa tyglar är beroende av att detta arbete fungerar.

- På en väl förberedd häst går ett sånt tygeltag ända ner i bakbenet, på samma sätt som en väl utförd påverkan av bakbenet påverkar munnen.

Yes , känner igen det! Jag måste tyvärr ta bakåtverkande tygeltag på unghästen för att hon måste lära sig skillnaden på gas och broms, men min andra,den väl utbildade, driver jag framåt, tar en lätt förhållning, driver framåt igen och får min önskade samling. Härlig känsla!
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Yes , känner igen det! Jag måste tyvärr ta bakåtverkande tygeltag på unghästen för att hon måste lära sig skillnaden på gas och broms, men min andra,den väl utbildade, driver jag framåt, tar en lätt förhållning, driver framåt igen och får min önskade samling. Härlig känsla!

Jag funderar på vad vi menar med driva och förhållning och om vi alla här pratar om samma sak eller inte.

Egentligen, på en välriden häst, är ju motorn redan igång och då behövs egentligen inget drivande eller förhållande alls, utan mer signaler, eller hur man ska säga. Små förändringar i handens läge, och små impulser genom sätet/magen osv. Jag kallar det inte drivning eller förhållning, egentligen. Man inverkar med hela sin kropp och kommunicerar hela tiden (eller ska göra det i alla fall sen kan det beroende på olika faktorer fungera mer eller mindre bra).

På en ung häst är det samma, tycker jag. Så snart den alls lärt sej lyssna på att man kan kommunicera med den via bett bland annat), så är det samma och inte behov av några större tygeltag egentligen? En ung häst är ju lika känslig i sin mun och uppfattar lika små förändringar som en äldre. Skillnaden på "gas och broms" är ju inget skäl att ta stora tygeltag?
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Om man delar det mellan tygeltag som "möter upp munnen" och skapar ett tryck med bettet (som kan variera från kontakt till ganska kännbart) , och ett tygeltag som är så bakåtgående att det drar med sig hästen huvud bakåt/åt sidan?

Vad säger ni då? Tankar!
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Om man delar det mellan tygeltag som "möter upp munnen" och skapar ett tryck med bettet (som kan variera från kontakt till ganska kännbart) , och ett tygeltag som är så bakåtgående att det drar med sig hästen huvud bakåt/åt sidan?

Vad säger ni då? Tankar!

Jag tycker att det är en intressant tankegång, klurade lite själv i de banorna i går men du hann först! :bow:

Tänk om man skulle börja tala om kontaktskapande, samlande och motståndsskapande tygeltag i stället?

Där kontaktskapande tygeltag är såna som etablerar en kommunikation med hästens mun, de samlande är sådana som påverkar hästens bakben till samling, och de motståndsskapande - ja, det hörs ju på namnet i så fall...
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Inte alls tabu!! Man måste ju ta det bakåtverkande tygeltaget för att stoppa hästen från att skjuta sig fram, och detta är ju extra viktigt med en tyngd på ryggen. Glöm bara inte att aktivera bak, eller ta den franska vägen; lyft hästens framdel så är den tvungen att sätta sig bak. Man kan börja med att prova på sin hund:rofl::rofl:
Det kan ju också vara så att ett bakåtverkande tygeltag blockerar hästens förmåga till att föra fram och bära på sitt inner bakben.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Tygeltag rakt bakåt

På en ung häst är det samma, tycker jag. Så snart den alls lärt sej lyssna på att man kan kommunicera med den via bett bland annat), så är det samma och inte behov av några större tygeltag egentligen? En ung häst är ju lika känslig i sin mun och uppfattar lika små förändringar som en äldre. Skillnaden på "gas och broms" är ju inget skäl att ta stora tygeltag?

Hur känslig en häst är för små signaler beror ju på lite olika faktorer. Om vi utgår från att ryttaren INTE felinlärt den, vilket ju annars också är vanligt (att man lär hästen reagera på lite större hjälper), så är väl de största bovarna teknik och balans.
En häst som är ur balans kommer med största sannolikhet kräva en större hjälp än en häst som är i balans.
En häst med taskig teknik kommer troligen behöva fler hjälper som "hjälp" för att få till en bättre teknik, då kommer man lätt in i en ond cirkel där hästen a/ blir för härdad för hjälperna och börjar räkna med dom, lyssnar inte längre på små små signaler, och/eller b/ lättare hamnar i obalans på grund av den bristande tekniken och då kanske BÅDE behöver fler och större hjälper.

Och så ryttarens kroppskontroll och timing då givetvis, men det bör höra till den första kategorin, felinlärning av hjälperna.

När grovjobbet väl sitter, då kan man oftast korrigera med liten hjälp för att behålla teknik och behålla balans, är timingen bra så bibehåller man det och kan rida vidare med sina fina hjälper. Missar man med några millisekunders marginal så hästen hinner falla ur, ja då kan det plötsligt krävas en grov hjälp för att återgå till ett bra läge - hästen ej mottaglig/inte förutsättningar för att svara snabbt på hjälpen. Visst kan man ge en fin hjälp ändå, men då skulle det troligen ta längre tid för hästen att återgå till ett bra läge (med en grov hjälp - ursäkta uttrycket - tvingar man hästen att återgå även om det känns opraktiskt eller obekvämt i det läget, med en fin hjälp "ber" man snarare hästen och hästen kommer troligen ignorera hjälpen tills att den har förutsättningar för att svara utan att det blir "svårt").

Så att man behöver rida med lite grövre hjälper på en unghäst bitvis förstår jag mycket väl. Sen bör såklart utgångsläget ändå vara så små hjälper som möjligt för att hästen inte ska vänja sig vid för grova hjälper och bli tungriden. Beror säkert mycket på ridsättet överlag, rätt stor skillnad beroende på hur mycket balans man "kräver" hos hästen och vilken hjälpgivning man har.
 
Senast ändrad:
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Tänk om man skulle börja tala om kontaktskapande, samlande och motståndsskapande tygeltag i stället?

Där kontaktskapande tygeltag är såna som etablerar en kommunikation med hästens mun, de samlande är sådana som påverkar hästens bakben till samling, och de motståndsskapande - ja, det hörs ju på namnet i så fall...

Lät som en mycket bra kategorisering! :idea:
Förutom att man nog inte skulle erkänna varken för sig själv eller andra om man använder motståndsskapande tygeltag :angel:
Men.. avslappnande tygeltag? Finns de inte eller räknas inte dom?

Det var visserligen på kapson, men jag lärde kusen att mjuk men stadig kontakt = framåt/nedåt (och sen fick man "rida upp" ur det om det blev för mycket framåt/nedåt) vilket var kanon när vi hade problem med att huvudet stack upp och överlinjen kortades i travövergångarna... Bara att ta den avslappnande kontakten i tyglarna så var problemet löst! ;)
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

För att hästen är mottrycksdjur, drar man bakåt drar hästen framåt, dvs tappar all lösgjordhet.
Jag tömkör mkt och jag använder inga bakåtdragande tygletag förutom vid korrigering av busig häst då man liksom tager vad man haver. Jag använder stängd och icke stängd hand.
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Knapplån.
Ursäkta om jag slänger mig in i diskussionen så här mitt i.
Det jag tänker på när jag läser alla kommentarer om hur ett tygeltag hindrar eller blockerar samma sidas bakben är. När jag har behov att ta tygeltaget så beror det på att jag tappat böjning eller bärande kraft i bakbenet. Det har liksom redan skett och just därför behöver jag ta ett tygeltag för att hjälpa hästen hitta rätt igen.
Det klassiska med hönan och ägget.
Så upplever jag det.
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

Alla reagerar inte så. Den kan oxå släppa bettet o krulla ihop sig.

KL
Håller med Svea o Flash att allt som påverkar munnen är bakåtverkande av naturliga orsaker.

Var för är det fel med att korta tygeln eller att göra förhållningar?
vi förutsätter väl att man inte drar ihop hästen.
Ett skarpt bett gör oxå skillnad i hur det upplevs för hästen.
Ett vanligt tränsbett- utan plötsliga ryck eller konstant drag påverkar hela hästen.

