Störiga saker vi stör oss på, del 20

[Lingon]

Har sett en del på Zara!

Där brukar jag aldrig handla. Jag får gå inom nästa gång jag är i närheten.

 

[Masqueradee]

Personen före mig i tvättstugan är nu tio minuter sen. Så störande!

 

[åke]

Bor visst här, killen bor hemma hos mig varannan vecka.

Nu stör jag mig på att man tydligen inte får prata med sin partner om vissa saker.
Sen att killen har samma/liknande åsikter om min lägenhet spelarväl ingen roll.

??? Du bor där, och varannan vecka flyttar han till din lägenhet?

 

[pajaztar]

Telenor som lite då och då meddelar att ”ditt tv-paket uppgraderas och så får du betala mer för bredbandet också” och lägger på 150 kr på fakturan. Nej tack? Jag behöver inte ha 25 tevekanaler? Försökte ringa för att nedgradera istället men han jag pratade med kunde inte bredband så jag får väl försöka igen om jag lyckas få tag på ”abonnemangsavdelningen” eller vad han hänvisade till.

 

[dobbis]

Telenor som lite då och då meddelar att ”ditt tv-paket uppgraderas och så får du betala mer för bredbandet också” och lägger på 150 kr på fakturan. Nej tack? Jag behöver inte ha 25 tevekanaler? Försökte ringa för att nedgradera istället men han jag pratade med kunde inte bredband så jag får väl försöka igen om jag lyckas få tag på ”abonnemangsavdelningen” eller vad han hänvisade till.

Fy så fult (av telenor)

 

[TheRedLightning]

Vitsåsen man har i lasagnen heter bechamel.

Aldrig hört innan, men oavsett va den kallas blir mitt störningsmoment att det bränner vid oavsett hur jag gör inte ogjort tyvärr.
Trodde jag hade läget under kontroll med lägre temp och rörning. Det stör mig då jag gillar lasange men blir inte sugen på att göra det igen…

 

[TheRedLightning]

??? Du bor där, och varannan vecka flyttar han till din lägenhet?

Ja va är det som är så roligt med det? Jag ser inget kul/roligt med det alls. Växelboende är inte direkt något nytt.

 

[Marita73]

Aldrig hört innan, men oavsett va den kallas blir mitt störningsmoment att det bränner vid oavsett hur jag gör inte ogjort tyvärr.
Trodde jag hade läget under kontroll med lägre temp och rörning. Det stör mig då jag gillar lasange men blir inte sugen på att göra det igen…

Det finns färdig sås att köpa.

 

[em-pirre]

Ja va är det som är så roligt med det? Jag ser inget kul/roligt med det alls. Växelboende är inte direkt något nytt.

Det lät alltså som att du bor hos honom men varannan vecka bor han hos dig (men du hos honom)

 

[Voeux]

Det är väl som vanligt antar jag. Dom som inte har upplevt brandbilsbarn kan inte relatera och så saknar dom empati. Jag kan inte gå förbi ett barn/bebis som skriker i affären utan att bröstet drar ihop sig och jag tittar på föräldern och ser om dom behöver avlastning i tre minuter. Genom att gunga vagn eller hålla bebis om dom ser slutkörda ut.

Jag skulle snarare säga att det framför allt är de som har egna barn som uttrycker sig så, konstigt nog. Själv skulle jag givetvis med glädje unna alla så lugna och enkla småbarnsår som bara går och är det tufft möts det, som du säger, med empati och igenkänning. Glädje över att någon ”minsann får känna på” är nog den absolut sista känslan jag skulle känna, men upplever som sagt att det framför allt är andra föräldrar som verkar uttrycka denna skadeglädje.

 

[karamelldrottningen]

Att kolsyratuberna håller betydligt kortare tid än tidigare

 

[åke]

Ja va är det som är så roligt med det? Jag ser inget kul/roligt med det alls. Växelboende är inte direkt något nytt.

Skrev inget om att det var roligt. Tycker bara det är märkligt att han bor i din lägenhet när du bor på annat ställe. Men alla gör ju som dom vill.

 

[Mineur]

Skrev inget om att det var roligt. Tycker bara det är märkligt att han bor i din lägenhet när du bor på annat ställe. Men alla gör ju som dom vill.

Jag tyckte det var tydligt vad @TheRedLightning menade, och det är inte så som du skriver här ovan. Känns lite som att du försöker feltolka med flit?

 

[Nytant]

Jag skulle snarare säga att det framför allt är de som har egna barn som uttrycker sig så, konstigt nog. Själv skulle jag givetvis med glädje unna alla så lugna och enkla småbarnsår som bara går och är det tufft möts det, som du säger, med empati och igenkänning. Glädje över att någon ”minsann får känna på” är nog den absolut sista känslan jag skulle känna, men upplever som sagt att det framför allt är andra föräldrar som verkar uttrycka denna skadeglädje.

Är det inte folk som känner sig lite svikna av sina partners i föräldraskapet då? Eller som upplever att den där otroliga påfrestelsen som kvinnors kroppar så orättvist behöver utstå om det ska bli barn känns just orättvis i vissa stunder, och extra jobbigt blir det om partnern sen inte möter upp den uppoffringen på de sätt som faktiskt går?

 

[åke]

Jag tyckte det var tydligt vad @TheRedLightning menade, och det är inte så som du skriver här ovan. Känns lite som att du försöker feltolka med flit?

Tror du får se över dina känslor.

 

[Voeux]

Är det inte folk som känner sig lite svikna av sina partners i föräldraskapet då? Eller som upplever att den där otroliga påfrestelsen som kvinnors kroppar så orättvist behöver utstå om det ska bli barn känns just orättvis i vissa stunder, och extra jobbigt blir det om partnern sen inte möter upp den uppoffringen på de sätt som faktiskt går?

Så kan det absolut vara. Dock ett märkligt sätt att utrycka det i så fall, kan jag tycka. Men det där med att kunna identifiera sina känslor och sedan även kommunicera dem verkar ju svårare än vad man kan tro.

Nyligen var det dock ett par utan barn, där kvinnan frågade om jag inte var bitter över att maken sov som en stock bredvid när jag sitter uppe och ammar. ”Jag hade varit irriterad” sa hon. Själv förstår jag inte varför han ska vara sympativaken när han ändå inte kan bidra med något. Bättre att han får samla energi till att göra sitt jobb som pappa när det inte är amning sedan. Men visst, det är ju orättvist att vara kvinna när det gäller biologiska barn. Nu när du säger det så är det ju uteslutande mannen det gäller när folk säger så, att de ”får igen”. Kommentaren kan dock komma från andra män också, men det gäller ju alltid pappan. Att ”få igen” kanske gäller att de får igen för sin biologiska räkmacka i frågan, eller nåt.

 

[Modest]

Så kan det absolut vara. Dock ett märkligt sätt att utrycka det i så fall, kan jag tycka. Men det där med att kunna identifiera sina känslor och sedan även kommunicera dem verkar ju svårare än vad man kan tro.

Nyligen var det dock ett par utan barn, där kvinnan frågade om jag inte var bitter över att maken sov som en stock bredvid när jag sitter uppe och ammar. ”Jag hade varit irriterad” sa hon. Själv förstår jag inte varför han ska vara sympativaken när han ändå inte kan bidra med något. Bättre att han får samla energi till att göra sitt jobb som pappa när det inte är amning sedan. Men visst, det är ju orättvist att vara kvinna när det gäller biologiska barn. Nu när du säger det så är det ju uteslutande mannen det gäller när folk säger så, att de ”får igen”. Kommentaren kan dock komma från andra män också, men det gäller ju alltid pappan. Att ”få igen” kanske gäller att de får igen för sin biologiska räkmacka i frågan, eller nåt.

Jag måste erkänna att den biologiska orättvisan stör mig något så syndigt. Och även om mannen inte "bidrar" med något så hade jag blivit irriterad av att han ligger där och sover gott medan jag tvingas vara vaken.

Men så ska jag inte bli förälder heller.

(Och jag skulle aldrig nämna det högt för föräldrar i min närhet. Möjligtvis fråga om kvinnan får stöd av sin partner, eftersom orättvisan alltid är förskjuten åt ena hållet...)

 

[Tonto]

Jag måste erkänna att den biologiska orättvisan stör mig något så syndigt. Och även om mannen inte "bidrar" med något så hade jag blivit irriterad av att han ligger där och sover gott medan jag tvingas vara vaken.

Men så ska jag inte bli förälder heller.

(Och jag skulle aldrig nämna det högt för föräldrar i min närhet. Möjligtvis fråga om kvinnan får stöd av sin partner, eftersom orättvisan alltid är förskjuten åt ena hållet...)

Ja herregud, mig med, Jag hade absolut inte klarat det. Är imponerad av dom som orkar. Om jag någonsin får barn kommer jag aldrig någonsin att amma på grund av det.

 

[gulakatten]

Jag måste erkänna att den biologiska orättvisan stör mig något så syndigt. Och även om mannen inte "bidrar" med något så hade jag blivit irriterad av att han ligger där och sover gott medan jag tvingas vara vaken.

Jag har barn och det skulle störa mig med . Min man sover absolut inte hela nätter nu när vi har barn, fastän det är jag som ammar. Bebisen vaknar ju och gnyr och låter = maken vaknar. Så kollar han om hon behöver bytas på och om det är så så byter han blöjan. Sen ger han henne till mig, jag ammar, han ligger och vilar. Om hon somnar så somnar vi båda två, om hon behöver vaggas/bäras/sövas så gör han det och sover sedan med henne hos sig. I början när jag ammade i långa stunder på nätterna så såg min man till att stämma av med mig under amningens gång att allt var okej, om jag ville ha nåt, om jag ville ha en paus och han skulle ta henne etc. Krånglar dessutom amningen vilket det gör för många i början är det än viktigare.

Så det finns absolut sätt för en pappa att vara med och ta nätterna även om barnet ammas OM pappan vill det. Visst finns det barn som vaknar utan ett knyst, tar bröstet, äter effektivt och somnar om och aldrig någonsin behöver sövas, bytas eller tröstas på nätterna men så är ju inte alla bebisar liksom.

 

[Voeux]

Jag har barn och det skulle störa mig med . Min man sover absolut inte hela nätter nu när vi har barn, fastän det är jag som ammar. Bebisen vaknar ju och gnyr och låter = maken vaknar. Så kollar han om hon behöver bytas på och om det är så så byter han blöjan. Sen ger han henne till mig, jag ammar, han ligger och vilar. Om hon somnar så somnar vi båda två, om hon behöver vaggas/bäras/sövas så gör han det och sover sedan med henne hos sig. I början när jag ammade i långa stunder på nätterna så såg min man till att stämma av med mig under amningens gång att allt var okej, om jag ville ha nåt, om jag ville ha en paus och han skulle ta henne etc. Krånglar dessutom amningen vilket det gör för många i början är det än viktigare.

Så det finns absolut sätt för en pappa att vara med och ta nätterna även om barnet ammas OM pappan vill det. Visst finns det barn som vaknar utan ett knyst, tar bröstet, äter effektivt och somnar om och aldrig någonsin behöver sövas, bytas eller tröstas på nätterna men så är ju inte alla bebisar liksom.

Det är väl just så med henne på nätterna. Hon äter, byts och sen somnar hon om efter en stund. Vi har allt vi behöver för ett byte precis bredvid sängen och det tar 2 min. Amningen tar dock ca 45 min. Sen åker ju han till jobbet på morgnarna och jag ser mycket hellre att han har energi kvar att vara pappa på kvällarna. Hon kräver väldigt mycket på dagarna och kvällarna så det är oftast då jag är slutkörd och behöver mest avlastning. Nätterna är lyckligtvis lugna just nu.