Störningar på dressyrtävling (utbruten ur Dressyrsnack)

[JohannaB]

Jag håller med @Mirtai om att vi alla nog har ologiska grejer vi fastnar på i nervositet på tävlingar.
Att man tvingas starta först, som stackars Patrik som förlorade sin medalj på det eller starta efter klassens bästa häst, eller att domaren inte gillar alla raser, eller att tidsprogrammet inte håller så man fick gå in på banan FYRA minuter efter planerad starttid (ja… orkar inte hästen rida fram fyra minuter extra så har man nog andra problem än just exakt när man fick starta ) eller att domaren blåste in en innan man hunnit runt det farliga hörnet eller… eller.. eller…

Det är såklart VÅRA nerver som är problemet, och att man pga nerverna fastnar för vad som kan gå fel.
Hästar blir rädda, och de allra flesta av oss kan rida det mesta av programmet med en hel del tittande och spänning. För andra här verkar det vara så att man har hästen så tränad att den inte alls blir spänd men nån sån häst har jag aldrig haft.

Nu var det inte ens en tävlande som hade ifrågasatt det och det blev inga protester eller liv om hunden. Och Sixten lär följa med på fler tävlingar utan att störa någon som rider, på varenda tävling jag varit på i år har det då varit frigående katter utan att någon protesterat över det orättvisa i det så tror det är alldeles lugnt (och jag tycker nog att det är väldigt lite sånt här tjafs i vårt distrikt. En gång har jag varit med om en ryttares förälder som var helt hysterisk över hur en traktor startades och började med något jobb under dotterns ritt men där var det nog mer rädsla för att något skulle hända än att det var tävlingsresultatet. Jag minns än idag, måååånga år senare, kommentaren ”men vem jobbar med en traktor på EN SÖNDAG ” j

 

[Piaff]

Jag har ju en häst som reagerar på de mest märkliga sakerna på tävlingsbanan. Vi kan inte miljöträna på det hemma, utan måste ut på banan för att träna. Han blir hysteriskt rädd - kastar sig, tvärstannar och så vidare.

Visst kan jag komma på mig med att tänka att att det är onödigt att ställa vita hinkar på läktaren eller att någon prasslar med en påse på läktaren. För att inte tala om den gången det satt en tjej med reflexväst vid in/utsläppet. Men jag tänker också att vardagliga saker måste han tåla. Visst är det trist att det förstör så mkt av ritten, men jag vet också vad jag ger mig in på och vissa tävlingsplatser där han är alldeles för spänd låter jag bli att åka till

Däremot försöker jag visa respekt när jag själv sitter på läktaren. Inte ställa sig upp och gå precis när ekipaget är på väg mot mig, inte öppna en chipspåse när hästen är nära mig osv. Inte för att jag inte rycker hästen ska klara det. Utan för att jag tycker att jag kan visa andra människor den respekten när de ändå betalat dyra pengar och åkt på tävling.

Jag hade inte reagerat om domaren hade en liten hund i knät. Däremot om det låg typ en schäfer bredvid domaren.

Jag är likadan, jag beter mig precis som önskas på tävling, jag reser mig och går när jag behöver men jag smyyyyyger och stannar upp så jag inte skrämmer hästen, jag prasslar inte och för noll oväsen, för jag vet inte vad hästarna runtomkring mig klarar. Så i praktiken är jag ett skolboksexempel av respekt, även om jag tycker allt det jag uttryckt i tråden. Jag skulle aldrig vilja förstöra för någon annan.

Däremot är jag själv på tävling helt obrydd i vad andra hittar på kring min häst för han klarar i princip vad som helst.

 

[Bison]

Alltså jag har varit på några fälttävlanstävlingar i mitt liv både i Sverige och även i England för 20 år sen på olika nivåer. Jag kan ju inte uppleva att det varit kaos på dessa tävlingar under dressyrmomenten?

Att hästarna blivit upphetsade i terrängdelen men att dressyren att det skulle vara sån kaos förstår jag inte riktigt?

Förstår liksom inte varför om man tycker om att rida dressyr ska ut på fälttävlan?

Nej, det är inte kaos men jämfört med en tyst och stel dressyr där folk knappt vågar röra sig på läktaren är det en väldig skillnad.
Jag är helt klart för en del störningar eftersom det inte blir någon grej om någon rör sig vid "fel" tillfälle.

