Stångbett vid inridning?

Sv: Stångbett vid inridning?

Susan skrev:
Vad är fördomsfullt?
Vad är inskränkt?

- Jag tycker att det är kvalificerat djurplågeri att rida på blank stång, då jag ungefär en miljom gånger sett hästar regarea kraftigt på den.:cry:
Jag har heller inte sett en enda häst som inte spänner sin hals, med denna utrustning. Av träningsfysiologiska skäl är det inte hälsosamt.:cool:

Vem har pratat om blank stång? Har du sett fler hästar i det stora hela som inte spänner sej på tränsbett?
Tror det blir mer tydligt på stång helt enkelt eftersom bettet är just skarpare/tydligare bland annat. Men i ryggen/halsen är det otroligt vanligt att det finns spända muskler i onödan oavsett vilket bett man rider på. Även småå små spänningar är spänningar. Och även de påverkar i längden. Nu är det väl inte direkt så att man tänker på de små spänningarna på samma sätt men att en häst inte spänner sej på grund av ett bett överhuvudtaget är betydligt mer ovanligt än att den gör det, oavsett vilket bett vi pratar om.

Sen så känns det lite för enkelt i mina öron att skylla allt på bettet, jag tror helt enkelt att allt blir tydligare på stång, både hur ryttaren rider, hur gymnasticerad och mjuk i musklerna hästen är, om den inte har lärt sej något ordentligt i grunden, om den har någon låsning osv. NU pratar jag i första hand om blank stång däremot.

Susan skrev:
Att man har olika ideologier och inte tycker att bra ridning ser ut på samma sätt är helt okey för mig.
Men vi har en också en hälsoaspekt på det hela.

Vid en undersökning visade sig över 90 % av hästarna har skador av bett och nosgrimma. :o
Det signalerar för mig att ju mildare desto bättre...:idea:

Precis, rider själv gärna med bettlöst ;) Men jag anser också att det är olika vilket bett som är snällast beroende på situationen. Och med situationen så menar jag alltså HELA situationen, ryttaren, hästen, vad man gör för tillfället osv.


Susan skrev:
Detta har också med ridskicklighet att göra.:o
Ju skickligare ryttare ju mindre behövs bettet över huvudtaget....

Precis. Varför skulle då skada mer med stång än tränsbett? Det är inte BETTET som skadar hästen om det inte är mycket illa inpassat, det är RYTTAREN.

Susan skrev:
Varför väljer man att använda stången - det tycker jag är intressant?

Kan vara olika anledningar. Har väl rabblat upp en del i tidigare inlägg - betydligt mer logiskt än de flesta andra bett vid enhandsfattning om man satsar på det, att få en annan inverkan av sin hand på en häst som av hälsomässiga skäl kan ha nytta av det främst som variation, för att man som ryttare vill få ett tydligt svar av sin häst så man inte lär sej att "tjata"? Då kommer ju hästen högst sannolikt säga till mer än med grimma :)
Finns massor med anledningar, det här är ett par som jag skulle kunna tänka mej att "använda" sen så kan det diskuteras huruvida alla ursäkter/anledningar till att rida med stång faktiskt verkar rimliga och för dej kanske det inte är det. Nu har du ett par exempel iallafall. Och ja, man hade kunnat göra på annat sätt det kan man alltid :smirk:

Susan skrev:
Om man böjer hästen för handen som så många ev er gör, så får Hästen ett konstant tryck i munnen - vilket ger pålagringar på lanerna... :cry:

Sedan får ju var och en välja att tro på AnnA_ ( vet inte om det blev rätt) här som kan en hel del om hävstångsverkan.
Och tro på Thorbjörn som kan en del om tänder.

Eller en självutnämnd GURU som "kommit på" att det stångbett är snälla.
Och som kommit på att hästen slappnar av i ryggen - om man gör illa den i munnen:angel:
Här har vi också en aspekt på den stora diskrepansen mellan somlig AR och SRS. På SRS får du lära dig att göra saker helt utan tygel i flera år inann du ens får ta i ett simpelt tränsbett...
Hos den AR som är ute och visar upp sig, sätter man det skarpaste bettet i nybörjarens händer...

Jag tycker inte att stångbett är snälla. Men jag tycker inte de är värre än mycket annat som vi tvingar på våra hästar/tvingar våra hästar till. Inte så mycket värre att det kan klassas som djurplågeri.
Det är som att säga att en perfekt passande bomsadel är djurplågeri för att man själv bara rider bomlöst, eller att skor på hästar är djurplågeri. Och ja, jag är medveten om vilken skada ett stångbett kan göra. Bett överhuvudtaget för den delen. Jag är medveten om mycket skador man kan göra på hästen ;) Men jag slutar inte rida för det, alltså kommer jag vara djurplågare lääääääääänge eftersom jag inte på långa vägar har lärt mej att alltid rida hästarna totalt spänningsfria i total balans och harmoni.
 
Sv: Stångbett vid inridning?

En stor skillnad på ett tränsbett och ett stångbett är skänkeln.:idea:

AnnA_ förklarade på en annan tråd hur det fungerade rent mekaniskt.:smirk:
Om du drar med en viss kraft i ett vanligt tränsbett så drar du hästen i munenn med samma kraft.
Men i och med hävstången ( i stången) och ytterligare hjälp av kindkedjan så multiplicerar du den kraften flera gånger om.

Stången ger en enorm utväxling.:eek:

Ett litet tag med stången, morsvarar ett brutaltag i tygeln.:devil:
Stången är ju konstruerad för att ryttaren med ett litet tygeltag skall ge ett stort utslag i hästens mun.

Ärligt talat tror jag ingen av oss som skriver här på barock är så duktiga ryttare att vi aldrig tappar balansen till häst:angel:
Jag tror heller ingen av oss här har en så bra sits att hästen aldrig tippar framåt - därmed blir denna stång som en rakkniv i en apas hand:eek:

En ryttare som inte är ren nybaörjare kan ofta under första lektionen med lämplig instruktion, rida hästen avslappnad fram till handen med ett tränsbett i munnen.

Jag har överhuvudtaget aldrig sett en häst på stång ridas avspänd fram till handen - det syns på deras hals:devil:

Och angående att välja stång istället för tränsbett, det är så uppenbart att det fattas något i utbildningen av RYTTAREN i ditt resonemang

För om du behöver tjata med ett tränsbett som du säger, så beror det på att du inte gör RÄTT med din kropp.

Gör du rätt med din kropp så behövs mycket lite hand:cool:
det är det som är den stora hemligheten i ridning....

Det du har i handen är ett mått på vad du inte har bakifrån:angel:

Du upprepar också detta med knackiga hästar. Ja en knackig häst behöver mer våld för att tvingas. Jag rider överhuvudtaget inte knackiga hästar.
Stångbett skarpt = mera våld vid samma tygeltag.

När du skriver så låter det ofta som om du har fullständig stenkoll så om ngt inte funkar så är det alltid beroende på ngt annat än dig själv.:angel:

rent teoretiskt så skulle det ju kunna vara så att ridning omfattar en hel del dimensioner som du ännu inte upptäckt:o
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Susan skrev:
En ryttare som inte är ren nybörjare kan ofta under första lektionen med lämplig instruktion, rida hästen avslappnad fram till handen med ett tränsbett i munnen.
*beror även på hästens utbildningsnivå, stämmer inte alltid vill jag påstå*

Jag har överhuvudtaget aldrig sett en häst på stång ridas avspänd fram till handen - det syns på deras hals:devil:
*hur ser min ut då? http://pg.photos.yahoo.com/ph/kikimor2002/detail?.dir=adab&.dnm=bb50.jpg *

Och angående att välja stång istället för tränsbett, det är så uppenbart att det fattas något i utbildningen av RYTTAREN i ditt resonemang
*både och, kan även vara en nystart för hästen och bryta gammalt mönster*

För om du behöver tjata med ett tränsbett som du säger, så beror det på att du inte gör RÄTT med din kropp.
*säkert, vilket är snällast: tjata med träns, viska med stång?*

Gör du rätt med din kropp så behövs mycket lite hand:cool:
det är det som är den stora hemligheten i ridning....
*helt sant, amen*

Det du har i handen är ett mått på vad du inte har bakifrån:angel:
*oxå sant*
Lite kommentarer ovan.
/T
 
Sv: Stångbett vid inridning?

"knapplån"
Har ni någon slags tävling i vem som kan skriva längst inlägg här? Finns det någon som orkar läsa allt detta :confused:
Jag gav upp för länge sen :cool:
 
Sv: Stångbett vid inridning?

*knapplån*

Om ni/vi pratar om ridkonst, inte ridsport (vilket jag antar) börjar jag nu fundera på vad som egentligen är konst. Eller snarare, vad som är ridkonst i andras ögon.

Visst, alla är vi barn i början och kanske inte klarar oss perfekt utan hjälpmedel, "stödhjul", från dag ett (därmed inte sagt att jag förespråkar användande av just stång!), men när man pratar om att komma så långt som möjligt – vart vill man komma då? Vill man komma till en punkt där man fortfarande är beroende av och/eller utnyttjar starka hjälpmedel? Är det konst?

För mig är kvittot på ridkonst ett ekipage som tar hjälp av väldigt lite hjälpmedel – och definitivt inga starka sådana. En ryttare som genom att enbart forma sin kropp lyckas forma hästens på önskvärt sätt – det är för mig en ridkonstnär. :)
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Inte nog med att vi orkar, det finns de som tycker att det rentav är intressant... ;) :D
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Tez1 skrev:
Lite kommentarer.
/T


Nu blev det krångligt.
Min text normal, din inom *, min nya fet...

En ryttare som inte är ren nybörjare kan ofta under första lektionen med lämplig instruktion, rida hästen avslappnad fram till handen med ett tränsbett i munnen.
*beror även på hästens utbildningsnivå, stämmer inte alltid vill jag påstå* Stämmer hittills för mig - när jag utbildar:D Så länge hästen är insutten, frisk och inte har en felaktigt inpassad sadel.

De ryttare som jag kommenterar har jag oftast sett antingen live eller på flera bilder än en. men eftersom du frågar...
Om jag vore där live, så skulle jag be dig korta stiglädren.
och se om vi inte kunde få en mer avspänd skänkel.

Utifrån detta kort är det svårt att se hur du gör med din bål men något är det som inte är som det skall, vilket kan vara så enkelt som sadeln:angel:

Jag skulle be dig släppa stångtygeln ge en aning mer vanlig tygel, och pricka in hästens naturliga tyngdpunkt, - sedan skulle vi se om inte bakbenet blev lite mer aktivt och om inte ryggen välvde sig lite till.

Ett ärligt sök till handen komemr bakifrån:D , och även om det ser bra ut vid första anblicken på din bild så är bakbenen efter i rörelsen, det beror på en spänning i ryggen orsakad av
a/sadel
b/ dig
c/stången.
eftersom jag inte är där kan jag inte avgöra vilka/vilket

*säkert, vilket är snällast: tjata med träns, viska med stång?*

Vi skall inte tjata alls:devil: det du känner i handen med stången är säkert viskningar, men i hästens mun är det allt annat än viskningar.
UTVÄXLING . (Snälla Anna kom)


Du är absolut på väg åt rätt håll , men det mindre aktiva bakbenen skvallrar....
 
Senast ändrad:
Sv: Stångbett vid inridning?

noprogress skrev:
*knapplån*

Om ni/vi pratar om ridkonst, inte ridsport (vilket jag antar) börjar jag nu fundera på vad som egentligen är konst. Eller snarare, vad som är ridkonst i andras ögon.

Visst, alla är vi barn i början och kanske inte klarar oss perfekt utan hjälpmedel, "stödhjul", från dag ett (därmed inte sagt att jag förespråkar användande av just stång!), men när man pratar om att komma så långt som möjligt – vart vill man komma då? Vill man komma till en punkt där man fortfarande är beroende av och/eller utnyttjar starka hjälpmedel? Är det konst?

För mig är kvittot på ridkonst ett ekipage som tar hjälp av väldigt lite hjälpmedel – och definitivt inga starka sådana. En ryttare som genom att enbart forma sin kropp lyckas forma hästens på önskvärt sätt – det är för mig en ridkonstnär. :)

Det tycker jag med. Därför ser jag det som ett av de bästa "kvitton" som finns är när någon kan rida riktigt bra med ett stångbett. Det är relativt få förunnat.
Inte bettets "fel" utan snarare just för att det är så skarpt så missbrukar man det eller överhuvudtaget använder det vid något som inte är finslipat brukar det synas.

Alla har vi olika mål. En liten förklaring på mitt... Förutom då det faktum att det är mest logiskt för hästen med stång när man vill rida med en hand. Och möjliggör just det där att mest rida med sitsen, med handen gör man ju då bara väldigt fina rörelser som att lyfta den lite eller flytta den lite i sidled.
 
Sv: Stångbett vid inridning?

nej jag har inte stenkoll. vänta dej inte att jag ska be om ursäkt om jag LÅTER på ett visst sätt men du vet nog lika väl som jag att vad jag anser om min ridning inte stämmer med det du skrev.
du får se mej som djurplågare om du finner behag i det, jag själv ser mej som "ofrivillig-djurplågare-som-kommer-vara-det-i-många-situationer-utan-att-kunna-påverka-det-utan-att-bli-en-omänslig-superryttare" för det är MÅNGA saker man önskar att man kunde påverka.
observera att allt det jag skrev i förra inlägget syftade mest på min egen ridning men ännu mer på mina egna mål.

angående att "ofrivilligt rycka hästen i munnen" klassas det till att använda fel bett i fel situation/av fel person/på fel häst.

vet inte om det räcker så här, vill du diskutera mer så skriv gärna.
just nu känner jag bara att jag vill hugga tillbaka med ogenomtänkta och icke-konstruktiva kommentarer.
får nöja mej med: se till helheten! vi kommer alltid utsätta hästarna för obehag så länge vi brukar dom, i vissa fall är TANKEN bakom ett obehag viktigare än obehaget i sej. för den som medvetet skapar ett obehag för sin häst. ingen vill sin häst något illa i grunden.
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Susan skrev:
Det har du nog alldeles rätt i :D Det är möjligt att mycket av det du skriver är intressant, men jag orkar bara inte plöja igenom alla oändliga inlägg, vem dom än är från.
Kan det vara vintermörkret som får er alla så vältaliga :confused:
 
Sv: Stångbett vid inridning?

*knapplån*

Om jag då får ställa några frågor

När tar man då tillräckligt mycket i stången?

Killa ett spädbarn med fingertopparna på magen - så mycket tar jag i min stång.
Är det djurplågeri? Nej, anser jag.

När ska man då använda stång?
När det behövs.

Är tränsbett dåligt?
Nej, inte på de hästar som inte behöver stång i början av sin utbildning. Detta bett är ett instrument i utbildningen precis som stången. Det används när det behövs.


Ex.
Mitt hbl kom till mig som en stjärnkikare och totalt utan förtroende för ryttare, söndersliten i munnen av ett "snällt" bett.
Så tränsbett var inte att tänka på att använda då han blev totalt hispig bara av att ha det i munnen.
Kapson kunde jag inte heller använda eftersom han hatade tyglarna så nära näsan.

På stång blev han stilla och mer avslappnad.
I början av mitt arbete med honom från marken så lät jag honom bära stången, men höll i sidostycket för att få böjning. Stången hjälpte honom att slappna av i överlinjen och söka sig fram och ner.
När jag red så var tyglarna den enda tyngden i stången, förutom de gånger som jag aktivt killade för att få ännu mer samlig.

Så från att ha varit helt oridbar i mina ögon sett kravlade vi oss upp till piaff på enbart blank stång under hela hans utbildning. Det tog oss däremot 3 år.

Är det då fel att använda ett bett som hästen bevisligen trivs i bara för att det är en stång?

Hade det varit mindre djurplågeri att sätta ett tränsbett i hans mun bara för att man inte ska använda en stång?

Mitt kallblod har jag på tränsbett eftersom han funkar bäst på det just nu.

Hur ser många ryttare av den "engelsk/tyska" läran ut i handen när de rider på stång? De som har kommit sig upp i klasserna så att de "får" använda kandar?
Kandarstången pekar rakt bak i stort sett hela tiden de rider. Om något är djurplågeri så är det den sortens ridning i mina ögon.

Styrkan sitter i handen. Det är handen som gör skadan, inte stången.

Men det är bara min syn. Värdelöst med stång? Inte i mina ögon.
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Vad skönt, då slipper jag alla förväntningar från andra att jag skall vara en ridkonstnär, eftersom jag inte kan forma min kropp som jag vill, så att jag därmed lyckas forma hästens kropp på önskvärt sätt.


Det gör susen för prestationen, att slippa höga förväntningar.


Jag hade tänkt mig att hästen skall formas till min kropp istället, när den är yngling och skall skolas, eller äldre och skall skolas.
Och om den måste lära sig att använda stångbett som ett hjälpmedel för mig, att kompensera för de fysiska nedsättningarna som finns i sätet och framför allt vänster underskänkel, och kanske låren med - så måste hästen tyvärr bli så duktig på *mig* att den inte besväras av mina små brister.

Men först går det bra med tränsbett, för det är lättare att analysera mig då och min kropp i förhållande till vad jag försöker/vill att hästen skall göra, men min kropp inte vill utföra det på det som jag vill. Typ - kan man länga lädren på mig numera, när vänster knä bröts och knäskålen snäppte av ett inre fäste, så att det gör vansinnigt ont att vinkla knät inåt på ett sätt - där inne har jag inte längre något stöd i det. Och längs lädren på mig - då hamnar jag i ett läge med vänster ben som gör att jag måste börja med något jag ALDRIG gjort förut - och det är att vara tvungen att peka tån utåt så jag tar stöd i yttre delen av knät istället, med följd att vänster höftben vinklas inåt - och då kommer jag luta ut rakt ut mot vänster med överkroppen - varken fram eller bakåt, utan rakt ut. Och SÅ har jag aldrig suttit i hela mitt liv - och det verkar väldigt jobbigt att sitta så - även för hästen :D


Hellre bra grund på hästen så den inte är sååå lättpåverkad och går sååå snett bara för att jag mixtrar med vänster knäs vinklar. Hoppas dens pedagog har lärt den något annat - alltså det hänger ju på mig att välja rätt pedagog då. :-)
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Här - Morten Thomsen heter den danska dressyrkillen som ridit i OS, och jag tror det är samma Morten Thomsen på denna bild jag hittade

http://www.fotonic.dk/images/Hestebilleder/pages/Morten-Thomsen.htm

Om det är just den hästen som kommer från den spanjor jag nämnt, vet jag inte, men det är den ryttaren iallafall som har en utbildad av spanjoren från Jerez hovstall, och även andra Grand Prix hästar han har utbildat för andra.


Jag har bilder på spanjoren sittandes samlat på den stora vita duktiga idolen jag fått efter jag sett den live, och när han även arbetar samma nya idol jag har fått för hand i långa tyglar bak vid rumpan och den gör frusen spansk skritt (den och en annan vit med en grå fläck på sidan är så extremt duktiga på just den spanska skritten, de två är riktiga John Bauer vita sagohästar), bild på hans första ridare arbetandes en annan vit pålle i piaff och det är jättesnyggt, och bilder på några av garrachohästarna i action med ryttarna på.
Det är den spanjor jag vet Spider84 inte gillade det hon såg av honom och dem, att de höll på med en massa trix och sådant.

Men de vita i sina skolor, och garrachohästarna på sitt vis och så denna OS dressyrryttare Morten Thomsen - alla de hästarna är tränade/utbildade av hästpedagog-spanjoren - och alla är väldigt olika.

en person kan tydligen utbilda hästar för tre helt olika traditioner och ändamål - men den kalibern kräver nog sin kvinna ;), och det kanske är orättvist (men kul) att göra en summarisk bedömning från de bilder jag har på de olika hästarna som kommer från honom då - men om jag tittar på alla bilderna då och jämför- så rider den danska OS ryttaren som en kratta i jämförelse med maestron, hans första ridare och hans garrachoridare:D
Så hans häst kanske var bra utbildad, men det syns inte, för han rider som en kratta på den.

Vem vet. Inte jag. Garrocharyttarbilderna är fina att se, för de har t o m lång tyglar på dem så hästarna får sträcka ut på huvudet och halsen så de kan arbeta, men det är ändock stång, men som ryttarna knappt vidrör i rörelse. Och dessa hästar är så jämna och fina att det finns inget att anmärka på, och de rider dem till och med mildare/snällare med tyglarna än westernproffsen gör på tävlingarna i USA - om man jämför då vad man kan se.

Synd att jag inte kan visa bilderna som exempel, eftersom de kommer från en annan källa.

men så är det - ett cross over utbyte. Ja, nog om det :D
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Stångbett vid inridning?

Susan skrev:
De ryttare som jag kommenterar har jag oftast sett antingen live eller på flera bilder än en. men eftersom du frågar...
Om jag vore där live, så skulle jag be dig korta stiglädren.
och se om vi inte kunde få en mer avspänd skänkel.

Utifrån detta kort är det svårt att se hur du gör med din bål men något är det som inte är som det skall, vilket kan vara så enkelt som sadeln:angel:

Jag skulle be dig släppa stångtygeln ge en aning mer vanlig tygel, och pricka in hästens naturliga tyngdpunkt, - sedan skulle vi se om inte bakbenet blev lite mer aktivt och om inte ryggen välvde sig lite till.

Ett ärligt sök till handen komemr bakifrån:D , och även om det ser bra ut vid första anblicken på din bild så är bakbenen efter i rörelsen, det beror på en spänning i ryggen orsakad av
a/sadel
b/ dig
c/stången.
eftersom jag inte är där kan jag inte avgöra vilka/vilket

Du är absolut på väg åt rätt håll , men det mindre aktiva bakbenen skvallrar....

Som vanligt är allt bara en ögonblicksbild men du prickar in mycket ändå. Bingo.
Just det här passet var bland det sämsta på länge han gick verkligen och sov och som du säger det saknas energi ibakkärran.
Fö går jag hos naprapat som försöker hjälpa mig tillrätta med min bröstrygg:crazy:
Rom byggdes inte på en dag -jag bygger vidare.

/T
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Nä vi får alla kämpa på på vår väg till Rom.
och det verkar som många av oss behöver hjälp med kroppen.
Själv går jag nu till en akupunktör.:)
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Lite fysiologi:banana:

Alla muskler få ett visst flöde av nervimpulser om inte kroppen skall falla ihop.
Flödar det mer på nackens ovansida än undersida blir hästen en stjärnkikare...

Då kan en skicklig ryttare få det att flöda mindre på ovansidan, genom att lägga på en korrekt sadel, och hjälpa hästen att hitta balansen bakifrån. Detta utan att bråka med hästens mun, det kan göras på lång tygel:idea:

Eller - så kan man få det att flöda mer på hästhalsens undersida så att hästen böjer halsen...
Och kalla det att hästen slappnar av i överlinjen:angel:
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Jag tycker inte bara att det finns AR och TävlingsDressyr ( som ni har rätt i den är makaber många gånger) , jag föröker föreslå att det finns en tredje variant.:banana:

För mig känns det lite konstigt att det kommer en man och säger så här fungerar stången...
Que? säger den traditionella dressyren.
Que antar jag att Tessan säger efter att ha läst vad hon har skrivit på sin sida om stångbettets inverkan
Que säger veterinären? och
Que, säger hästtandläkaren???

Jag blir ofta konfunderad av att man köper en "kunskap" som inte har mer förankring än i GURUNs åsikt.

Visserligen är världen full av åsikter, men om man verkligen vill lära sig något, så måste man ju kolla upp källan - är det här förenligt med annan kunskap eller är det bara "påhitt" av GURUN.

Jag har aldrig sett en stång göra annat än att böja på halsen på hästen - och halsen är inte detsamma som överlinjen....
Överlinjen går från nacken till svansroten

Tez har som sagt kommit en bit på vägen men hennes häst sänker ryggen och det är tecken på spänning - inte avslappning:confused:
 
Sv: Stångbett vid inridning?

Susan skrev:
*säkert, vilket är snällast: tjata med träns, viska med stång?*

Vi skall inte tjata alls:devil: det du känner i handen med stången är säkert viskningar, men i hästens mun är det allt annat än viskningar.
UTVÄXLING . (Snälla Anna kom)

Ja jag brukar ju dyka upp i stångtrådar och försöka förklara mekaniken, men det är ju en del som inte verkar förstå ändå. Eller inte vill förstå? Men visst, jag kan göra ett nytt försök... :)

Spider84 skrev:
Ett stångbett inverkar längande och nedåt eftersom det inverkar i nacken på hästen, samt bakom bettet och sedan i munnen (vet i tusan om det blev rätt ordning på inverkan där, men...).
Det är därför man vill ha det i mitten (tillsammans med en kapson) och enbart stång i slutet av utbildningen. Man gör mer och mer samlande rörelser och vill ha ett bett som hjälper hästen att länga sig i överlinjen.

Det där blev helt fel! Först inverkar stången i munnen! Tills att bettet roterat så pass att kedjan är spänd så inverkar stången som ett rakt tränsbett, förutom att det snurrar i munnen. Kraften är då alltså uppåt-bakåt precis som ett tränsbett och precis lika stor som på ett tränsbett.

När kedjan sträcks så händer det andra grejer. Det är då kraften växlas upp och trycket under hakan kommer. Om överskänkeln är lika lång som underskänkeln (ovanligt) så är kraften under hakan lika stort som kraften i tygeln. Kraften i hästens mun är då dubbelt så stor.

Om underskänkeln är dubbelt så lång som överskänkeln så blir kraften under hakan dubbelt så stor som tygelkraften och trycket i munnen blir TRE gånger så stor! Och om underskänkeln är 5 gånger längre än underskänkeln (inte alls ovanligt - tex 10 cm resp 2 cm) så blir kraften under hakan 5 ggr så stor som tygelkraften och kraften i munnen SJU gånger så stor som tygelkraften.

Med ett normalt tillpassat huvudlag (längder på sidostycken och kindkedja) så är trycket på nacken försumbart litet.

Om man vill räkna på sitt egna bett så kan man använda följande formler. Beteckningar enligt figur. Kraften i kindkedjan är ungefär som b, det beror lite på vinklarna. kraften i munnen är som c.

b=a*I/II
c=a+b

bett.jpg


Sen ska man inte bara titta på krafternas storlek utan på HUR och VAR de angriper. Det blir ett rejält klämmande på hästens underkäke!! Och ett kraftigt vridmoment!

Drar man inte i stångtygeln så kanske siffrorna ovan inte ter sig så allvarliga. Men det man ska komma ihåg är att stångens egen vikt också påverkar en hel del! Varje gång hästen lyfter näsan framåt så börjar stången inverka, med tryck i munnen och under hakan! Enda läget där hästen får eftergift är i den vinkeln där stången är i balans! Hästen måste alltså dra in näsan för att få eftergift! (Även med hängande tygel!) Är det detta man vill lära den unga hästen?! :(

Att stångbett hjälper hästen att länga överlinjen kan jag inte heller hålla med om. I och med att man lägger på det där vridmomentet på hästens underkäke, så vill hästen rotera huvudet. Den största effekten är inte att överlinjen längs – det är att underlinjen förkortas! Bettet gör att hästen vill ta pannan framåt/nedåt en aning, och näsan bakåt/uppåt ganska rejält. Hur detta påverkar halskotornas form är ju inte jag expert på (jag är fysiker - tyvärr inte biomekaniker) men jag gissar att det är lätt att den berömda S-kurvan förstärks och att hängmatteryggen ramlar ner…

Totola skrev:
Kan inte heller minnas att jag skrivit att hästarna blir ihopdragna på tränsbett. Bara att bettet inverkar bakåt vilket gör att beroende på vilket psyke hästen har så kan den tolka tygeltagen som att den ska korta upp sej, inte medvetet utan som en reflex. Sen beror det på hur man tar tygeltaget men det är otroligt svårt att inte inverka bakåt så länge man inte bara kramar i tyglarna.
Ett stångbett inverkar också bakåt och samtidigt nedåt, så där är det också viktigt att inte ta tygeltag som varar för länge eller för "dragande" så man inte riskerar att korta ihop hästen. Men det har som sagt en annan inverkan iom att det också verkar nedåt och då kan man också komma åt andra ryggmuskler på hästen om den inte är riktigt avslappnad och längd i sin överlinje.

Ja möjligen verkar stångbettet neråt på så sätt att stången är tyngre än ett tränsbett… men då kan man väl lika gärna hänga blyvikter på hästens huvud och få samma effekt?

I munnen känns stångbettet precis som ett tränsbett - men kanske 7 gånger mer. Sen lägger man på ett tryck i kindkedjegropen som trycker framåt, men eftersom trycket i munnen är större (och eftersom halsen sitter fast i hästen, så man kan inte flytta runt huvudet hur som helst...) så blir effekten bak/upp med nosen samt snurra huvudet.

Om hästen tar nosen NERÅT så är det för att ryttaren lärt sig att använda EFTERGIFT och hästen följer den. Men att ge EFTERGIFT kan man göra oavsett vilket verktyg man satt i tygeln.

Totola skrev:
Som sagt, det kan påverka både positivt och negativt, oftast negativt. Men det blir ANNORLUNDA inverkan. Om det blir bra eller dåligt beror otroligt mycket på både häst och ryttare men jag tror faktiskt att de flesta hästar skulle må bra av att nån gång ibland sådär får gå på ett bett med annan inverkan. Hackamore eller annat bettlöst ger också annan inverkan om man inte vill använda stång.
Just för att de eventuella spänningar som uppstår när man rider inte ska bli konstanta.

:idea: Det här kan jag däremot hålla med om! Det kan vara bra att ha olika verktyg. Varje bett/bettlöst har nog sina begränsningar och skapar vissa typer av spänningar. Själv rider jag nästan enbart på bettlöst (remontgrimma med tyglar). Ibland kombinerar jag det med 3-delat tränsbett, där tyglarna hänger löst. Om hästen styvnar till i nacke eller käke så kan jag ta lite med bettet och (av den följande EFTERGIFTEN) få en bättre avslappning än om jag bara jobbat med det bettlösa.

Men stångbett ser jag ingen poäng med förrän möjligen då man kommit så långt i samlingen att hästen sitter och hoppar på bakdelen à la spanska ridskolan.

En sak jag funderat på är varför detta stånganvändande spridits så pga Bent? I hans bok "Ridning på kandar" så tycker jag att han förklarar väldigt korrekt hur stången fungerar och när man bör använda den! Är det kanske som i Tibblins/Kyras/Lussans/osv böcker – texten är rätt men bilderna/utövandet visar annorlunda?
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
Svar
19
· Visningar
1 628
Senast: Freazer
·
Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 393
Senast: Roxy
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 122
Senast: Juli0a
·
Hästhantering Hej! Jag har sedan ett tag tillbaka varit medryttare på ett äldre sto som trots sin ålder är väldigt pigg och glad i ridningen. Hon går...
Svar
6
· Visningar
1 026
Senast: tessan.g
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp