Här får ingen sova längre än till 10 punkt. Har en 14-åring som inte äter när hon behöver utan vi måste alltid hålla koll på när hon åt sist så hon får i sig tillräckligt med näring under dygnet. Det finns inte på kartan att hon skulle vara vaken på natten och sova på dagen. Skulle hon vara vaken på natten så skulle jag fortfarande väcka henne senast kl. 10. Hon får göromål varje dag som ska göras vid en viss tidpunkt, ex gå ut med hunden. Vi försöker också ha någorlunda samma ättider också för att få en regelbundenhet i det. Nu vet jag att hon behöver sin sömn, därför uppmuntrar vi henne att gå och lägga sig i tid för att inte bli trött dagen efter. Hon har heller inga kompisar som är vakna på nätterna så det underlättar.
Jag har inga bra argument till varför mer än att det finns vissa saker som ska göras under en dag som inte kan göras på natten, tex klippa gräs. Just maten är en bekymmer hos oss och vi försöker hela tiden hitta energirika saker att äta. Hon äter gärna mycket nån timme innan hon ska lägga sig, även om klockan drar iväg innan hon är klar så är jag glad för allt hon får i sig.
Men, men...
Man får nog lov att försöka acceptera sina barn som de är under olika åldrar.
Har barnet ett problem som gör at hen inte äter tillräckligt, så kan man försöka lösa det oavsett om det behagar mer eller mindre vända på dygnet under sommarlovet.
Att börja bygga börja bygga en konflikt med att tvinga en tonårstrött tonåring att följa för mycket regler "bara för att", kan ge fler problem och eventuellt ett extra "uppror" lite senare.
Ett av mina barn är medfött extra morgonpiggt och kvällstrött och var så även under tonåren, och har alltid varit. Skulle jag tvingat hen att sova till 9 på lovet/semestern bara för att resten av familjen ville det? Eller tvingat henom att hålla sig vaken på kvällarna?
Ett annat av barnen hade en period i tonåren när henom sov periodvis till 2 eller 3 på eftermiddagarna på loven, och missade en del "roligt" p.g.a. det. Men hen var sådan under en tid, sedan gick det över.
Det tredje barnet var mittemellan, och tonårströttheten var knappt märkbar.
Alla är numera vuxna med jobb och i vissa fall egna barn.
Eftersom jag själv är en kvällspigg och morgontrött person, och alltid har varit, så blir jag alltid väldigt provocerad över moraliserande runt morgonsovande.
Och att tonåringar genomgår en period av dels ökat sömnbehov, och av morgontrötthet, är väl känt och vetenskapligt fastställt.
Har man en livssituation som medger det, så finns det absolut ingen anledning att gå upp tidigre på morgonen än vad den egna dygnsrytmen vill.