Tre hundar, en för mycket?

[Lyraolissy]

Tre golden tror jag inte blir jobbigt alls ,för dig/er att ha! Nackdelen jag tänker är ev hundvakt åt alla samtidigt

 

[Lyraolissy]

Jag har själv aldrig haft mer än två stora hundar samtidigt, men när äldsta lilla hunden går bort blir det antagligen tre stora istället. Jag ser det inte som något problem alls. Har redan stor bil och inga barn. Hundvakt har jag också. Är redan van att lämna mina hundar på olika ställen dom få gånger det behövs.

 

[russinbulle]

Med min ras lancashire heeler är det lite så att en och två hundar är enkelt - tre hundar blir direkt en flock där man som ägare inte riktigt har samma pondus längre när det gäller vissa saker - tex om man ska vaktskälla, gapa åt katten som går förbi osv

 

[Sezziyanen]

Hej!

Jag är ny på det här forumet (har dock varit inne och läst i trådar tidigare, tycker ni brukar ha vettiga tankar!) men skulle behöva bolla lite tankar, samt få input från några som kan se på min situation utifrån. Det är så att jag har två hundar här hemma, båda två goldens av utställningstyp. Den äldre fyller 6 år och den yngre är en unghund på 18 månader. Två riktigt goa och trevliga hundar, även om den yngre är ett riktigt yrväder.

Min första golden köpte jag då jag ville ha en lagom aktiv sällskapshund, det har varit min första tävlingshund och har hunnit testa på flera olika hundsporter med honom. Han har dock höftledsdysplasi (grad D) och även om han inte är en jättestor goldenhane visar han ibland tecken på stelhet i höfterna och därför slutade vi med de mer krävande hundsporterna och tex. drag. Nu tränar och tävlar vi mest nose work och rallylydnad och utöver det är han världens mysigaste sällskapshund.

Sen har vi den yngre, som jag skaffade för jag ville ha en hund att köra drag med (på hobbynivå) samt köra bruks. Var inne på att skaffa jaktgolden eller brukshund, men det blev till slut en golden åt DP-hållet. Han är dock en betydligt mer aktiv än vad min äldre hund har varit, och jag såg fram emot att se honom utvecklas. Men så hände det som inte fick hända, han fick en skada på korsbandet... Nu har det gått några månader och han är betydligt bättre, men jag vet ännu inte om han kommer bli så pass återställd att han kommer fungera som aktiv tävlingshund.

Jag har vridit och vänt på det i mitt huvud hur jag ska göra. Ska jag skaffa en tredje hund? En stor del av mig vill verkligen det. I så fall kommer det denna gång att bli en brukshund, och jag har redan kontakt med intressanta kennlar. Men alltså... tre hundar? Av större (ja, relativt) raser dessutom. Jag planerar att flytta till hus om 1-2 år, men i nuläget bor jag i lägenhet och har ingen partner som kan hjälpa till med hundarna.

Vad hade ni gjort?

Jag tycker personligen tre hundar är en för mycket. Om jag inte möjligen hade perfekta omständigheter, i hus på landet med rejäl tomt, och inte ensam med .dem. Hatar koppelpromenader med 3 hundar, man har liksom 2 händer och alltid finns risken för trassel.. Nu har jag en hund, kunde tänka mig två om jag hade sambo tex. Men tre, nä.. två räcker fint.

Men du har ju en specific omständighet förstås. Undrar dock, betyder alltså korsbandsskadan att ni inte kommer kunna köra bruks?

 

[Lejonelle]

Hej!

Jag har vridit och vänt på det i mitt huvud hur jag ska göra. Ska jag skaffa en tredje hund? En stor del av mig vill verkligen det. I så fall kommer det denna gång att bli en brukshund, och jag har redan kontakt med intressanta kennlar. Men alltså... tre hundar? Av större (ja, relativt) raser dessutom. Jag planerar att flytta till hus om 1-2 år, men i nuläget bor jag i lägenhet och har ingen partner som kan hjälpa till med hundarna.

Vad hade ni gjort?

Jag har två egna brukshundar och så har jag min dotters golden en del. Nu är alla tre ganska vuxna och uppför sig men det är ändå betydligt meckigare med tre än två, tycker jag. Svårare att hitta hundvakt, hitta boende när man åker bort mm. Tre i koppel funkar ju när man är överens och inget händer men så är ju livet inte alltid när man har med levande varelser att göra.

Inget säger ju att din tredje hund håller för tävling heller eller inte råkar ut för en skada. Men ett alternativ kan vara att omplacera någon av de äldre hundarna om det nu är tävla du vill göra. Eller låna en hund för tävling, det finns ju många som inte själva vill tävla även om de har en bra hund.

Varför vill du egentligen ha tre hundar? Eller handlar det om att det inte blev som du ville med hund nr 2?

 

[linnsan]

Jag har tre. Dock av olika storlek. En schäfer, en löwchen och en liten blandras på knappt 9 kg.

Jag känner att det beror på väldigt mycket vad man har för typ av hund samt vad man lever för typ av liv.

Jag hade tex inte velat ha tre st av min blandras eftersom att han är osäker och reaktiv i grunden. Hade jag haft tre att hålla koll på som honom så hade det blivit ganska jobbigt. De hade triggat igång varandra osv (gäller ju dock två också). Nu går han lös och lyssnar givetvis fint. Men jag vet att det finns där. Och om inte de andra två varit så trygga är det möjligt att han påverkats mer.

Min löwchen hade jag lätt kunnat ha 5-6 st som henne Lättsamma, anpassningsbara och trevliga att ha med överallt.

Min schäfer hade jag också kunnat ha ett par av. Änsålänge är hon smidig och trevlig med andra hundar, trygg, hyfsat lydig och anpassningsbar. Det enda jag känner där är storleken (större bil, svårare att hitta hundvakt till livliga stora hundar osv).

Men alltså. Är dom två nuvarande lättsamma, trevliga och lydiga så tror jag knappast att en tredje ställer till det bara sådär. Speciellt inte om man aktivt tränar och tar tag i problem som uppstår direkt.

Jag har ibland 4-5 hundar hemma. Jag kan tycka det blir lite krångligt med koppel i trapphuset, men när man väl kommer ut så är det ganska lugnt och mina går ju mest lösa så det är ingen större fara Sen är det även där beroende på hur hundarna beter sig. Drar de som idioter åt alla möjliga håll är det ju jobbigare med två såna hundar än 3-4 som går hyfsat prydligt liksom.

 

[Llinnsa]

Jag glömde bort den här tråden lite erkänner jag. Åter igen, tack alla ni som tagit er tid att kommentera! Jag ska försöka sammanfatta ett svar utan att svara er en och en, det blir så väldigt rörigt.

Gällande unghunden så är det alltså oklart hur pass bra han kommer bli i slutändan. Första prognosen var att han skulle vara hyfsat läkt efter 6 månader, nu har det gått mer än det och han är fortfarande inte bra. Det är väl främsta anledningen till att jag tvivlar på att han någonsin kommer bli helt bra, att det tar sån otrolig tid. Men det går fortfarande åt rätt håll utan bakslag så jag hoppas ju verkligen av hela mitt hjärta att han ska bli helt återställd. Veterinär och fysio är fortfarande positiva men kan ju inte ge några klara besked, vi får helt enkelt vänta och se.

Jag hade antagligen inte funderat på en tredje hund i nuläget om unghunden fortfarande var "hel". Så absolut, det blir mycket hund att hålla igång om unghunden blir bra och jag blir med två tävlingshundar. Jag måste bestämma mig för om det är värt det. Tiden är egentligen inte problemet, och jag har inga andra intressen över hundarna, men man vill ju fortfarande känna att det är kul med hund - inte att det bara blir en massa måsten. Nu blev det kanske rörigt, men jag tror att ni förstår vad jag menar.

Omplacering är i nuläget inte ett alternativ. Det finns en tanke om att äldre hunden kanske får flytta hem till mina föräldrar om några år när han är äldre och deras hund gått bort (han är 11 i nuläget) men inget som är bestämt.

Som det är nu har jag i princip bestämt mig för att vänta med att ta in ytterligare en hund i flocken, åtminstone under detta år. Då får jag ett år på mig att utvärdera unghunden och förhoppningsvis få lite mer kött på benen om huruvida han har en chans att bli helt bra eller inte.

Tack igen! Har fått så mycket bra input av er och det har helt klart hjälp mig i mitt velande och funderande. Ni får gärna komma med mer input också, även fast jag nog bestämt mig så tycker jag det är intressant att läsa om era tankar och erfarenheter!