Tik och hane ihop

Fullt möjligt att det är något rasbetingat också, jag är sannerligen inte någon expert! :D

Jag hade blivit bekymrad över en valp som inte är nyfiken på andra hundar, men det betyder nog inte att det allmängiltigt måste vara så... Det är nyttigt att få sina egna antaganden ifrågasatta emellanåt! Hoppas fler väger in i frågan. :up:

Men nyfiken är han, det är inget avtrubbat beteende. Snarare söker han lite bekräftelse hos mig, att vi hör ihop - eller hur?

Men å andra sidan så har jag inte vistats i så mycket miljöer där det passat sig att språka med okända och låta hundarna leka lite. I stadsmiljön så hälsar man och går vidare, typ. En granne, några fastigheter bort, känner jag lite grand och han har en extremt hanilsk engelsk staffordshire. Av uppenbara skäl träffas vi inte mer än på var sida gatan.

Dessutom häcklar valpen de andra två hela dagarna och de är måttligt roade av hans lekintresse. Kanske har vi liksom nog med sociala kontakter i huset?
 
Men nyfiken är han, det är inget avtrubbat beteende. Snarare söker han lite bekräftelse hos mig, att vi hör ihop - eller hur?

Men å andra sidan så har jag inte vistats i så mycket miljöer där det passat sig att språka med okända och låta hundarna leka lite. I stadsmiljön så hälsar man och går vidare, typ. En granne, några fastigheter bort, känner jag lite grand och han har en extremt hanilsk engelsk staffordshire.

Dessutom häcklar valpen de andra två hela dagarna och de är måttligt roade av hans lekintresse. Kanske har vi liksom nog med sociala kontakter i huset?

Så länge han är nyfiken och kan ta in andra hundar efter lite stöd så kanske jag hade varit lugn med det... Jag vet inte, det är lite svårt att helt känna efter såhär "i tomma". :p

Jag föredrar nog en valp som vill mer än jag låter honom, eller hur jag ska säga... Jag är absolut inte en förespråkare av att låta valpar hälsa på och leka med allt och alla - men jag vill att de ska vilja! ;)

Hur gammal är han? Sånt där går ju ofta lite i vågor, hur pass självständiga och utåtvända de är. Har han varit likadan hela tiden?
 
Så länge han är nyfiken och kan ta in andra hundar efter lite stöd så kanske jag hade varit lugn med det... Jag vet inte, det är lite svårt att helt känna efter såhär "i tomma". :p

Jag föredrar nog en valp som vill mer än jag låter honom, eller hur jag ska säga... Jag är absolut inte en förespråkare av att låta valpar hälsa på och leka med allt och alla - men jag vill att de ska vilja! ;)

Hur gammal är han? Sånt där går ju ofta lite i vågor, hur pass självständiga och utåtvända de är. Har han varit likadan hela tiden?

I ärlighetens namn har vi inte testat så mycket umgänge med okända, så att han är lite skeptisk beror nog mest på ovana.

Han är fem månader och hittills har vi ägnat mycket tid åt att vanlig-allmän-fostran-hyfs och kontakt. Eftersom vi har ytterligare två hundar i familjen samt barn som ägnar sig mycket åt såväl två- som fyrbenta, så saknas inte stimulans om man säger så. Snarare har det varit viktigt att låta valpen ha sina sova-middag-tider och att vardagen fylls av så mycket rutin som möjligt.

Vi har hunnit med att miljöträna en del (bland annat i julruschen), och jag är nöjd med honom. Han är inte som de andra valparna har varit, men de har å andra sidan varit väldigt olika sinsemellan också.

Men du har en viktig poäng - det är absolut mer önskvärt med att hålla tillbaka en vilja än att locka fram den!

Men jag avvaktar och ser hur det hela utvecklar sig. Locka fram honom har jag hittills inte behövt göra, men jag har fått vänta in honom något. Han kollar först vad det är för människor och hundar vi möter och är inte framfusig. Däremot har han aldrig backat. Ett steg i taget framåt.
 
I ärlighetens namn har vi inte testat så mycket umgänge med okända, så att han är lite skeptisk beror nog mest på ovana.

Han är fem månader och hittills har vi ägnat mycket tid åt att vanlig-allmän-fostran-hyfs och kontakt. Eftersom vi har ytterligare två hundar i familjen samt barn som ägnar sig mycket åt såväl två- som fyrbenta, så saknas inte stimulans om man säger så. Snarare har det varit viktigt att låta valpen ha sina sova-middag-tider och att vardagen fylls av så mycket rutin som möjligt.

Vi har hunnit med att miljöträna en del (bland annat i julruschen), och jag är nöjd med honom. Han är inte som de andra valparna har varit, men de har å andra sidan varit väldigt olika sinsemellan också.

Men du har en viktig poäng - det är absolut mer önskvärt med att hålla tillbaka en vilja än att locka fram den!

Men jag avvaktar och ser hur det hela utvecklar sig. Locka fram honom har jag hittills inte behövt göra, men jag har fått vänta in honom något. Han kollar först vad det är för människor och hundar vi möter och är inte framfusig. Däremot har han aldrig backat. Ett steg i taget framåt.

Jag tror inte det är bra att locka och pressa honom heller! Om han skulle händelsevis ha någon brist där så är det snarare så att jag skulle se det som ännu mycket viktigare att han bara får supertrygga och positiva upplevelser, och får ta saker i sin egen takt. :up:
 
Hundar är inte flockdjur i den vanliga betydelsen. Dessutom är den flockinstinkt de har väldigt fokuserad på människor (i viss mån varierande med ras, men jag känner inte till att någon ras visat sig inte ha den instinkten mot människor i alla fall). Det finns gott om hundar som faktiskt inte gillar andra hundar och inte får något som helst utbyte av att umgås med andra hundar. De kanske kan acceptera det, men det är inte något som ger dem något alls. Det är bland annat därför jag tycker det är viktigt att vänta och se hur hon blir som vuxen, just den biten är något som förändras väldigt kraftigt mellan valp och vuxen. Valpar söker alltid socialt umgänge med andra hundar (om de inte har allvarliga problem), men det är ingen som helst garanti för att de vill ha det som vuxna.

Vad gäller vad som är naturligt är det i allmänhet något jag tycker man ska akta sig för att luta sig för mycket mot - det är inte viktigt vad som är optimalt i en vild miljö, det som är viktigt är vad som fungerar i det människosamhälle som vi delar - och i synnerhet när det gäller hundar eftersom vi påverkat deras natur så mycket. Det är bättre att vi som har framförhållning och förväntningar gör vårt bästa för att tillrättalägga - annars blir det trial-and-error-inlärning, och den är bra mycket hårdare än något man behöver använda sig av med framförhållning. Rent krasst, "i naturen" går de flesta avkommor åt genom naturligt urval...

Jag har också Monster med mig dygnet runt och lämnar honom bara undantagsvis. Det är inte för att jag måste lämna hunden och/eller är trött och vill vara ifred som jag anser att det är bra att hundar lär sig ta det lugnt och slappna av. Det är för att de mår inte bra av att vara ständigt stimulerade. :)
Det visste jag faktiskt inte,jag trodde alla hundar som va sunda mentalt gillade att umgås med andra hundar

Såg du youtube klippet längre upp i tråden, verkligen intressant hur hundar reagerar ihop med människor, hundars förståelse för hur människor fungerar och att hundarna kan dra nytta av oss också i ett samarbete, där hunden ber människan om hjälp. Ofta tänker vi inte ens på vilken relation vi har till hunden och den till oss. Vi tar den nästan för given. Det är bara så det är... I såna situationer syns det hur olika hundar är sina närmsta kusiner vargarna
Nä, det finns egentligen inget som är 'naturligt' med hundars liv idag. Hundarna är en del av ossmänniskor, dom är väl lika naturliga som vi antar jag

Om Penny får se en människa med eller utan hund 50 meter bort på stranden så ska hon rusa fram till dom.
Jag ropar på henne springer åt andra hållet, då kommer hon till mig.
Varför ska hon springa fram till varenda människa hon ser, det fattar jag inte.
Nu har vi koppel på om där är fler på stranden, hon måste lära sig att bara gå förbi
 
Det visste jag faktiskt inte,jag trodde alla hundar som va sunda mentalt gillade att umgås med andra hundar

Vår ena är inte social på nått sätt. Varken mot hundar eller folk. Hon visar föga intresse av folk som kommer hem till oss och det där med att leka med andra hundar osv är inte hennes grej alls. Hon kan ligga och mysleka lite med min hane en stund men tröttnar snart och ändå är hon ung.
Hon är lika dan i arbete. Jobbar bra självständigt. söker inte mycket kontakt med sin förare men är mycket uthållig och duktig på sina arbetsuppgifter. Hade hon varit en människa hade hon bergis uppfattats som en torris som levde lite avskilt med ett ensamjobb och minimalt med behov av vänner. :)
 
Hundar är det enda flockdjuret som trivs med en flock bestående av en annan art. :) En häst, ko eller gris kan acceptera att bara ha mänskligt sällskap, med det kan aldrig uppväga samvaro med en artfrände!

@prinsessfeminist , många valpar är avvaktande när de träffar obekanta vuxna hundar. Jag tycker det är bra, för alla vuxna hundar gillar inte framrusande valpar... En del valpar tycker dessutom att hundar som inte ser ut som de själva (och mamman) är mystiska. Du skulle sett minen på en tioveckors dvärgschnauzervalp som fick se mina dvärgpudlar. Hon var mycket fundersam, och det tog tid innan hon vågade tassa fram och hälsa. :)
 
Vår ena är inte social på nått sätt. Varken mot hundar eller folk. Hon visar föga intresse av folk som kommer hem till oss och det där med att leka med andra hundar osv är inte hennes grej alls. Hon kan ligga och mysleka lite med min hane en stund men tröttnar snart och ändå är hon ung.
Hon är lika dan i arbete. Jobbar bra självständigt. söker inte mycket kontakt med sin förare men är mycket uthållig och duktig på sina arbetsuppgifter. Hade hon varit en människa hade hon bergis uppfattats som en torris som levde lite avskilt med ett ensamjobb och minimalt med behov av vänner. :)
Ja, när du säger det så finns det ju många hundar som inte är intresserade av människor, dom tittar knappt upp på en när man kommer
Hundar som inte va intresserade av andra hundar, trodde jag i dom flesta fall va äldre individer
Min Alice tyckte andra hundar va jobbiga när hon blev gammal, hon va inte alls intresserad då
Som ung gillade hon att busa med sina bästa kompisar. Då kan en människa inte ersätta en annan hund. Hon hade behov av andra hundar
 
Men nyfiken är han, det är inget avtrubbat beteende. Snarare söker han lite bekräftelse hos mig, att vi hör ihop - eller hur?

Men å andra sidan så har jag inte vistats i så mycket miljöer där det passat sig att språka med okända och låta hundarna leka lite. I stadsmiljön så hälsar man och går vidare, typ. En granne, några fastigheter bort, känner jag lite grand och han har en extremt hanilsk engelsk staffordshire. Av uppenbara skäl träffas vi inte mer än på var sida gatan.

Dessutom häcklar valpen de andra två hela dagarna och de är måttligt roade av hans lekintresse. Kanske har vi liksom nog med sociala kontakter i huset?

Tre hundar eller fler utgör en flock, enligt min erfarenhet, och hundarna u en flock blir mindre benägna att söka sig utåt. Hex har inget intresse av andra hundar, har aldrig haft. Hon har flocken och den är vad hon håller sig till. Sam är också uppvuxen i flock. Inte heller han är intresserad. Corga-fnorga däremot, är inte uppvuxen med flock och har lite väl stort intresse för andra hundar. Inte vänligt inställd dock utan hon vill ge dem på moppo.
 
Vår ena är inte social på nått sätt. Varken mot hundar eller folk. Hon visar föga intresse av folk som kommer hem till oss och det där med att leka med andra hundar osv är inte hennes grej alls. Hon kan ligga och mysleka lite med min hane en stund men tröttnar snart och ändå är hon ung.
Hon är lika dan i arbete. Jobbar bra självständigt. söker inte mycket kontakt med sin förare men är mycket uthållig och duktig på sina arbetsuppgifter. Hade hon varit en människa hade hon bergis uppfattats som en torris som levde lite avskilt med ett ensamjobb och minimalt med behov av vänner. :)

Schäfertiken älskar sin corgi. De leker och har kul. Hon skulle nog gärna leka med schäferhanen också, men han är kung och gud i hennes ögon så hon vågar inte riktigt. Andra hundar har hon inget intresse i. Hon är social, inom flocken och till viss del med människor. Utomstående kan nog se henne som neutral dock.
 
Tre hundar eller fler utgör en flock, enligt min erfarenhet, och hundarna u en flock blir mindre benägna att söka sig utåt. Hex har inget intresse av andra hundar, har aldrig haft. Hon har flocken och den är vad hon håller sig till. Sam är också uppvuxen i flock. Inte heller han är intresserad. Corga-fnorga däremot, är inte uppvuxen med flock och har lite väl stort intresse för andra hundar. Inte vänligt inställd dock utan hon vill ge dem på moppo.

Min erfarenhet också. Mina skiter i andra hundar såvida den främmande inte ränner rakt in i gruppen eller in på gården.
 
Uppdatering
Jag ringde uppfödaren idag, talade om att jag va osäker på tikens temperament och att hon va så avvaktande. Uppfödaren förstod vad jag pratade om.
Denna tiken köpte uppfödaren som valp, hens egna hundar har ett helt annat sätt, dom är sociala kelgrisar.
Uppfödaren sa också att många kennlar har hundar av den rasen som är lite otrygga. Det finns i rasen.

Hen tyckte att jag, om jag ville kunde komma och hälsa på tiken, umgås bada, klippa klor lära känna henne lite och sen avgöra om jag vill ha valp med den tiken.

Uppfödaren är seriös och försöker inte mörka något, hen är helt ärlig.

Jag ska avvakta, om jag inte hittar en tik jag klickar med, så väljer jag en annan ras.
 
Uppdatering
Jag ringde uppfödaren idag, talade om att jag va osäker på tikens temperament och att hon va så avvaktande. Uppfödaren förstod vad jag pratade om.
Denna tiken köpte uppfödaren som valp, hens egna hundar har ett helt annat sätt, dom är sociala kelgrisar.
Uppfödaren sa också att många kennlar har hundar av den rasen som är lite otrygga. Det finns i rasen.

Hen tyckte att jag, om jag ville kunde komma och hälsa på tiken, umgås bada, klippa klor lära känna henne lite och sen avgöra om jag vill ha valp med den tiken.

Uppfödaren är seriös och försöker inte mörka något, hen är helt ärlig.

Jag ska avvakta, om jag inte hittar en tik jag klickar med, så väljer jag en annan ras.

Men om osäkerhet finns utbrett i rasen varför ens avla på en av individer ist för de med stabil mentalitet :confused:
Ett perfekt sätt att skrota mentaliteten i en ras med att föra kassa mentalitet vidare :(

Önskar SÅ att det krävdes MH på ALLA avelshundar.
 
Men om osäkerhet finns utbrett i rasen varför ens avla på en av individer ist för de med stabil mentalitet :confused:
Ett perfekt sätt att skrota mentaliteten i en ras med att föra kassa mentalitet vidare :(

Önskar SÅ att det krävdes MH på ALLA avelshundar.
Jo, jag håller med dig. Upfödarna gräver sin egen grop att trilla i, om ingen vill köpa hundarna till slut. Det spelar ju ingen roll om man har dom vackraste hundarna i världen om dom inte fungerar i ett hem bland människor.

Denna uppfödaren har egna hundar hen fött upp, med ett visst utseende, hen har gjort ett riktigt bra jobb med goa hundar.

Nu tror jag hen vill ha en ny look och ska avla fram det med bla en super bra hane trygg och stabil. Hen sa ett hanen är noga kollad. Kanske kan jag köpa en valp av hen efter tre generationer.
 
Men om osäkerhet finns utbrett i rasen varför ens avla på en av individer ist för de med stabil mentalitet :confused:
Ett perfekt sätt att skrota mentaliteten i en ras med att föra kassa mentalitet vidare :(

Önskar SÅ att det krävdes MH på ALLA avelshundar.

Men hon var ju snygg! :up:

:meh:

(MH/BPH på alla låter bra, men jag hade väldigt gärna sett att utställning som tävling helt skulle försvinna...)
 
Men hon var ju snygg! :up:

:meh:

(MH/BPH på alla låter bra, men jag hade väldigt gärna sett att utställning som tävling helt skulle försvinna...)
Jo, men när hundar av den rasen bra mental, så är dom fantastiska och helt underbara.
Känsligheten är en tunn linje att balansera på. Det är lätt att det tippar över.
 
Nu har jag inte orkat läsa hela tråden så det finns väl risk att jag bara upprepar något men..

Jag har två tikar och en hane. Mina tikar har blivit osams och slagits men det beror mer på hur de är som individer och troligen spelar det in att de är lika gamla. Men överlag kommer de bra överens. Man styr ju upp så att de inte hamnar i situationer som kan trigga bråk. För mig betyder det tex att jag inte har en massa ben och leksaker som ligger framme hemma.

Att ha intakt tik och hane kan säkert funka jättebra för en del, själv känner jag att mitt liv inte funkar om jag måste sära på hundarna vid löpen. Nu var min ena tik redan kasterad av andra anledningar och efter mycket funderande har jag nu kastrerat även den andra, men det tycker jag egentligen inte ska vara lösningen. Då är det bättre att ha hundar av samma kön så man slipper kastrera bara för att..
 
Ja men det är jättetråkigt om man inte kan ha leksaker eller ben liggande. Hundarna behöver ju något att gnaga på så att dom inte ger sig på möbler och annat.
 
Ja men det är jättetråkigt om man inte kan ha leksaker eller ben liggande. Hundarna behöver ju något att gnaga på så att dom inte ger sig på möbler och annat.

Fast saken är ju den att även hundar av olika kön kan bråka över leksaker och mat om dom har stort resursvaktande.
En york och en vinthund är väl ofta båda hundar som funkar ganska enkelt med andra hundar?

Jag tänker inte ens så när jag väljer hund. Hundar kan alltid bråka. Men har man en hund som är mjuk och funkar bra med andra hundar och skaffar en ras som är lätt med andra hundar känns risken väldigt liten att de ska börja bråka pga att de är av samma kön, faktiskt.

Skaffa tik om du vill ha tik. Skaffa hane om du vill ha hane, men var då beredd på att sära på hundarna vid löp och eventuellt behöva hundvakt till en av dom.
 
Fast saken är ju den att även hundar av olika kön kan bråka över leksaker och mat om dom har stort resursvaktande.
En york och en vinthund är väl ofta båda hundar som funkar ganska enkelt med andra hundar?

Jag tänker inte ens så när jag väljer hund. Hundar kan alltid bråka. Men har man en hund som är mjuk och funkar bra med andra hundar och skaffar en ras som är lätt med andra hundar känns risken väldigt liten att de ska börja bråka pga att de är av samma kön, faktiskt.

Skaffa tik om du vill ha tik. Skaffa hane om du vill ha hane, men var då beredd på att sära på hundarna vid löp och eventuellt behöva hundvakt till en av dom.

Jag har just nu två hanar och en tik hos mig. Ben ligger alltid framme. Inga problem. Allt beror ju på hur hundarna är mot varandra. Hanarna har resursvakt den ena lite mer än den andra. Men de respekterar varandra och låter den som morrar vara.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag har 2 tikar ( fransk bulldog) den ena är 9 år kastrerad & hon har bott med mig sedan hon var 8 v. Den andra tiken är en rescue...
Svar
3
· Visningar
774
Senast: animalasia
·
Hundhälsa Min 10-åriga tik (snart 11) har kissat oftare än vanligt de senaste dagarna, och nu imorse såg jag ljusgula flytningar från vulva (inte...
Svar
8
· Visningar
937
Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 509
R
Övr. Hund Dethär är kanske en dum och pinsam fråga. Och jag känner mig redan o kunnig och som en dålig matte för att det hände och för att jag...
Svar
13
· Visningar
1 086
Senast: Red_Chili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp