Sv: Tråden om Rhodesian Ridgeback!
Okej, visst kan jag det:
Tycker ni att det är okej att avla på hundar med en genetisk defekt som gör att en fjärdedel av hundarna får en sjukdom som gör att de avlivas som valpar, och ytterligare en fjärdedel av hundarna saknar anlaget för sjukdomen, och därmed även ridgen, och även de avlivas?
Nu vet jag inte var du fått dina siffror ifrån men det är i snitt 8-10% av alla födda valpar som har DS (och där ingår det även ridgelösa så att säga att de saknar anlaget per automatik är helt felaktigt) så hur du får det till en fjärdedel vet jag inte riktigt.
Nu kommer jag inte ihåg exakt andel som föds ridgelösa men tror det låg på ca 15% och det är ju inte heller en fjärdedel enligt gängse mattenorm.
Nuförtiden avlivas inte ridgelösa valpar i regel varför de får ett precis lika bra liv som sina ridgade syskon förutom att de inte kan ställas ut då och får en avelsspärr på sig, detta lider de ju dock inte av, eller hur?
Det finns naturligtvis de som avlivar men de flesta gör det inte.
Varför man fortfarande i Sverige avlivar DS-valpar är för att det inte finns tillräcklig kompetens hos vår veterinärkår att kirurgiskt avlägsna defekten. Det finns såvitt jag vet bara ett fåtal veterinärer här som ens vet vad en DS är. Och de som opererat DS-valpar kan nog intyga att det varit mycket dyrt att ge sig på det, det är dessutom vid operationens inledande väldigt osäkert om DS:en ens är operabel och risken finns att man får låta hunden somna in där på op. bordet.
I många andra länder - bl.a Tyskland, opererar man de flesta DS-valpar istället för att avliva, kostnaden där är så liten s man tar risken + att det finns mer kompetens.
Som Line sa så forskas det ordentligt på detta och man har även funnit genen som orsakar DS. Vi hoppas att så småningom kunna få göra ett enkelt gentest för att upptäcka vika hundar som är bärare av DS-gen och vilka som inte är det för att på så vis kunna undvika att dubbla bärargenen och på så vis undviker vi att få DS-valpar.