Man vill ju att den ska komprimera sig/ bli kortare i kroppen/ bära upp sig bättre. Visa vägen.

tittade på bilder i galopp från 3 0 4årschampionaten.
Hästar som får galoppera på, men hjälps tillbaka från framvikt- särar mkt på bakbenen- den blir lägre bak= uppförsbacke.
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

KL
Även om det är osnyggt och tillfälligt, tog jag ganska rejäla bakåtverkande tygeltag på hästen då den skulle arbeta på lång töm färsta gångerna. Först ordentligt, sedan mindre o mindre och till sist kunde jag bromsa genom att smacka... aktiverade bakbenen som bar och lättade framdelen, och sedan bara sänka händerna och sluta "gå med". Från lokomotiv till tankeöverföring.. typ. Kändes rätt iaf! Fel??

Jag underar hur det skulle gått om jag bara tillåtit mig att ta upp kontakt på häst som bara stövlar iväg utan nån som helst kontroll.
Känns som att rädsla för att göra fel (vara dumma mot hästen) kan begränsa vår utveckling tekniskt och hindra oss från att testa gränsera för när det är ÄKTA och rätt.
Mer feghalande och halvdant.
Kanske så "proffs" kommer in och kan förvandla en häst på tio minuter..? Kontraster. Tydliga krav och öppningar mot det rätta, och där förmåga att omedelbart sluta pusha. =Lugn häst trots krav!

Om det krävs klackar i backen /ordentligt tygeltag för att få en reaktion what so ever, är det fel då? Om hästen därefter vaknar, lyder och blir inverkansbar för signaler på bakdel, genom sitsen, skänklar etc.??
-Mjukgörande tygeltag?!

Det som ger positivt gensvar mot mindre o mindre signaler tycker jag är rätt.
Om man tar i för lite eller för segt, och inte får ett ärligt gensvar/eftergivenhet/lydnad, då har man nog börjat bygga upp ett motstånd eller härdat hästen för hjälper.

Har aldrig konstant tryck i munnen, eller rutinmässig kraft i alla tygeltag. Utan möter med det som krävs för att få igenom önskad effekt. Efter hästen förmåga givetvis. Får planera för vad som kan tänkas krävas efter utbildningsgrad/ fysisk förmåga.

-Och där är det samma tänk vid första longeringen och första galoppiruetten.. typ.. ingen skillnad i valet av tydlighet i hjälperna, så tydligt eller så lätt som behövs för varje stund och sekund.
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

tittade på bilder i galopp från 3 0 4årschampionaten.
Hästar som får galoppera på, men hjälps tillbaka från framvikt- särar mkt på bakbenen- den blir lägre bak= uppförsbacke.

Säkert bra om man vill springa fort men bakbenen utanför kroppen är inte något jag vill ha i alla fall när det gäller dressyr. För travare är det bra likaså för galoppörer.
Gast
 
Sv: Tygeltag rakt bakåt

tittade på bilder i galopp från 3 0 4årschampionaten.
Hästar som får galoppera på, men hjälps tillbaka från framvikt- särar mkt på bakbenen- den blir lägre bak= uppförsbacke.
Hur då hjälps? nyfiken!
Med sitsen fast lämnas ifred i munnen?
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har sedan ett tag tillbaka varit medryttare på ett äldre sto som trots sin ålder är väldigt pigg och glad i ridningen. Hon går...
Svar
6
· Visningar
1 041
Senast: tessan.g
·
Utrustning Jag behöver ett skarpare bett till min valack då han blir för stark för dottern när de rider ut. Han bestämmer då tempot själv om de ska...
Svar
10
· Visningar
1 012
Senast: Sesca
·
Kläder & Bli fin Inom kort kommer jag att behöva återvända till civilisationen (i stället för att spendera min tid hemma och i stallet) , och det kommer...
Svar
11
· Visningar
1 277
Senast: MML
·
Ridning Kan någon förklara för mig hur man gör? Alltså rent tekniskt. Jag kan all teori om det, få igång bakkärran ex genom övergångar...
2 3
Svar
44
· Visningar
4 682
Senast: Bri
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp