Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vad är skillnaden mellan att korta tygeln och ta ett bakåtverkande tygeltag?
Gasts argument att man blockerar bakbenet är ju rimligt, men är det verkligen så även om man följer den (för mig viktiga) regeln att ett tygeltag endast genomförs "stegvis"?
Fredriks säger att en bakåtverkande hand ger muskeltonus i ryttaren. För mig låter det som att "för att ta handen bakåt måste man spänna emot", vilket förutsätter en häst som har ett starkare stöd i handen än vad jag eftersträvar (nej, jag söker inte en hängande tygel), där ryttaren måste spänna emot kroppen för att kunna ta tygeltaget mot sig.
Det har med balanserande reflexer att göra, det händer jättemycket i kroppen även vid små förändringar och även helt utan motstånd - även om du har rätt i att det blir värre med motstånd. För hög tonus/fel hindrar rygg och därmed bakben.
Sedan kan man också lära sig styra muskeltonus till sin fördel, men fortfarande läggs störst fokus på genomsläpplighet på insidan. - Det benet skall ju längst fram och då behöver ryggen släppas upp mer där.
from my point of wiev
Och vad ÄR egentligen ett bakåtverkande tygeltag? Den omtalade cirkelrörelsen innehåller rörelse bakåt, varför är det ok? Att krama fingrarna innebär en rörelse bakåt, varför är det ok? När slutar ett tygeltag vara inom ramarna och när övergår det i att vara fel?
Vad är skillnaden mellan att korta tygeln och ta ett bakåtverkande tygeltag?
Medan jag hört sägas att på oskolade hästar kan det vara lättare att göra halvhalt på ytter, då ytterbak går en annan väg än innerbak i ridhus. Innerbak är redan i sig något inaktiverat i ett ridhus/volt. Men som sagt, det finns sjuttio triljoner sätt att komma till månen!
Snabba tygeltag påverkar inte balansen/tyngdpunkten på samma sätt som segare kan göra, har jag fått lära mig. Det är väl detta som är en av tankarna bakom fenomenet inspänning. Genom ett "segt" (inte starkt) tygeltag har hästen något att att förhålla sig till, att ändra sin kropp mot.
Medan jag hört sägas att på oskolade hästar kan det vara lättare att göra halvhalt på ytter, då ytterbak går en annan väg än innerbak i ridhus. Innerbak är redan i sig något inaktiverat i ett ridhus/volt. Men som sagt, det finns sjuttio triljoner sätt att komma till månen!
Fredrik_: Det finns nog många typer av halvhalter - balanserande, energiökande, samlande, böjande, rörelsehämmande osv. Tror jag. (Är förstås glad om en enda går igenom på rätt sätt! ). Och halvhalt på inner tror jag inte alltid är fel. Man kanske har en häst som inte vill vila på steget - då tror jag på växelvisa halvhalter. När hästen väl förstår halvhalten alltså! (Tillägg: så här tror jag just nu, det kommer säkert att ändras om några månader... )
Snabba tygeltag påverkar inte balansen/tyngdpunkten på samma sätt som segare kan göra, har jag fått lära mig. Det är väl detta som är en av tankarna bakom fenomenet inspänning. Genom ett "segt" (inte starkt) tygeltag har hästen något att att förhålla sig till, att ändra sin kropp mot.
Varför är tygeltag rakt bakåt tabu?
Hur går det ihop med t ex tömkörning?
kl
Något jag har lärt mig i min resa med min häst att det inte finns något rätt eller fel - inte så länge man har hittat ett sätt där häst och ryttare kan kommunicera och förstå varandra. Om jag sedan gör mina halvhalter för inner, ytter, för sätet, nyper hästen i örat eller vad katten som helst så tycker jag att det är av mindre vikt.
I min ridstil ( ) finns inget som är "fel" om det verkar fungera i harmoni. Jag följer inte slaviskt någon bok, stil eller guru. Vissa hästar trivs med en rätt fast ram fram.. min häst tex skulle stegra sig med samma fasta ram (det har lixom hänt)
Det handlar väl om hur man utbildar hästen, vilka signaler man vill använda sig av och prova sig fram.
Men jag har ju inte kommit så långt i min ridning så detta jag har skrivit kanske bara är bevis på min oförmåga
Nae, jag tycker att du har helt rätt!!
Jag har inte heller några "tabun", så länge saker och ting funkar och hästen är nöjd och positiv! Ofta händer det viktiga och bra saker när man vågar ompröva och omkullkasta. Tycker jag.
Sen kan det ju bli så att något blir "tabu" i ens egen ridning eller på en viss häst, men att det är bra att inse att detta tabu inte behöver gälla allt och alla....? (Efter att ha provat och utvärderat givetvis.)
Det poppar upp både här och där i diskussioner här på Buke.