Först ser vi alltså några inlägg där olika skribenter närmar sig frågan om vem som ska uteslutas (det är fullt möjligt att det finns fler som skrivit samma typ av inlägg, jag har inte lusläst alltsammans flera gånger):
Men ifall det inte är en som är med oss, då borde den inte vara i vårat forum ändå? eller????
Jag håller med också, att vi kör på namnlistan.
AKB, tror jag förstår vad du menar!
Och så en person som har vett att ta bladet från munnen och säga ifrån:
Och eftersom ingen vågar skriva det så gör jag det, för jag antar att det är Mabuse ni pratar om för hon är den enda som är aktiv i tråden men inte med på listan.
Sedan skrev jag mitt förra, rätt arga inlägg.
Och fick svar:
Det jag faktiskt skäms för var att jag inte reagerar för det som skrevs utan jag blundade för det och gick vidare.
Det tycker jag är ett bra svar, alla ser vi mellan fingrarna med dumheter ibland, det är inte så bra, men det är så det är.
Nu tycker jag att du drar oss alla över en kam, blir lite irriterad faktiskt.
Sen så tycker jag kanske inte att den här tråden tar priset i att vara elak, då upplever jag tråden om hur man hinner med hästar-sambo-pengar osv är betydligt värre med diverse påhopp på tex Macken22 och hur folk har sagt kommentarer i stil med att de inte förstår hur man skaffar barn om man bara träffar dem 1-2h varje vardag och bara har agerat spermadonator osv. Sen om jag inte minns fel så startades det till och med en tråd på senior som uppenbarligen handlade om det macken skrivit.
Jag drar inte alla över en kam, men jag sitter heller inte och granskar exakt vem som skrivit vad. Det kom en följd väldigt otrevliga inlägg i frågan om uteslutning. De som vet att de inte deltog, vet ju det. Får man anta. (Även om det ligger i mobbingens natur att var och en gör så lite att det liksom inte räknas.)
De där inlägget tog priset i att
aktivt utesluta en person, mobbing i den meningen. Jag ser en stor skillnad i att diskutera uteslutning av en person, och att diskutera föräldraskap-tid-arbete-könsroller. Jag tycker att en stor del av poängen med just ett öppet och hyfsat anonymt forum som det här, är just att man kan diskutera sådant som hur man organiserar sin familj i relation till tex yrkeslivet.
Man kan tack vare det få syn på att de mönster man lever med inte är individuella problem (eller att de i vissa fall kanske är det), som i fallet med män som ser sina barn väldigt lite, eller som i fallet med familjer där arbetsuppgifterna följer könsrollerna strikt. Detta kan man lätt diskutera utan att lämna ut andra och utan påhopp. Varför kvinnor går in och försvarar sina män efter att själva ha skrivit om hur lite de männen ser sina barn, är jag lite oklar över. Jag menar att man kan ha större nytta av buke genom att göra på andra vis, tex genom att se det generellt giltiga i många av de där problemen.
Att sedan starta en tråd om hur mycket tid som tillbringas med barnen och hur man tänker, som spin-off och på en annan del av forumet - nej, jag ser inte det som påhopp överhuvudtaget. Dessutom är det i så fall ett påhopp av en trådstartare på en väsentlig andel av alla
småbarnsfäder (eftersom de är den grupp i samhället som jobbar mest, småbarnsmödrar jobbar minst). En person kan inte mobba tusentals personer, så går det inte till. Tvärtom, den tråden försöker lyfta diskussionen till den mer generella och samhälleliga nivån. (En nivå som många kvinnor just på Förälder tycks göra allt de kan för att förhindra varandra att teoretisera på, man kan fråga sig varför.)
Diskussionen om det personliga tidspusslet
är samtidigt en diskussion om vårt samhälle och om våra könsroller och om mycket annat, där Macken eller du elelr jag kan vara illustration om vi vill, eller låta bli. Att ta det så personligt att man jämför det med att aktivt utesluta en till sist namngiven person ur en social gemenskap, är i mina ögon obegripligt. Och feltänkt.
Och så blir ju den där vuxenmobbingen extremt tydlig i en tråd som den här, där det är så mycket gullande. Det gör saken än värre, som jag ser det. Gullande på vissa villkor, liksom.