 

[Bison]

Ja? Jag råkar bara irritera mig satan på att folk jämt tar med sig sina hundar överallt och anser sig vara berättigade till det.

Välkommen till verkligheten
Det är inte förbjudet.

 

[Mirtai]

Jag håller med @Mirtai om att vi alla nog har ologiska grejer vi fastnar på i nervositet på tävlingar.
Att man tvingas starta först, som stackars Patrik som förlorade sin medalj på det eller starta efter klassens bästa häst, eller att domaren inte gillar alla raser, eller att tidsprogrammet inte håller så man fick gå in på banan FYRA minuter efter planerad starttid (ja… orkar inte hästen rida fram fyra minuter extra så har man nog andra problem än just exakt när man fick starta ) eller att domaren blåste in en innan man hunnit runt det farliga hörnet eller… eller.. eller…

Det är såklart VÅRA nerver som är problemet, och att man pga nerverna fastnar för vad som kan gå fel.
Hästar blir rädda, och de allra flesta av oss kan rida det mesta av programmet med en hel del tittande och spänning. För andra här verkar det vara så att man har hästen så tränad att den inte alls blir spänd men nån sån häst har jag aldrig haft.

Nu var det inte ens en tävlande som hade ifrågasatt det och det blev inga protester eller liv om hunden. Och Sixten lär följa med på fler tävlingar utan att störa någon som rider, på varenda tävling jag varit på i år har det då varit frigående katter utan att någon protesterat över det orättvisa i det så tror det är alldeles lugnt (och jag tycker nog att det är väldigt lite sånt här tjafs i vårt distrikt. En gång har jag varit med om en ryttares förälder som var helt hysterisk över hur en traktor startades och började med något jobb under dotterns ritt men där var det nog mer rädsla för att något skulle hända än att det var tävlingsresultatet. Jag minns än idag, måååånga år senare, kommentaren ”men vem jobbar med en traktor på EN SÖNDAG ” j

Enda gången jag faktiskt blivit arg var den gången det kom en tant gåendes mot banan (utomhus) med luvan uppe på sin regnjacka. Fager blev så otroligt rädd, stannade och stirrade och typ skakade. Hon såg honom men bara fortsatte gå mot oss. Det är en hästmänniska och i det läget tänker jag att man stannar och visar hästen att man inte är farlig. Inte för att det förstörde min ritt, utan för att verkligen var så otroligt rädd på riktigt

 

[Fiorano]

Alltså läste öd-rapporten nu där det står att det "kommit kommentar om att sittande domare hade hund i knät". Under banor står "flera hästar skyggade av att protokollet fiskades upp i snöre till domartornet". Vilket de gjorde och det var definitivt något mina hästar garanterat reagerat på. Känner att det var lite värre än en sovande hund.

 

[villhöver]

Hade du kommit till min klubb och önskat att vi stängde av musiken under din ritt hade jag inte haft problem med det. Vi spelar tex ofta folks önskelåtar under tävlingar och då borde det ju inte heller va ett problem att stänga av?

Man kan även få livemusik….har jag hört!

 

[Grazing]

Förstår faktiskt inte varför hundägare känner ett så stort behov att dra med sitt jycke precis överallt? Detta är ju ett perfekt exempel på det.

Spelar liksom ingen roll om det är en förvuxen råtta eller en gigantisk saint bernard, lämna hunden hemma! Alla hästmänniskor uppskattar inte dem.

För att hunden är familj kanske..hundar är nog det som stör minst oftast på tävlingsplatser skulle jag nog tycka. Iallafall en normal hund.

 

[Ullmerkott]

Nu är ju dressyrtävling vid C definitivt inte spännande miljö. Hund låg i mitt knä insvept i min kappa, så en såg typ en liten nos. Vad gäller fokus kan jag garantera att en hund i knät inte påverkar min förmåga att döma.

Ja så länge den beter sig så är det ju lugnt. Jag känner ju varken din hund eller just den tävlingsplatsen, men tänker generellt att främmande miljö, nervösa människor och springande hästar på nära håll är just sånt som kan få en hund att känna sig antingen otrygg eller uppjagad, och därmed öka risken att den plötsligt far upp och skäller. Dvs invand, trygg plats i bilen eller avskärmad plats i ett domarbås eller liknande torde ge mycket mindre risk att hunden hittar något att reagera på jämfört med t.ex. öppet domarbord 10 meter från utgången.

Det beror ju som sagt jättemycket på hundens temperament också, men jag vet inte hur många gånger jag hört folk säga att "min hund skulle minsann aaaaldrig göra si eller så" och sedan bli motbevisade. Jag skulle inte välja att rida två meter från någons småhund ute heller om jag upplevde att ägaren var fokuserad på något annat, då tar jag hellre ut lite extra säkerhetsmarginal. Och det är ju svårt att göra i ett dressyrprogram!

Det jag menade med fokus är att fullt fokus på dömandet = mindre fokus på hunden, och därmed svårare att hinna uppmärksamma och bryta i tid om hunden hittar på något.

 

[QueenLilith]

Min hund är som mitt barn och mer därtill. Vi umgås 24/7 och jag mår bra av att ha honom med mig. Tänkte inte hålla på att dra upp det här egentligen men det är ingen hemlighet att jag har ångestproblematik. Att ha min hund med mig och att han ligger i mitt knä är ett ankare att hålla ihop mig och det är oerhört lugnande.

Om min existens skulle gå ut på att vara någon som "alla hästmänniskor uppskattar" så skulle jag lika gärna ge upp direkt. För det är en sak som är väldigt säker, jag är inte allas kopp te (med eller utan min förvuxna råtta).

Så bra svar och eloge till dig att du kan ha en sån fin ton. För jag blev faktiskt oerhört provocerat av det inlägget som kallar din hund en förvuxen råtta. Allvarligt. Visa lite respekt för folks älskade djur. Har man inget snällt att säga om andra folks djur kan man hålls truten. Man kan framföra sin åsikt utan att säga nedsättande ord om folks djur.
Och tror vi är många som i olika grader har samma problematik med ångest etc. Så tycker det är oerhört skönt när hänsyn kan visas så folk tex kan ha med sin hund.

Desutssom som en sidenote; är det väl ont om dommare överlag eller? Särskilt såna som My som våger stå upp för saker. Kanske man skall vara tacksam över såna eldsjälar, för att vara dommare verkar som ett fruktansvärt otacksamt jobb till tider. Istället för att attackera dessa människor.

 

[Milosari]

Kontentan är väl att när man ställer sig frågan "varför gick det inte helt perfekt idag" så får man beroende på person olika svar. Och jag fortsätter hävda att det är STOR skillnad på vissa hästmänniskor här, och på de som tävlar i hundvärldens motsvarighet lydnadsprov. För det finns ju också nervvrak till hundar, vissa individer är otroligt störningskänsliga. Men hela mindsetet, att på faktumet "mitt känsliga djur reagerade på en störning" lägga skulden på störningen (verklig eller antagen) är så otroligt främmande för hundmänniskor.

Förvisso tyckte jag att det var otur att vinden låg så att doften från korvgrillningen svepte över planen när jag tävlade med min labrador. Men orsaken till min uteblivna pallplats var ju inte att klubben grillade korv! Det hade varit helt barockt att föreslå att klubbar skulle sluta med korvgrillning under pågående tävling för att vissa hundar får svårt att koncentrera sig då. Hunden var helt enkelt inte tillräckligt tränad för de förhållandena, och jag använde erfarenheten för att träna mer på störningen av matlukt. Tänker man så är det ju aldrig bortkastat att en tävling inte leder till höga poäng, för huvudsaken i de låga klasserna är väl att man ska få information om vad man behöver träna mer på?

 

[Milosari]

För mig handlar det inte om att folk inte får röra sig på läktaren utan jag tycker att som publik kan man vänta in sitt tillfälle. Visa respekt för det tävlande ekipaget. En dressyrtävling är liksom inte en mounten games tävling med tjo och tjim. Men såklart att man ska få andas som publik.

Måste man resa sig om någon gör en travökning på diagonalen mot en , eller en serie om man sitter i synläge? Kan man inte vänta tills ekipaget ridit förbi eller är på andra sidan? Likväl som jag inte skulle resa mig om någon rider i anridning på hinder mot mig eller det är hinder nära läktaren där det kan störa att man skulle resa sig och gå mitt under ritten. Jag väntar.

Jag har frågat arrangörer om man kan stänga tex en ytterport och inte bara en innerport och så länge man gör det under hela klassen är det ju inga problem. Men har man inte stängt ytterporten kan man ju inte bara göra det för en.

Sjävklart ska man ut och träna. Det har jag själv gjort.

Min häst har blivit störd av många saker genom åren, det kan vara från att en funktionär ( som dessutom var hans hovslagare) satte sig på läktaren med en reflexväst, en skrivare drack ur sin flaska före min ritt,spånbal som legat utanför staketet, vattenpöl utanför staketet, tanter helt plötsligt ställt sig i buskarna och tagit kort, kan fortsätta en lång lista, inte går man banans för det. Men jag tycker fortfarande att det ÄR respektlöst av folk på läkaren att inte välja sina stunder när man väljer att gå ut eller in.

Jag väljer ju även mina tävlingsplatser utefter vad jag känner att jag kan klara av miljön. Jag åker inte till en arrangör där det varit pågående fotbollsmatcher nära tävlingsbanan under tävlingshelgen, jag åkte inte till Åby under wew heller.

Kan man verkligen kräva eller förvänta sig att publiken är tillräckligt hästkunnig för att veta när de får, och när de inte får röra sig? Att folk stör behöver väl inte handla om respektlöshet utan kan lika gärna vara okunskap.

 

[Sel]

Kontentan är väl att när man ställer sig frågan "varför gick det inte helt perfekt idag" så får man beroende på person olika svar. Och jag fortsätter hävda att det är STOR skillnad på vissa hästmänniskor här, och på de som tävlar i hundvärldens motsvarighet lydnadsprov. För det finns ju också nervvrak till hundar, vissa individer är otroligt störningskänsliga. Men hela mindsetet, att på faktumet "mitt känsliga djur reagerade på en störning" lägga skulden på störningen (verklig eller antagen) är så otroligt främmande för hundmänniskor.

Förvisso tyckte jag att det var otur att vinden låg så att doften från korvgrillningen svepte över planen när jag tävlade med min labrador. Men orsaken till min uteblivna pallplats var ju inte att klubben grillade korv! Det hade varit helt barockt att föreslå att klubbar skulle sluta med korvgrillning under pågående tävling för att vissa hundar får svårt att koncentrera sig då. Hunden var helt enkelt inte tillräckligt tränad för de förhållandena, och jag använde erfarenheten för att träna mer på störningen av matlukt. Tänker man så är det ju aldrig bortkastat att en tävling inte leder till höga poäng, för huvudsaken i de låga klasserna är väl att man ska få information om vad man behöver träna mer på?

Instämmer- och i det här fallet påverkade ju inte hunden resultatet överhuvudtaget så jag förstår inte varför det alls kom upp. Det känns som att röra om i grytan "bara för att".

 

[settis]

Kan man verkligen kräva eller förvänta sig att publiken är tillräckligt hästkunnig för att veta när de får, och när de inte får röra sig? Att folk stör behöver väl inte handla om respektlöshet utan kan lika gärna vara okunskap.

Ja absolut kan det handla om okunskap. Nuför tiden behöver ju inte individer ta reda på saker eller ansvara för saker själva utan det är ju alltid upp till alla andra att informera och förklara hur man uppför sig och beter sig. Så när du säger det så kan man ju helt klart inte förvänta sig att folk visar hänsyn/respekt.

 

[Valerianovna]

Jag har tävlat på platser där domaren/protokollskrivaren haft med sig ordentligt stora, väluppfostrade hundar som inte stört, och har aldrig reflekterat närmare över det. Visst har arrangören ett ansvar och det finns väldigt många bestämmelser de skall följa, men det yttersta ansvaret för att inte utsätta sin häst för något obehagligt eller traumatiserande ligger väl ändå hos ryttaren när regelmässiga protokoll följs på tävlingsplatsen?
Det vill säga, oavsett om det är en blomma, en hund eller ett protokoll som hissas ned i fiskelina sin skrämmer upp din häst är det du som bör utvärdera hur du ger hästen den bästa möjliga upplevelsen, eller att avbryta. Enligt min åsikt, självklart.

 

[Sel]

Ja absolut kan det handla om okunskap. Nuför tiden behöver ju inte individer ta reda på saker eller ansvara för saker själva utan det är ju alltid upp till alla andra att informera och förklara hur man uppför sig och beter sig. Så när du säger det så kan man ju helt klart inte förvänta sig att folk visar hänsyn/respekt.

Fast går det verkligen googla sig till att det inte är god kutym att gå på toaletten när dressyrhästen passerar på kortsidan där man befinner sig som publik?
Jag tycker det är lite överdrivet. Visst skulle jag också anpassa mig om hela anläggningen satt i andäktig tystnad medan någon red men annars brukar jag inte tänka mig så jättenoga för om jag inte är inne på banan och stör faktiskt. Inte för att jag är på tävling jätteofta, men det känns inte alls igen att man som publik ska tassa på tå.

 

[nullo-modo]

Kan inte låta bli att undra hur hästar mår som är rädda för så mycket och ofta, är ju oftast inte bara på tävling denna rädslan visar sig.

 

[settis]

Fast går det verkligen googla sig till att det inte är god kutym att gå på toaletten när dressyrhästen passerar på kortsidan där man befinner sig som publik?
Jag tycker det är lite överdrivet. Visst skulle jag också anpassa mig om hela anläggningen satt i andäktig tystnad medan någon red men annars brukar jag inte tänka mig så jättenoga för om jag inte är inne på banan och stör faktiskt. Inte för att jag är på tävling jätteofta, men det känns inte alls igen att man som publik ska tassa på tå.

Fast vem säger att man ska googla sig igenom livet? Det är ju inte vansinnigt många som traskar in i ett ridhus som inte känner någon på tävlingsplatsen? Dressyrtävlingar brukar inte vara värsta publikmagneterna, inte på de tävlingar jag åker på.

De allra flesta jag känner och det visar ju sig även vara så här visar tävlande ekipage hänsyn, respekt verkar vara för laddat ord för att använda sig av, när man rör sig på en läktare. Det är ju skillnad på att välja sina tillfällen än att bara göra som man själv vill

 

[JohannaB]

Kan inte låta bli att undra hur hästar mår som är rädda för så mycket och ofta, är ju oftast inte bara på tävling denna rädslan visar sig.

Fast det är en annan (intressant) diskussion, min upplevelse är att ”rädsla” (uppmärksamhet på eventuell fara) inte är något en häst mår illa av utan en del av dess natur. Absolut ska man träna så att man kan ”använda” hästen trots denna egenskap men att få blåsa upp sig för en plastpåse och i huvudet tro att det är ett lejon för att trigga och träna en flykt instinkt är nog något hästen kan må bra av. Vetenskapen tyder mer på att i lärd hjälplöshet, att INTE blåsa upp sig och reagera/agera är mer stressande för en häst.

 

[settis]

Kan inte låta bli att undra hur hästar mår som är rädda för så mycket och ofta, är ju oftast inte bara på tävling denna rädslan visar sig.

Fast att hästar tittar osv betyder ju inte att de går runt och mår dåligt? Min häst är en häst som har koll på det mesta i vardagen, lite som en polis verkar han tycka att han är och man får anpassa mycket till honom. Jag kan tex inte gå iväg med mitt sto in i skogen då går han igång ordentligt, jag kan gå åt tre håll men inte det fjärde alltså. Samma om hon ska iväg med transporten då kan han inte vara ute.

Han har till skillnad mot många hästar en stor hage på 2,3 ha, mycket utevistelse får varierad träning både på banan och kommer ut i skogen både med mig på ryggen och har jag inte med mig min sambo så går jag med honom.

Men det är ju lönlöst att försöka förklara för folk som inte vill vara hjälpsamma utan bara tycker att hästar ska klara en massa. många här skriver tycker att hästar ska klara en massa visar ju själva hänsyn när de är publik och väljer sina tillfällen när de går in eller ut från en läktare.

Det är ju inte som att man inte tränar sin häst och försöker eller att man vill att ens häst ska vara speciell. Men hade min häst haft så stora problem att han inte var lämpad för tävling, då hade han inte fortsatt vara tävlingshäst. Tävling är en rolig grej för mig men inte hela meningen med att ha en häst.