Det är bra att träna.
Det är bra att äta hälsosamt.
Det är bra att väga lagom.
Tyvärr blir ofta den vetskapen och tankarna om det till stress, press och överdrift.
Tror att många håller med.
Vi lever i en sån tid dessutom.
Utan att veta vad som hände så har jag slappnat av lite.
Mitt mål är att motionera minst varannan dag. Det landar ofta på 4-5 dagar i veckan. Förr var det ofta 6 dagar. Absolut inget fel i det om man trivs med det men för mig blev det till slut för mycket, ett trist måste.
När jag motionerar nu så gör jag det så bra jag kan. Kroppen har återhämtat sig och även om latmasken gnäller i bland så känns passen på alla sätt mindre tunga.
Jag har fortfarande kvar min strategi om att äta nyttigt på vardagarna och unna mig på helgerna.
Men jag äter mig alltid mätt. Känner mig inte som en sämre människa för att jag tar lite till.
Tittar mig i spegeln och är medveten om att jag väger lite mer än förut. Men känner inte samma panik över det som jag ibland gjorde förut. Känns till och med ok.
Kanske är jag inne i en bra period. Kanske tittar jag mig i samma spegel i morgon och känner annorlunda.
Men i dag är i dag.
Hoppas att ni också kan se er i spegeln och vara nöjda med vilka ni är.
Åh vad jag känner igen mig, bra skrivet! Själv kommer jag inte i hälften av mina kläder just nu och när jag skulle ha första jeans-dagen för hösten igår så sprack dragkedjan. Jag känner lite.. äsch? Livet är så mycket mer, jag har inte råd att bry mig om sådant. Längre.