Tonåring och sovtider

[Madick]

Hur ser sovtiderna ut i normala fall, när det inte är lov? Hur många timmar?

Lägger sig 22, somnar kanske 23, går upp 06.45. Sover längre på helgen, gärna till 12 :-)

 

[bettysmatte]

Lägger sig 22, somnar kanske 23, går upp 06.45. Sover längre på helgen, gärna till 12 :-)

Låter rätt normalt, tycker jag . Inte precis som en extrem nattuggla i vanliga fall alltså....

 

[Madick]

Låter rätt normalt, tycker jag . Inte precis som en extrem nattuggla i vanliga fall alltså....

Nej precis, det här är helt nytt. Men nu är det max 2 veckor kvar med sena nätter, sen åker barnen tills in pappa i två veckor och där blir det en massa in planerat eftersom de har så kort tid (självvalt) och knappast läge att sova hela dan och då lär natten rätta till sig tänker jag.

 

[Sar]

Jodå, det är ju därför jag behöver argument för att kunna ha en vettig diskussion.

Nu har hen fått sova som hen vill ett tag vilket blev 16 idag. Vi pratade och kom fram till att det inte känns bra att sova så länge (för tonåringen) och att en maxtid vore bra. Larm kommer ställas på 13 nu så får vi se. Maten har funkat och hunden tar hen sina vakna tider (jag tar fm).

Så roligt att höra!

 

[Sar]

Har läst men inte kommenterat. Hela tråden får mig ambivalent... jag känner att Petruska mfl har helt rätt i sin poäng att låta hen välja och vad är problemet? Där kommer tonårsBjörk fram till stor del, som hade (har) en farsa som tidvis agerade jätteknepigt mot oss barn när vi sov länge. Och då är jag i grunden en morgonmänniska, liksom honom!

Han fick sina "ryck", förmodligen var det min mamma som hindrade honom att agera så jämt (mamma är kvälls/nattmänniska). De bestod i att om man sov typ efter kl 9 (!!!) en helgdag så slamrade han maximatl utanför ens dörr, körde dammsugaren in i dörren, knackade på (!!!) och kunde till och med stega in och barskt säga åt en att man skulle gå upp för halva dagen hade gått.

Som vuxen har jag en period varit sambo med föräldrarna och visst, han hade inte det beteendet att "uppfostra" mig som 30plussare, men de mornar som jag inte hade morgonfodring (vi skötte om ett gäng hästar tillsammans) så kunde gräsklipparen starta utanför sovrumsfönstret kl 8 eller man hörde honom traska förbi fönstret i gruset vrålande på någon av hundarna... jag tror helt enkelt att han (som många män...) inte har lärt sig att visa HÄNSYN, inte att han gjorde det medvetet då.

Å andra sidan är jag nog färgad av det där ändå... jag har på senare år blivit mer kvällsmänniska, men kan ibland (oftare förut) känna någon slags skuld eller skam över att inte vara uppe ur sängen när kl är tio. Känns som om dagen blir längre om jag kommer upp tidigare ..

Tråden är supernyttig för mig gällande våra barn, om tre år har vi också en tonåring. Om han sover till klockan 16 så vete sjutton om inte "den präktiga, duktiga morgonmänniskan" i mig kommer att vilj kika fram. Men kanske är det bara farsan i mig som talar. Ska försöka hålla huvudet kallt så gott det går tror jag...

Jag hade blivit helt vansinnig. Men jag tror att normen om att stuga upp tidigt är väldigt befäst.
Jag var på fest för ett tag sedan där en mamma stolt deklarerade att hennes barn aldrig fick sova längre än till kl 9, inte på helgen, inte när de var sjuka etc. Jag blev helt förskräckt och frågade varför ( jag sover länge på morgnarna när jag har möjlighet och hade jag inte kunnat få göra det som tonåring så tror jag att jag hade gått sönder) och svaret blev att barnet inte skulle sova bort dagen. Här är det för övrigt ljust dygnet runt sommartid....

 

[Badger]

Har läst men inte kommenterat. Hela tråden får mig ambivalent... jag känner att Petruska mfl har helt rätt i sin poäng att låta hen välja och vad är problemet? Där kommer tonårsBjörk fram till stor del, som hade (har) en farsa som tidvis agerade jätteknepigt mot oss barn när vi sov länge. Och då är jag i grunden en morgonmänniska, liksom honom!

Han fick sina "ryck", förmodligen var det min mamma som hindrade honom att agera så jämt (mamma är kvälls/nattmänniska). De bestod i att om man sov typ efter kl 9 (!!!) en helgdag så slamrade han maximatl utanför ens dörr, körde dammsugaren in i dörren, knackade på (!!!) och kunde till och med stega in och barskt säga åt en att man skulle gå upp för halva dagen hade gått.

Som vuxen har jag en period varit sambo med föräldrarna och visst, han hade inte det beteendet att "uppfostra" mig som 30plussare, men de mornar som jag inte hade morgonfodring (vi skötte om ett gäng hästar tillsammans) så kunde gräsklipparen starta utanför sovrumsfönstret kl 8 eller man hörde honom traska förbi fönstret i gruset vrålande på någon av hundarna... jag tror helt enkelt att han (som många män...) inte har lärt sig att visa HÄNSYN, inte att han gjorde det medvetet då.

Å andra sidan är jag nog färgad av det där ändå... jag har på senare år blivit mer kvällsmänniska, men kan ibland (oftare förut) känna någon slags skuld eller skam över att inte vara uppe ur sängen när kl är tio. Känns som om dagen blir längre om jag kommer upp tidigare ..

Tråden är supernyttig för mig gällande våra barn, om tre år har vi också en tonåring. Om han sover till klockan 16 så vete sjutton om inte "den präktiga, duktiga morgonmänniskan" i mig kommer att vilj kika fram. Men kanske är det bara farsan i mig som talar. Ska försöka hålla huvudet kallt så gott det går tror jag...

Jag fick sova till 13 för mamma på helger o sommar (om vi inte skulle göra något tidigare och det skulle vi vanligen inte, för mamma gillar också att sova.) men "bara" till 10-11 för faster på sommaren. Jag tycker definitivt precis som @Lipperta att även om jag är kvällsmänniska så tycker jag nog ändå att runt (12) 13 (14) kan vara nog med sovande.

Mina egna erfarenheter från de gånger då jag lyckats sova längre är att jag blev helt koko i huvudet, jättetrött och helt snurrig. Det kan nog som 15 åring vara jättesvårt att häva en sådan snurrighet och trötthet helt själv, för i den åldern vet man kanske inte ens att man är så trött för att man sovit för mycket flera dagar i sträck när 9 hade varit lagom och mer sovande gör bara tröttheten större. Och jag tycker nog att det inte skadar att hjälpa sina barn.

Jag tycker det låter jättebra att ts @Madick lyckats förhandla sig till en tid på runt 13, även om barnet gick och la sig klockan 4 på natten så får hen 9 timmar sömn då. Men riskerar inte sova så länge att hen mår dåligt om hen somnade klockan 2. Och man mår på riktigt dåligt av att sova för många timmar (även enl sömnforskare såvitt jag förstått).

(Och ja jag har varit nattmänniska, pluggade till 6 på morgonen till PM ibland och har rädat Wow till sena natten regelbundna 5 timmarsräder+. Ändå tror jag att man kan må dåligt av att sova för länge och vara för ung vid 15 för att förstå varför man mår dåligt. I gymnasiet smygläste jag ibland till 4 på morgonen innan jag gick till skolan klockan 8. (men iofs har jag alltid klarat det utan att det var ett jätteproblem. Man mår illa iofs.))

(Sedan om man skulle inse att någon sover till 9 äter frukost, sover till lunch, äter lunch, tar en promenad, sover till middagen, är uppe till 01 och sedan sover till 13 igen så är det läge att kolla blodvärden med läkare.)

 

[Björk]

Jag hade blivit helt vansinnig. Men jag tror att normen om att stuga upp tidigt är väldigt befäst.
Jag var på fest för ett tag sedan där en mamma stolt deklarerade att hennes barn aldrig fick sova längre än till kl 9, inte på helgen, inte när de var sjuka etc. Jag blev helt förskräckt och frågade varför ( jag sover länge på morgnarna när jag har möjlighet och hade jag inte kunnat få göra det som tonåring så tror jag att jag hade gått sönder) och svaret blev att barnet inte skulle sova bort dagen. Här är det för övrigt ljust dygnet runt sommartid....

Hehe, jag HAR blivit vansinnig många gånger, speciellt i tonåren. Så farsan vågade nog bara klampa in en gång (som jag minns)- fick sig en utskällning o gav upp.