Vi ska också ut och hugga julgran, när S vaknat ur sin middgsslummer. Först ska jag ut och vattna mina stackars hästar på lösdriften... Funderar på att ha en liten och stor i år. Har köpt ett gäng plastkulor ( gråter lite inombords, för jag hatar plastkulor, jag älskar fina glaskulor
) tills S är stor nog att inte välta granen. Antar att jag måste köpa glitter snart också... Hatar glitter. Haha, herregud vad bitter jag låter, men fina enkla julgranar är det finaste jag vet.
Den lilla granen tänkte jag ha till jullunchen då sambons familj och min familj äter tillsammans i vår jaktstuga. Den tänkte jag göra mer barnvänlig och blinga fullt ut med smällkarameller (satt och gjorde igår och fyllde med gottegodis) och glitter så att ungarna kan ha lite julgransplundring innan de far.
Jag har ju en blogg och jag håller med dig om att jag inte tycker att det är okej att hänga ut folk på den. Jag brukar skriva halvironiskt med en glimt i ögat om det mesta, men det privata får min gamla "analoga"
dagbok ta.
Inte riktat till dig nu modett, men jag tycker att det är viktigt att man kan respektera att alla är olika och har plöja åsikter och olika sätt att lägga fram dem, precis som att de som gör en ledsen ska kunna be om ursäkt och kunna försvara sig, precis som den som blivit ledsen måste kunna förlåta och gå vidare osv. Vår samtalsterapeut sa, mycket poetiskt, att man kan se på allt genom två fönster, och det stämmer faktiskt väldigt bra.
@macken: skönt att höra att det inte bara var jag som var en av de sista två att bli vald. (måste lägga till att jag inte var mobbad på något sätt, jag var och ÄR bara jävligt kass på idrott av alla de sorter. Ingen balans, ingen bollkänsla och dessutom bollrädd osv.
) förstår faktiskt inte varför de inte bara räknade 1-2-3-4 ochvså blev man indelad i lag, så var det oftast på högstadiet och gymnasiet, för jag kan än idag känna, jag vet inte hur man ska beskriva det, skammen? Rädslan? Självförtroendet i botten? När man stod där och såg alla andra bli valda utom en själv...