#stoppahältan

Det jag tänker är att iallafall jag känner skillnad på en häst som ridits mkt i terräng vs en häst som rids mycket på bana.De som rids ut mkt får ofta en annan framåtbjudning, har bättre balans och eftersom de är vana vid ojämt underlag snubblar de inte lika mkt.Ridit hästar som gått mkt ridbana i de ör mkt snubbliga i början o de kan inte vara så hälsofrämjande.Sen tror jag precis som hos oss att knoppen o kroppen hänger ihop och jag upplever hästarna mer positiva som rids ut mycket
Jag blir lite nyfiken på ni som tycker man ska "variera" träningen genom att rida ut tex för att hästen inte ska gå sönder:

Vad är det som ska varieras och vad sker i hästens kropp inne vs ute som gör skillnaden?

För mig är det så att en häst behöver viss muskulatur för att orka bära sig själv sund. Sen för att bära oss ännu mer. Men det är vissa bestämda muskler som ska aktiveras för det. Och lederna ska röra sig i vissa rörelsemönster för att dessa muskler ska aktiveras.

Precis som man inom sjukgymnastik isolerar rörelserna i de lägen där de stärker och inte arbetar i de lägen där det sliter.
Sen tränar man de lägena och man vilar när det behövs, kör lagom många reps etc.
Men man tränar inte andra lägen och andra muskler för att dessa ska vila för att hästen inte ska övertränas. Då är man ju i slitage.

Det är inte någon häst som går sönder om den dagligen rids dressyr med sjukgymnastiskt tänk och inte bara TR-tänk. Du kan rida varje dag inne om du så vill då.
Spec iom att du då lär hästen att sätta ner hovarna mjukt och inte damma i dem i backen..

Problemet är ju när man rider i obalans, spänning etc.

Samling sliter inte på en häst, tvärtom.
Däremot om man försöker knöka ihop en häst som inte samlar sig korrekt och lederna inte vinklas korrekt och någon led blir överansträngd tex. Eller man drar ihop dem i spänning och tappar lösgjordhet, bakbensaktivitet(bärighet) etc. Ihop med att man då också får det där att de dammar i fotterna i backen och islaget blir så hårt och ger mer slitage.
Både jag och andra har rehabat hästar genom att ta dem bakvägen till målet sas och börjat med samling om de är sånna som pajat i fronten upprepat tex.

Jag tror problemet mer ligger mer i att man faktiskt saknar kunskap i att träna hästarna i dressyr med sjukgymnastiskt tänk. Det finns en massa bra tränare om man vill tävla. Men de lär ut tävlingsridning de flesta.
Även de som vet mer och själva rider på annat vis hemma. Vad man lär ut och hur man själv tränar är i många fall olika.
Sen är det många tränare och domare som inte orkar, vill, vågar säga till om rörelsestörningar/smärtindikationer etc. Då blir man obekväm, man kan tappa kunder etc.
Jag har haft rätt många hästar(nya ekipage/elever) som i mina ögon varit halta men i andras iaf haft en rörelsestörning. Och tränarna har sagt att "den är svag i det benet". Det kan då vara A-tränare som tyckt det.
Är kunskapen för låg, orkar man inte etc?
Samma gällande hur hovar, mun, sadel ser ut. Där måste man säga ifrån och vara obekväm för folk för hästarnas skull.

Jag tycker man måste vara ärlig med problemen. För hästarnas skull..

Jag kan faktiskt tycka att det är bra att folk vetcheckar årligen. Just iom att varken tränare eller domare alltid säger till om hästen faktiskt är ofräsch. För vissa ser inte, vissa orkar inte, vissa vill/vågar inte etc.

Det är en hel del tränare som blivit jääävligt förbannade på behandlare, vet, andra tränare som skickat hästar till vet när de rids på för dem. Minns någon gång där en tränare fick 5 hästar som ridits på kvällen innan av dennes elever för denne kollade av vet och alla var halta. Tränaren var inte glad över att de kollades. Och ännu argare efter.. Det var fel på vet etc när vi är rätt många som sett att hästarna varit halta även innan vet..

När tränare inte ser sånt, domare inte ser sånt.
Och tränare och domare känner sig nödgade att nyttja equiband, inspänningar, Pessoa-sele etc för att formge så känner jag att kunskapen måste vara förlorad.
Det är rätt simpelt att ändra om deras rörelsemönster om man bara förstår sig på biomekanik och övningarna. Och det tycker jag tränare och domare bör kunna.
Det gör en del. Men tyvärr långt ifrån alla. Och kan inte de: Hur fan ska gemene man lära sig då?
 
@Hedwig Tror du sätter huvudet på spiken angående träningen. Lägger till att det dock inte behöver handla om ryttare som rider på Msv-svår nivå som har det upplägget utan kan lika gärna (eller månne oftare) vara hobbyryttare i lätt klass. De fastnar på den där volten 4-5 dagar i veckan om 45 minuter och försöker få hästen på tygeln.

Ang att använda et istället för veterinär för att checka hästen är väl helt rimligt. Jag fixar det inte, men köper konceptet :).
För min del handlar det helt klart om att jag har just den et som jag har. Han är väldigt skicklig därför fungerar mitt upplägg. Hade du haft tillgång till honom så är det inte osannolikt att du eventuellt gjort på samma sätt. Hade jag inte haft honom hade jag nog åkt till veterinär för checkar då och då om jag tänker efter.:)
 
Det jag tänker är att iallafall jag känner skillnad på en häst som ridits mkt i terräng vs en häst som rids mycket på bana.De som rids ut mkt får ofta en annan framåtbjudning, har bättre balans och eftersom de är vana vid ojämt underlag snubblar de inte lika mkt.Ridit hästar som gått mkt ridbana i de ör mkt snubbliga i början o de kan inte vara så hälsofrämjande.Sen tror jag precis som hos oss att knoppen o kroppen hänger ihop och jag upplever hästarna mer positiva som rids ut mycket
Tycker du beskriver exakt min upplevelse. Min äldsta häst var snubblig fram och tappade ett bakknä ganska ofta för ett år sedan. Ren på böjprov och inga röntgen förändringar så svårt att säga vad problemet var. Hon reds mest i ridhus, kort hagtid i liten grushage, stod och sparkade i stenvägg med det bakbenet som hon tappade. Flyttade henne till ett annat stall där uteridningsmöjligheterna var otroligt mycket bättre plus att hagtiden förlängdes avsevärt.
Efter att i princip bara ridit ut där jag ridit i kuperad terräng, klättrat, galopptränat under flera månader försvann snubbligheten och tendensen att tappa ena bakbenet i princip helt. Hon blev också otroligt mycket mjukare och lätt att rida i fin form. Båda mina tränare var helt överens om att det upplägget passade henne otroligt mycket bättre.
 
Jag är nog en av dom som ständigt har sjuka hästar känns det som men egentligen inte så ofta hästarna blir halta. Men jag blir både ledsen och frustrerad när personer klappar sig på axeln och säger våra hästar blir aldrig halta/sjuka. Då hästarna i vissa fall inte är så friska/ohalta som ägaren tycker.

Tror även att det är viktigt att tränare vågar säga ifrån och kan vara tydliga dvs inte bara hinta att något eventuellt är är fel.

Sen är varierad ridning något som jag tror hjälper samt att man har en plan för hur hästen ska förberedas inför de uppgifter man vill att den ska klara.
 
@Eldbollen
"Tror även att det är viktigt att tränare vågar säga ifrån och kan vara tydliga dvs inte bara hinta att något eventuellt är är fel."

Håller med dig. Förhoppningsvis så rider ingen medvetet omkring på en ofräsch häst men det är lätt att bli hemmablind.
Efter studenten (för 100 år sedan) praktiserade jag ett år hos en hyffsat känd tränare av den gamla sorten. Varje träning inleddes med att ekipagen fick trava en och en på långa tyglar ett varv i ridhuset så att tränaren kunde kontrollera att hästarna var ok. Var de inte ok så var det bara att sitta av och åka hem. Jag önskar att fler tränare hjälpte till på det sättet.
 
Det jag tänker är att iallafall jag känner skillnad på en häst som ridits mkt i terräng vs en häst som rids mycket på bana.De som rids ut mkt får ofta en annan framåtbjudning, har bättre balans och eftersom de är vana vid ojämt underlag snubblar de inte lika mkt.Ridit hästar som gått mkt ridbana i de ör mkt snubbliga i början o de kan inte vara så hälsofrämjande.Sen tror jag precis som hos oss att knoppen o kroppen hänger ihop och jag upplever hästarna mer positiva som rids ut mycket
Jag tror även att hästar och alla andra mår bättre av varierat underlag istället för ett och samma hela tiden, självklart pratar jag om att rida i balans och att anpassa både ridning och hastighet efter häst och underlag, men att alltid rida på samma ridbana/ridhus tror jag är mer nedbrytande än uppbyggande av muskler och senor och som du mycket riktigt är inne på så mår huvudet bättre av mer intryck än ett staket/en ridhusvägg. :)

Hur ofta hör man inte om hästar som "dör" så fort de kommer in i ridhuset/på ridbanan för det är så tråkigt? Att rida ska ju vara roligt även för hästen, inte bara ryttaren. :up:
 
@Eldbollen
"Tror även att det är viktigt att tränare vågar säga ifrån och kan vara tydliga dvs inte bara hinta att något eventuellt är är fel."

Håller med dig. Förhoppningsvis så rider ingen medvetet omkring på en ofräsch häst men det är lätt att bli hemmablind.
Efter studenten (för 100 år sedan) praktiserade jag ett år hos en hyffsat känd tränare av den gamla sorten. Varje träning inleddes med att ekipagen fick trava en och en på långa tyglar ett varv i ridhuset så att tränaren kunde kontrollera att hästarna var ok. Var de inte ok så var det bara att sitta av och åka hem. Jag önskar att fler tränare hjälpte till på det sättet.

Så himla sunt !
 
@mackan
Min kommentar: Är man inne i ett träningsflow där hästens utveckling går framåt på ett positivt sätt tror jag man lätt förivrar sig och tränar lite för länge och lite för ofta. Att man kanske tränar två-tre dagar på raken eller kanske ännu mer. Sen får hästen en skrittur i skogen en dag o sen är man på det igen efter det med träning några dagar på raken.
Ditt svar: @Hedwig fast upplägget med att träna intensivt ett par dagar på raken, sen vila någon dag och sen träna igen så är det konceptet ju i sak inget som är annat än helt ok /hälsosamt för allmänt friska hästar ?
Förtydligande: Jag menar alltså att man rider dressyr två-tre, kanske tom fyra dar på raken. Sen rider man ut dag fyra eller fem. Sen börjar man om och rider dressyr tre-fyra dagar på raken..etc
Rider man dressyr några dagar på raken vid enstaka tillfällen tror jag inte heller att det gör något på en frisk häst. Så kan det ju bli om man tex är med på någon tvådagarsträning tex.
Jag menar att det under framför allt tävlingssäsongen lätt blir att man under flera veckor/månader rider för ensidigt eftersom man hela tiden vill förbättra och finslipa på detaljer.
Man har det där förbannade protokollet där det tex står att hästen behöver lätta upp mer fram och lägga mer vikt bak. Ja, då blir det lätt att man sitter och tränar på det där dag efter dag, vecka efter vecka o så vips..hästen blev visst överansträngd i bakknäna.
Jag tror inte någon gör det av illvilja men många använder sig av tävlingsprotokollens kommentar för att se vad man behöver förbättre. Tror det lätt blir så att man inte tänker sig att den där lättheten som domaren efterfrågar kommer ta minst ett halv år-ett år att bygga upp utan man försöker forcera fram den till typ nästa tävling.

Då blev det tydligare vad du menade :)

Jag har som sagt aldrig skrivit något om att jag anser konceptet 3-4 dagar i följd med ”tävlingsträning” skulle vara sunt ffa bland hobbytävlingsryttare/hobbyryttare.
Jag kommenterade bara ang 2 träningspass i rad med sen paus göra annat och sen möjligen 2 pass på raken igen.

