Tjockistråden!

[_husmusen_]

Tränade lite marklyft härom dagen på gymmet. Körde relativt lätt (50 kg)

Här är en liten video på det

https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10211273312541276&id=1613470746

 

[Fruentimber]

27/3 88,3 kg
6/4 86,1 kg
19/4 85,9 kg

Ehehe, påsk och så vet ni...
Jag är himla nöjd, njutit ordentligt utan hämningar under påsken och inte joggat på 2 veckor så jag var beredd på att ha gått upp igen, men icke! Bra start på dagen.

 

[svea]

Jag har lämnat målgruppen för denna tråd!

 

[Fruentimber]

Jag har lämnat målgruppen för denna tråd!

Woho, bra jobbat!

 

[svea]

Tack! 7,5 kilo avklarade, 14,5/12,5 kvar till önskat viktspann!

 

[Tranan]

Jag har lämnat målgruppen för denna tråd!

Gratulerar.

 

[Petronilla]

Jag ligger still en knäskada(muskelinflammation ) gammal skada sedan jag blev sparkad av uppretad häst så jag har bara kunnat promenera Men det går ju inte upp i allafall

 

[Tranan]

104,5 kg blodtryck 117/65 inte illa för en tjockis 55 i vilopuls.

 

[Aliche]

Var och tog prover för sköldkörteln och lite annat förra veckan och får svaren nästa vecka igen.... Hoppas att det är detta så jag kan få ordning på det och faktiskt börja märka nån jäkla skillnad med all den träning jag kör! Om det inte är det vettefasen vad jag ska ta mig till..

 

[Tranan]

102,8 kg -19 kg ny lägsta vikt. snart vågar man visa sig på stranden.

 

[TygerTyger]

102,8 kg -19 kg ny lägsta vikt. snart vågar man visa sig på stranden.

Starkt jobbat!

(Sen tycker jag att man ska våga vara på stranden om man vill, helt oavsett vikt.)

 

[Tranan]

Starkt jobbat!

(Sen tycker jag att man ska våga vara på stranden om man vill, helt oavsett vikt.)

Självklart, Och nu börjar jag få en helt ny identitet och självbild jag aldrig haft.

 

[TygerTyger]

Jag hoppar in i tråden jag också, efter långvarig läsning och avvaktan. Har gjort några halvhjärtade försök att gå ned vikten jag har lagt på mig de senaste åren men det har brustit pga dåligt fokus och andra prioriteringar. Då har motivationen dessutom främst handlat om att jag vill komma i mindre kläder och bli snyggare, men uppenbarligen finns det ganska många saker som smakar bättre än det känns att vara "smal". Sen har jag haft en tendens att äta lite vad som helst när jag är stressad och när det är fest (eller helg, så ganska ofta).

Nu har jag ganska precis 15 kg som jag vill bli av med men kortsiktigt vill jag framförallt få bättre kondition. Det visade sig när jag pratade med en kollega att en vandring jag ska göra i augusti inte är "ganska lätt" som jag hade läst mig till. Hon är definitivt i bättre form än jag och beskrev att hon hade varit tvungen att pausa och hämta andan oftare än hon hade önskat och att medlemmar i hennes grupp hade verkat mer lidande än njutande trots fantastiskt landskap. Där vill jag verkligen inte hamna.

För att undvika att gå i samma fälla som tidigare har jag ett gäng nya strategier som t ex att inte lita för mycket på det långsiktiga målet som tillräcklig motivation utan göra det roligt att träna så att det blir en belöning i sig, och att skriva ned allt jag äter. Det känns utmanande men hoppfullt!

 

[Fruentimber]

Den här veckan har jag verkligen gått tillbaka i gamla mönster! Ätit frukost ute tre gånger, köpluncher osv. Både jag och sambon har varit borta om kvällarna och det finns inte riktigt tid till att laga middag när man är hemifrån mellan 7-21.

Vi gör om hemma, både källare och vardagsrum, så morgonjoggingen har uteblivit eftersom målaren dykt upp redan kl 7. Eftersom badrummet ligger i källaren som görs om har jag helt enkelt fått duscha och åka för att inte vara i vägen (väldigt litet hus). Vi hade hoppats att det inte skulle ta mer än en vecka men det har tagit två, "förhoppningsvis" blir han klar idag.

Nummerlappen till Vårruset kom igår men jag min idiot tänkte inte på att det var en måndag = håller kurs på brukshundklubben. Så loppet uteblir för min del. Klantigt! Men å andra sidan kommer jag ju ingenstans med joggingen just nu, så det kanske var lika bra. Ska kika lite på vad för andra lopp som kommer arrangeras i min närhet senare i sommar istället.

Skulle ha ställt mig på vågen igår men struntade helt enkelt i det pga ovanstående och mens, ingen idé att haka upp sig på dåliga siffror nu för då riskerar nog motivationen dö ut helt. Nu ska jag se fram emot en riktigt trevlig helg och planera nästa veckas upplägg med nya löpartag!

 

[Poisonous]

Hey alla. Gammal bukeatervandare har. Forlat for langt inlagg nedan.

Jag har kampat med overvikt hela mitt liv.
Alltid haft en forkarlek till socker och snabb energi och alltid varit for lat for att laga riktig mat.
Nar jag bodde med min ex sambo sa spenderade jag tva ar med att sitta framfor datorn och jag at bara skrap.
Gick upp till 113kg.
Det tog slut sommaren 2014 och jag flyttade hem till mina foraldrar och borjade jobba.
Jobbade pa en skola sa hade turen att kunna ata frukost (grot) och lunch pa jobbet och sen en lagad middag hemma. Borjade aven rida igen.
Gick ner till 95kg.
I augusti 2015 flyttade jag till Wales, borjade jobba pa en burgarrestaurang, vi fick da ett mal gratis om dagen. Jag levde pa Det I ett ar. At en gang om dagen, och Det pa jobbet. Daremellan obsena mangder godis och dricka for att orka genom dagen.
Slutade det jobbet I februari och I Mars akte jag hem till sverige pa semester.
Vagde 113kg da igen.

Tre veckor I sverige och jag at normalt, gick ner till 109kg. Sa da jag kom tillbaka till Wales forsokte jag halla mig till samma rutin.
Sa nu ater jag frukost (flingor, typ cheerios) lunch ar en maltidsersattningsshake, eftermiddag nagan typ av frukt samt en maltidsersattningsbar.
Lagar middag de dagar jag ar ledig och gor lada till dagen efter som lunch och tar da en shake till middag.

Ligger idag pa 107kg. Forsoker att inte ata godis eller skrap.
Men sa igar hande nagat som gjorde mig nedstamd. Kopierar in mitt fb-inlagg. (Engelska)

I've read a lot of discussions about fatshaming lately but never experienced it myself. Up until today.
So I was on my way home from work, sitting on the bus and eating a bar.
A woman ~25 walked by me and gave me the most disgusting look I've ever gotten. She then proceeded to loudly say : "should fat people really eat chocolate?" Snorted and walked off.

I was.. I can't even describe. I'm not usually one to not have a "comeback" but what she said really stunned me.
I've absolutely been overweight all my life, I've also been addicted to sugar all my life. An addiction I've been struggling with for years.
So all I did was just sit there, head bowed down and tears in my eyes.
I was on my way to step in to town for the first time in forever and get a new shirt or something for a night out tomorrow. And I've felt so much happier lately, and one small comment ruined it all.

Now I'm on the second bus and the tears an see still burning in my eyes.
Partly ashamed for looking like I do, partly ashamed for that I didn't stand up for myself.

What I ate? A meal replacement bar..


Sa nu soker jag stottning och pepp I denna trad.

 

[Kattennizze]

Hey alla. Gammal bukeatervandare har. Forlat for langt inlagg nedan.

Jag har kampat med overvikt hela mitt liv.
Alltid haft en forkarlek till socker och snabb energi och alltid varit for lat for att laga riktig mat.
Nar jag bodde med min ex sambo sa spenderade jag tva ar med att sitta framfor datorn och jag at bara skrap.
Gick upp till 113kg.
Det tog slut sommaren 2014 och jag flyttade hem till mina foraldrar och borjade jobba.
Jobbade pa en skola sa hade turen att kunna ata frukost (grot) och lunch pa jobbet och sen en lagad middag hemma. Borjade aven rida igen.
Gick ner till 95kg.
I augusti 2015 flyttade jag till Wales, borjade jobba pa en burgarrestaurang, vi fick da ett mal gratis om dagen. Jag levde pa Det I ett ar. At en gang om dagen, och Det pa jobbet. Daremellan obsena mangder godis och dricka for att orka genom dagen.
Slutade det jobbet I februari och I Mars akte jag hem till sverige pa semester.
Vagde 113kg da igen.

Tre veckor I sverige och jag at normalt, gick ner till 109kg. Sa da jag kom tillbaka till Wales forsokte jag halla mig till samma rutin.
Sa nu ater jag frukost (flingor, typ cheerios) lunch ar en maltidsersattningsshake, eftermiddag nagan typ av frukt samt en maltidsersattningsbar.
Lagar middag de dagar jag ar ledig och gor lada till dagen efter som lunch och tar da en shake till middag.

Ligger idag pa 107kg. Forsoker att inte ata godis eller skrap.
Men sa igar hande nagat som gjorde mig nedstamd. Kopierar in mitt fb-inlagg. (Engelska)

I've read a lot of discussions about fatshaming lately but never experienced it myself. Up until today.
So I was on my way home from work, sitting on the bus and eating a bar.
A woman ~25 walked by me and gave me the most disgusting look I've ever gotten. She then proceeded to loudly say : "should fat people really eat chocolate?" Snorted and walked off.

I was.. I can't even describe. I'm not usually one to not have a "comeback" but what she said really stunned me.
I've absolutely been overweight all my life, I've also been addicted to sugar all my life. An addiction I've been struggling with for years.
So all I did was just sit there, head bowed down and tears in my eyes.
I was on my way to step in to town for the first time in forever and get a new shirt or something for a night out tomorrow. And I've felt so much happier lately, and one small comment ruined it all.

Now I'm on the second bus and the tears an see still burning in my eyes.
Partly ashamed for looking like I do, partly ashamed for that I didn't stand up for myself.

What I ate? A meal replacement bar..


Sa nu soker jag stottning och pepp I denna trad.

Du ska inte skämmas, det ska hon göra! Däremot bör du se över dina kostvanor och försöka få till mer frukt och grönt än måltidtisbars. Cheerio till frukost bör du byta ut till ngt mer proteinrikt och mer mer fiberinnehåll och utan tillsatt socker.

 

[Idun]

Hey alla. Gammal bukeatervandare har. Forlat for langt inlagg nedan.

Jag har kampat med overvikt hela mitt liv.
Alltid haft en forkarlek till socker och snabb energi och alltid varit for lat for att laga riktig mat.
Nar jag bodde med min ex sambo sa spenderade jag tva ar med att sitta framfor datorn och jag at bara skrap.
Gick upp till 113kg.
Det tog slut sommaren 2014 och jag flyttade hem till mina foraldrar och borjade jobba.
Jobbade pa en skola sa hade turen att kunna ata frukost (grot) och lunch pa jobbet och sen en lagad middag hemma. Borjade aven rida igen.
Gick ner till 95kg.
I augusti 2015 flyttade jag till Wales, borjade jobba pa en burgarrestaurang, vi fick da ett mal gratis om dagen. Jag levde pa Det I ett ar. At en gang om dagen, och Det pa jobbet. Daremellan obsena mangder godis och dricka for att orka genom dagen.
Slutade det jobbet I februari och I Mars akte jag hem till sverige pa semester.
Vagde 113kg da igen.

Tre veckor I sverige och jag at normalt, gick ner till 109kg. Sa da jag kom tillbaka till Wales forsokte jag halla mig till samma rutin.
Sa nu ater jag frukost (flingor, typ cheerios) lunch ar en maltidsersattningsshake, eftermiddag nagan typ av frukt samt en maltidsersattningsbar.
Lagar middag de dagar jag ar ledig och gor lada till dagen efter som lunch och tar da en shake till middag.

Ligger idag pa 107kg. Forsoker att inte ata godis eller skrap.
Men sa igar hande nagat som gjorde mig nedstamd. Kopierar in mitt fb-inlagg. (Engelska)

I've read a lot of discussions about fatshaming lately but never experienced it myself. Up until today.
So I was on my way home from work, sitting on the bus and eating a bar.
A woman ~25 walked by me and gave me the most disgusting look I've ever gotten. She then proceeded to loudly say : "should fat people really eat chocolate?" Snorted and walked off.

I was.. I can't even describe. I'm not usually one to not have a "comeback" but what she said really stunned me.
I've absolutely been overweight all my life, I've also been addicted to sugar all my life. An addiction I've been struggling with for years.
So all I did was just sit there, head bowed down and tears in my eyes.
I was on my way to step in to town for the first time in forever and get a new shirt or something for a night out tomorrow. And I've felt so much happier lately, and one small comment ruined it all.

Now I'm on the second bus and the tears an see still burning in my eyes.
Partly ashamed for looking like I do, partly ashamed for that I didn't stand up for myself.

What I ate? A meal replacement bar..


Sa nu soker jag stottning och pepp I denna trad.

Fy f*n, vilken elak människa! Hur kan man göra så?
Förstår att du blev sårad, framför allt när du försöker göra något åt det.

Jag har aldrig förstått varför vissa människor ser det som sin uppgift att tala om för andra om dom är för tjocka, för smala, eller något annat som personen i fråga säkert redan vet om och mår dåligt över.
Jag har själv aldrig (än ) fått någon kommentar när jag ätit ute, men blir alltid lika ledsen och förbannad när jag hör att någon annan blivit utsatt. Vet inte om detta är så mycket peppning men men...
Man gör så gott man kan efter sina förutsättningar, och vet du? Det räcker

 

[Sleepan]

Hey alla. Gammal bukeatervandare har. Forlat for langt inlagg nedan.

Jag har kampat med overvikt hela mitt liv.
Alltid haft en forkarlek till socker och snabb energi och alltid varit for lat for att laga riktig mat.
Nar jag bodde med min ex sambo sa spenderade jag tva ar med att sitta framfor datorn och jag at bara skrap.
Gick upp till 113kg.
Det tog slut sommaren 2014 och jag flyttade hem till mina foraldrar och borjade jobba.
Jobbade pa en skola sa hade turen att kunna ata frukost (grot) och lunch pa jobbet och sen en lagad middag hemma. Borjade aven rida igen.
Gick ner till 95kg.
I augusti 2015 flyttade jag till Wales, borjade jobba pa en burgarrestaurang, vi fick da ett mal gratis om dagen. Jag levde pa Det I ett ar. At en gang om dagen, och Det pa jobbet. Daremellan obsena mangder godis och dricka for att orka genom dagen.
Slutade det jobbet I februari och I Mars akte jag hem till sverige pa semester.
Vagde 113kg da igen.

Tre veckor I sverige och jag at normalt, gick ner till 109kg. Sa da jag kom tillbaka till Wales forsokte jag halla mig till samma rutin.
Sa nu ater jag frukost (flingor, typ cheerios) lunch ar en maltidsersattningsshake, eftermiddag nagan typ av frukt samt en maltidsersattningsbar.
Lagar middag de dagar jag ar ledig och gor lada till dagen efter som lunch och tar da en shake till middag.

Ligger idag pa 107kg. Forsoker att inte ata godis eller skrap.
Men sa igar hande nagat som gjorde mig nedstamd. Kopierar in mitt fb-inlagg. (Engelska)

I've read a lot of discussions about fatshaming lately but never experienced it myself. Up until today.
So I was on my way home from work, sitting on the bus and eating a bar.
A woman ~25 walked by me and gave me the most disgusting look I've ever gotten. She then proceeded to loudly say : "should fat people really eat chocolate?" Snorted and walked off.

I was.. I can't even describe. I'm not usually one to not have a "comeback" but what she said really stunned me.
I've absolutely been overweight all my life, I've also been addicted to sugar all my life. An addiction I've been struggling with for years.
So all I did was just sit there, head bowed down and tears in my eyes.
I was on my way to step in to town for the first time in forever and get a new shirt or something for a night out tomorrow. And I've felt so much happier lately, and one small comment ruined it all.

Now I'm on the second bus and the tears an see still burning in my eyes.
Partly ashamed for looking like I do, partly ashamed for that I didn't stand up for myself.

What I ate? A meal replacement bar..


Sa nu soker jag stottning och pepp I denna trad.

Alltså. Vilken jävla häxa.

 

[athena_arabians]

Hey alla. Gammal bukeatervandare har. Forlat for langt inlagg nedan.

Jag har kampat med overvikt hela mitt liv.
Alltid haft en forkarlek till socker och snabb energi och alltid varit for lat for att laga riktig mat.
Nar jag bodde med min ex sambo sa spenderade jag tva ar med att sitta framfor datorn och jag at bara skrap.
Gick upp till 113kg.
Det tog slut sommaren 2014 och jag flyttade hem till mina foraldrar och borjade jobba.
Jobbade pa en skola sa hade turen att kunna ata frukost (grot) och lunch pa jobbet och sen en lagad middag hemma. Borjade aven rida igen.
Gick ner till 95kg.
I augusti 2015 flyttade jag till Wales, borjade jobba pa en burgarrestaurang, vi fick da ett mal gratis om dagen. Jag levde pa Det I ett ar. At en gang om dagen, och Det pa jobbet. Daremellan obsena mangder godis och dricka for att orka genom dagen.
Slutade det jobbet I februari och I Mars akte jag hem till sverige pa semester.
Vagde 113kg da igen.

Tre veckor I sverige och jag at normalt, gick ner till 109kg. Sa da jag kom tillbaka till Wales forsokte jag halla mig till samma rutin.
Sa nu ater jag frukost (flingor, typ cheerios) lunch ar en maltidsersattningsshake, eftermiddag nagan typ av frukt samt en maltidsersattningsbar.
Lagar middag de dagar jag ar ledig och gor lada till dagen efter som lunch och tar da en shake till middag.

Ligger idag pa 107kg. Forsoker att inte ata godis eller skrap.
Men sa igar hande nagat som gjorde mig nedstamd. Kopierar in mitt fb-inlagg. (Engelska)

I've read a lot of discussions about fatshaming lately but never experienced it myself. Up until today.
So I was on my way home from work, sitting on the bus and eating a bar.
A woman ~25 walked by me and gave me the most disgusting look I've ever gotten. She then proceeded to loudly say : "should fat people really eat chocolate?" Snorted and walked off.

I was.. I can't even describe. I'm not usually one to not have a "comeback" but what she said really stunned me.
I've absolutely been overweight all my life, I've also been addicted to sugar all my life. An addiction I've been struggling with for years.
So all I did was just sit there, head bowed down and tears in my eyes.
I was on my way to step in to town for the first time in forever and get a new shirt or something for a night out tomorrow. And I've felt so much happier lately, and one small comment ruined it all.

Now I'm on the second bus and the tears an see still burning in my eyes.
Partly ashamed for looking like I do, partly ashamed for that I didn't stand up for myself.

What I ate? A meal replacement bar..


Sa nu soker jag stottning och pepp I denna trad.

En riktig skit till person. Men jag förstår att det är svårt att inte ta åt sig, sådana kommentarer gör ont.

Man har rätt att se ut som man gör utan att får kommentarer om det, oavsett om man är lång, kort, smal, tjock eller krullhårig osv.

När jag stöttade en bekant sa jag åt hen att jag är glad att hen försöker gå ner i vikt. Inte pga utseende utan för att jag vill inte att hen ska dö i förtid. Dvs det viktigaste är att tänka på sin hälsa och även det gäller oavsett vikt. Man kan vara smal och äta ohälsosamt också.

Skickar en massa pepp till dig

 

[tuaphua]

Hey alla. Gammal bukeatervandare har. Forlat for langt inlagg nedan.

Jag har kampat med overvikt hela mitt liv.
Alltid haft en forkarlek till socker och snabb energi och alltid varit for lat for att laga riktig mat.
Nar jag bodde med min ex sambo sa spenderade jag tva ar med att sitta framfor datorn och jag at bara skrap.
Gick upp till 113kg.
Det tog slut sommaren 2014 och jag flyttade hem till mina foraldrar och borjade jobba.
Jobbade pa en skola sa hade turen att kunna ata frukost (grot) och lunch pa jobbet och sen en lagad middag hemma. Borjade aven rida igen.
Gick ner till 95kg.
I augusti 2015 flyttade jag till Wales, borjade jobba pa en burgarrestaurang, vi fick da ett mal gratis om dagen. Jag levde pa Det I ett ar. At en gang om dagen, och Det pa jobbet. Daremellan obsena mangder godis och dricka for att orka genom dagen.
Slutade det jobbet I februari och I Mars akte jag hem till sverige pa semester.
Vagde 113kg da igen.

Tre veckor I sverige och jag at normalt, gick ner till 109kg. Sa da jag kom tillbaka till Wales forsokte jag halla mig till samma rutin.
Sa nu ater jag frukost (flingor, typ cheerios) lunch ar en maltidsersattningsshake, eftermiddag nagan typ av frukt samt en maltidsersattningsbar.
Lagar middag de dagar jag ar ledig och gor lada till dagen efter som lunch och tar da en shake till middag.

Ligger idag pa 107kg. Forsoker att inte ata godis eller skrap.
Men sa igar hande nagat som gjorde mig nedstamd. Kopierar in mitt fb-inlagg. (Engelska)

I've read a lot of discussions about fatshaming lately but never experienced it myself. Up until today.
So I was on my way home from work, sitting on the bus and eating a bar.
A woman ~25 walked by me and gave me the most disgusting look I've ever gotten. She then proceeded to loudly say : "should fat people really eat chocolate?" Snorted and walked off.

I was.. I can't even describe. I'm not usually one to not have a "comeback" but what she said really stunned me.
I've absolutely been overweight all my life, I've also been addicted to sugar all my life. An addiction I've been struggling with for years.
So all I did was just sit there, head bowed down and tears in my eyes.
I was on my way to step in to town for the first time in forever and get a new shirt or something for a night out tomorrow. And I've felt so much happier lately, and one small comment ruined it all.

Now I'm on the second bus and the tears an see still burning in my eyes.
Partly ashamed for looking like I do, partly ashamed for that I didn't stand up for myself.

What I ate? A meal replacement bar..


Sa nu soker jag stottning och pepp I denna trad.

Vilken genomvidrig människa!
Försök tänk att det där var en enda person som själv inte verkar må så bra. Andra människor ser inte på dig på det viset.
Heja dig som kämpar på!
Styrkekramar!