Jag tror inte jag har alls någon annan åsikt än dig gällande sund ridning . Så då ville jag bemöta inlägget att du ”gissar jag har en annan åsikt” Samt att det blev rätt tokigt om du tolkat inlägget som att jag nånsin skulle menat att 3-4 dagar malande/intensivtrim osv
är helt vettigt .

Jag har ingen sån åsikt att hästar - ffa inte hobbytävlingshästar ska ridas dag ut och dag in på ridbanan/i ridhus .

I övrigt som du skriver så blir det ju ett stort problem om ryttaren rider och sitter och nöter ”desperat/forcerat” utifrån tävlingsresultaten mitt i säsongen .
Då har man ju som du är inne på, tappat lite koncept i fråga om helhetsperspektiv/insikt.
 
Senast ändrad:
Jag rider gärna dressyr i tredagars intervaller . Första dagen lösgörande under lättridning , andra dagen Sätter jag ihop honom mer och gör vad jag nu ska göra och tredje dagen ett kortare pass repititon . Då har vi kommit ett snäpp vidare efter det. Sen kan jag göra annat i tre månader. Men jag har haft många perioder med 3 dagars dressyr , göra annat i en eller två där och sen dressyr and so on. För mig känns det helt meningslöst att bara rida dressyr en dag och sen annat.
 
Jag rider gärna dressyr i tredagars intervaller . Första dagen lösgörande under lättridning , andra dagen Sätter jag ihop honom mer och gör vad jag nu ska göra och tredje dagen ett kortare pass repititon . Då har vi kommit ett snäpp vidare efter det. Sen kan jag göra annat i tre månader. Men jag har haft många perioder med 3 dagars dressyr , göra annat i en eller två där och sen dressyr and so on. För mig känns det helt meningslöst att bara rida dressyr en dag och sen annat.

Precis! Jag kör också gärna tre dagar dressyr för att checka av första, andra avancera och första gången sätta det nya några gånger och tredje dagen besfästa.
 
Det jag tänker är att iallafall jag känner skillnad på en häst som ridits mkt i terräng vs en häst som rids mycket på bana.De som rids ut mkt får ofta en annan framåtbjudning, har bättre balans och eftersom de är vana vid ojämt underlag snubblar de inte lika mkt.Ridit hästar som gått mkt ridbana i de ör mkt snubbliga i början o de kan inte vara så hälsofrämjande.Sen tror jag precis som hos oss att knoppen o kroppen hänger ihop och jag upplever hästarna mer positiva som rids ut mycket

Jag rider ut en hel del. Och jag kan välja det enbart som led i utbildning på vissa individer. Eller för att jag vill med min egen i perioder.
Så jag köper absolut att det finns nytta i det.

Det jag efterlyser är mer ingående analys av vad som gör vad i hästen.

Så man inte får de här ständiga:
”Aaa, men man ska variera för det är bra.”
Men ingen vet vad man egentligen varierar mer än ev underlag och lutning på det Sas.
Hästen är stel, svag, snubblig etc är ju så otroligt luddigt. Vad beror det på och var sitter det och vilka muskler bör jobba mer och andra mindre? Och hur får jag den att göra det? Med vilka hjälper och vilka övningar?

Och de hästar som är snubbliga av att ridas på bana enbart har ju också ofta vuxit upp i platthage(om ngn utevistelse) och ridits på ett visst vis på bana.

Men det är inte bara för att en häst får ridas ut den hålls fräsch.
Isf hade vi inte haft så jäkla mkt hältor och andra smärtproblem i hästarna. De flesta rider ju ut.

Och om hästen går sönder av att bara rida på bana så är det inte banan det är fel på.
Då får man inse att den ridningen man sysslar med på banan sliter. Och antingen fortsätter man rida i slitage på banan och kan ev få hjälp av att låta hästen vila från det på olika sätt. Eller så lägger man om ridningen på banan till icke-slitage. Rida ut kan man så klart göra ändå.

Detsamma gäller om de tappar bjudning. Unghästar eller raser som har svårt att bära sig och är så oskolade att gå fram innebär tempo kan man förstå om de tappar bjudning på bana.
Men en häst på iaf LA nivå ska inte tappa bjudning av att gå inne.
Då får man fundera över hur man rider. Igen.

Det är samma med ”variera bett”. Många gör det för att ”det är bra”. Men de vet inte varför de bör variera.

Om man inte vet varför så kan man ju varken analysera problem eller förstå saker bra nog att utvecklas optimalt.
 
Jag rider ut en hel del. Och jag kan välja det enbart som led i utbildning på vissa individer. Eller för att jag vill med min egen i perioder.
Så jag köper absolut att det finns nytta i det.

Det jag efterlyser är mer ingående analys av vad som gör vad i hästen.

Så man inte får de här ständiga:
”Aaa, men man ska variera för det är bra.”
Men ingen vet vad man egentligen varierar mer än ev underlag och lutning på det Sas.
Hästen är stel, svag, snubblig etc är ju så otroligt luddigt. Vad beror det på och var sitter det och vilka muskler bör jobba mer och andra mindre? Och hur får jag den att göra det? Med vilka hjälper och vilka övningar?

Och de hästar som är snubbliga av att ridas på bana enbart har ju också ofta vuxit upp i platthage(om ngn utevistelse) och ridits på ett visst vis på bana.

Men det är inte bara för att en häst får ridas ut den hålls fräsch.
Isf hade vi inte haft så jäkla mkt hältor och andra smärtproblem i hästarna. De flesta rider ju ut.

Och om hästen går sönder av att bara rida på bana så är det inte banan det är fel på.
Då får man inse att den ridningen man sysslar med på banan sliter. Och antingen fortsätter man rida i slitage på banan och kan ev få hjälp av att låta hästen vila från det på olika sätt. Eller så lägger man om ridningen på banan till icke-slitage. Rida ut kan man så klart göra ändå.

Detsamma gäller om de tappar bjudning. Unghästar eller raser som har svårt att bära sig och är så oskolade att gå fram innebär tempo kan man förstå om de tappar bjudning på bana.
Men en häst på iaf LA nivå ska inte tappa bjudning av att gå inne.
Då får man fundera över hur man rider. Igen.

Det är samma med ”variera bett”. Många gör det för att ”det är bra”. Men de vet inte varför de bör variera.

Om man inte vet varför så kan man ju varken analysera problem eller förstå saker bra nog att utvecklas optimalt.
Nummer ett många rider inte ut eller väldigt lite.Min sambo är hovslagare och många kunder rider väldigt mycket på ridbana/ridhus.Tom en hopptränare tyckte min sambo skulle börja sko annorlunda så skoningen var anpassad till ridhus/ridbana ridning för som han uttryckte det : folk rider inte ut längre och tränar sina hästar.

Sen är jag inte en expert på muskler men kan en del. Vi har mycket backig terräng.Våra hästar brukar bredda sig i bogmuskulaturen och "klena"/nätta hästar brukar efter en tid bli "bulligare" i muskulaturen.
De små musklerna som hjälper till med balansen blir bättre, de blir helt enkelt mindre snubbliga.De reflexerna i dessa muskler kan du inte träna upp på släta banan.
Sen kvittar det vilken nivå man tränar en häst på är min tro, alla hästar tycker viss träning är roligare eller mindre roligare.Traggla i ridhus/ridbana är inte mentalt bättre för någon häst (kan finnas få undantag)
Vi har galopphästar och överlag har de god hållbarhet, jag vill tro att styrkan de få att gå terräng och ojämt underlag hjälper dem i loppen i den höga farten.eftersom de tränar alla sorters muskler hjälper de stabiliserande musklerna "löparmusklerna", så när de musklerna de använder i ett löp börjar bli trötta hjälper de andra musklerna till som stöd och därmed kan man till viss del unvika skador.
 
Du har en poäng @tuaphua . Det hjälper inte rida full fart på bogarna och rida varierat, hästen kommer förmodligen inte hålla ändå. Dock behöver ju hästen konditionsträning. De flesta kan inte rida hästen i jättebra balsns ändå så då är det ju klart bättre om man varierar. Och väldigt många rider väldigt lite ut, speciellt på vinterhalvåret.

Jag rider i princip varannan gång ut, men ändrar nog inte min ridning så mycket från hur jag rider på banan eller i ridhuset. Åker även iväg för att kunna backträna.
 
@tuaphua Alltså jag förstår vart du vill komma både med träningsupplägg och att en bör ha en god teoretisk (och förstås praktisk) kunskap om hästens fysiologi osv. Men det är en utopi att tro att alla hobbyryttare ska ha både känslan det krävs och den kunskapen. Och då är det iaf för min del ett rätt bra alternativ att hästarna åtminstone får ett varierat jobb med annat underlag, annan utrustning, olika bett osv. Så blir det förhoppningsvis inte exakt samma slitage vartenda dag. I en perfekt värld red vi alla som Isabell Werth och Ingrid Klimke, men så är det ju inte riktigt :p.
 
Vet inte vad det kan bero på, inne på det någon sa innan att man kanske är mer uppmärksam nu och söker vård tidigare? Vore bra om det var så :)

Det är ett virrvarr med okunniga hästägare och även mycket alternativ inom hästvård? Känns som man nu har många alternativ att vända sig till. Kliniker, mobila veterinärer, equieterapeut, kotknackare mm.

Något jag upplever är (nu när jag haft en skadad häst) att alla har råd. Vare sig du vill eller inte ;)
"släpp ut henne i hagen! de hade jag gjort. Det gjorde bla bla bla" där slutade jag lyssna
Och även när någon ska ha ut en icke färdigutbildad kotknackare "någon mer som vill behandla sin häst? Hon tar bara 500kr"
Billigt tänker då många.

Jag evt inte vad jag vill komma fram till men det finns många förståsigpåare och jag tror att det är bättre man vänder sig först till veterinär om man märker hälta på sin häst. Utgå ifrån det.

Det kanske är det folk gör nu? Därför mer hältor uppdagas?
 
Och som någon skrev innan, att slå sig för bröstet att hästen aldrig varit på hältutredning?
Är det inte bättre de som VARIT det och visat sig inte vara halta?
 
Och som någon skrev innan, att slå sig för bröstet att hästen aldrig varit på hältutredning?
Är det inte bättre de som VARIT det och visat sig inte vara halta?
Nej det kan knappast vara bättre att ha en häst som varit halt men är ohalt än en som hela tiden varit ohalt.

Grejen är att alla hästar där ägaren tror de är ohalta inte är det och det är klart bättra att behandla en befintlig hälta (som är allvarlig eller inte går bort på några dagar/en veckas vila) än att rida en halt häst man tror går rent.
 
Det har lite med erfarenhet och göra också.Har man inte mångårig hästvana är det kanske bättre o kolla en gång för mycket, samt om det ör en ny häst....
 
Och som någon skrev innan, att slå sig för bröstet att hästen aldrig varit på hältutredning?
Är det inte bättre de som VARIT det och visat sig inte vara halta?

Fast jag vet inte riktigt ang ”slå sig för bröstet ”
ang att aldrig haft några ridrelaterade skador osv ?
Jag har inte sett något sånt i tråden . Däremot så ja - jag känner mig glad över att aldrig haft några slitage relaterade skador på hästarna - trots träning och tävling :)
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 385
  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 185
Senast: Gunnar
·
Hästmänniskan Hej! Jag är en 21-årig tjej som är enormt enormt ridsugen igen, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga som återfallsryttare...
Svar
8
· Visningar
2 708
Senast: Ramona
·
Hästvård För ett år sedan köpte vi vår 15-åriga d-ponny, som hopponny åt dottern. Hon var lite "bökig" redan från början, lite svårt i ridningen...
Svar
7
· Visningar
1 885

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp