Sporrar- vilken sort och när? (Utbruten ur Dressyrsnack)

Fast det jag tycker är intressant är att många gånger är många människor duktiga på att utrycka sig och tro att ”jag gör allt rätt.” Sen ser man ett klipp och undrar va? Varför är detta ok ridning, hästhållning eller hästhantering

Det jag tycker är intressant är att många som känner sig manade att framföra sina åsikter om att just deras sätt är rätt att träna aldrig har någon film att visa upp men är snabba på att uttala sina åsikter. Det tycker jag är konstigt
Kanske för att de flesta av oss är ensamma i stallet och inte har någon som filmar? Jag kommer inte kunna tjäna pengar på att posta filmer på nätet, varför ska jag antingen köpa utrustning som stativ etc eller hitta någon som kan tänka sig att filma mig när det är minusgrader ute och man egentligen vill vara hemma? 🙂

Jag är glad amatör. Jag försöker konstant bli bättre och strävar efter att mina hästar ska må väl och försöker basera så mycket jag kan på vetenskap om rörelse, beteende, foder, flockdjur etc. Såklart gör jag fel och lär mig konstant. Men om man själv inte gör allt 100% korrekt och visa upp exakt hur korrekt man gör det med film på nätet, innebär det då att man inte får ha kritiska åsikter?
 
Kanske för att de flesta av oss är ensamma i stallet och inte har någon som filmar? Jag kommer inte kunna tjäna pengar på att posta filmer på nätet, varför ska jag antingen köpa utrustning som stativ etc eller hitta någon som kan tänka sig att filma mig när det är minusgrader ute och man egentligen vill vara hemma? 🙂

Jag är glad amatör. Jag försöker konstant bli bättre och strävar efter att mina hästar ska må väl och försöker basera så mycket jag kan på vetenskap om rörelse, beteende, foder, flockdjur etc. Såklart gör jag fel och lär mig konstant. Men om man själv inte gör allt 100% korrekt och visa upp exakt hur korrekt man gör det med film på nätet, innebär det då att man inte får ha kritiska åsikter?

Nej absolut inte. Jag är också till största delen själv i mitt stall och när jag rider. Men jag tycker det är bra att dokumentera för att sen titta vad som händer när jag rider och jag tycker man lär sig mycket av det. Man kan förstå varför hästen reagerade på ett visst sätt och tänka ut en plan hur man ska försöka lära sig ut av det. Brukar be kompisar om någon är i närheten att filma eller så får helt enkelt min sambo följa med och ägna en stund åt att filma mig.

Kommer heller aldrig att tjäna pengar på mina sociala medier men tycker som sagt att det är roligt att se utvecklingen

Det handlar inte om att göra allt 100% korrekt för det gör ingen men det är intressant att de flesta ger svar som dina
 
Nej absolut inte. Jag är också till största delen själv i mitt stall och när jag rider. Men jag tycker det är bra att dokumentera för att sen titta vad som händer när jag rider och jag tycker man lär sig mycket av det. Man kan förstå varför hästen reagerade på ett visst sätt och tänka ut en plan hur man ska försöka lära sig ut av det. Brukar be kompisar om någon är i närheten att filma eller så får helt enkelt min sambo följa med och ägna en stund åt att filma mig.

Kommer heller aldrig att tjäna pengar på mina sociala medier men tycker som sagt att det är roligt att se utvecklingen

Det handlar inte om att göra allt 100% korrekt för det gör ingen men det är intressant att de flesta ger svar som dina
Du får jättegärna utveckla vad du menar med ”svar som dina”?
 
"Problemet" är ju att sådana hästar känner en fluga de med. Dvs de behöver rent fysiskt inte hårdare hjälp för att känna den. De väljer att ignorera. Delvis kan de vara för de är lärd det, det är så opraktiskt med en ridskolehäst som lyssnar på alla hjälper direkt. Ridskolehästar är proffs i att sortera i hjälperna och räkna ut vad man vill.

Ok, här är vi mer på samma nivå känner jag. Håller med ovanstående del helt. Hästen väljer att till viss del ignorera kravet som ställs. Jag har ju sett en tydlig förbättring i hur hon svarar för en lätt hjälp ju längre tid har gått sen hon gick på ridskola full tid, dvs hon har lärt sig att det förekommer färre irrelevanta hjälper. Jag har också fått en massa hjälp av min tränare med att bli mer stilla i sätet och mindre klämmande med benen, ovanor som jag fått för att jag alltid valt lata hästar pga min rädsla.

En bekväm häst kan givetvis även sortera bort den fjäderlätta hjälpen för att se om man kanske slipper jobba. MEN - något är superknas om hästen kräver spö eller sporrar för att ha bjudning. Att man behöver smacka, lägga an skänkeln mer än fjäderlätt, be två gånger och/eller vara överdrivet pepp åt en sak. Men att inget av det fungerar utan enbart spö/sporrar - då skriker ju hästen åt dig att den verkligen inte vill eller kan ..

Och om du är med på att en bekväm häst kan sortera bort en fjäderlätt hjälp, varför kan den inte sortera bort mer än så? Var går gränsen för när det är okej att tala om för hästen att den inte slipper jobba och när det inte är okej? Det måste väl ändå bero på individ?

Jag använder för övrigt själv verktyg som är hot om våld. Jag använder bett när jag rider, och repgrimma när jag leder utanför gården. Jag gör det trots att jag är medveten om vad det innebär, eftersom jag värderar min säkerhet, andra människors säkerhet, och även hästens (vid uteritt/promenad, lös häst där jag bor kan ganska fort innebära död häst pga motorväg rätt nära).

Om du envisas med att kalla det hot om våld, fine. Jag ser det som uppbackning av en kravställning. Jag ser inte det faktum att man kan få böter om man kör för fort som ett hot, däremot kräver samhället att man håller sig till den (och en massa andra) regler.

Fast har du missat alla inlägg där det inte sägs ett ljud om HUR träna, men att faktiskt förstå att det är rädsla och obehag som är anledningen till effekten.

Det är svåra ord att diskutera för vi lägger väldigt olika värdering i dem. Jag kan köpa obehag, för det betyder inte per automatik smärta (åtminstone inte för mig), och säga att ett visst obehag är svårt att undvika om man vill ställa krav. Men rädsla? Det är ett väldigt laddat ord. Bara för att man är medveten om en konsekvens behöver man ju inte vara rädd för den.

Första steget till förändring är ju att se ett behov av det. Dvs insikten att ens sätt kanske inte är det bästa. Annars kommer ju knappast någon ändra t ex ett upplägg som de tycker fungerar bra.

Men tråden är ju full av förslag? Vissa har besvarats med att det inte fungerat, t ex uteritt. Men det har ju föreslagits tömkörning mm. Ett antal användare har kommit med förslag.

Nu handlar det ju inte om det i grunden, men tömkörning har resulterat i två skenturer och jag har blivit avrådd från att prova igen.

Min tränare har beskrivit min häst som introvert, hon framstår oftast som väldigt lugn men kan plötsligt reagera kraftigt på små saker (som en droppe vatten på baken när vi är inne i ridhuset). Han anser att en sådan häst är säkrare att rida om man stressar på dem lite så att de inte går runt och är tickande bomber. Rätt eller fel? Det fungerar i alla fall. Får jag igång henne i början av passet blir hon mer avspänd och mer arbetsvillig.

Det var du själv som började kalla skänkel för obehag, se nedan.

"obehag", lite skillnad när man skriver det så.
 
Ja det är jättesvårt många gånger och jag håller med om att det finns bra och dåligt i de allra flesta träningsmetoder oavsett det är dressyr eller alternativ om man kan få kalla det så. Allt är inte svar eller vitt

Men jag tror det är svårt att på något sätt mötas om man är så långt ifrån varandra

Jag själv följer tex en dressyrryttare i Finland Maria.fraserbaggerstrom jag tycker verka klara mixen fint med dressyr, barfota, träns/kandar/bettlöst

Juste! Det kontot har dykt upp i flödet men jag missat att lägga till, tack :) millydressage är ett annat supertrevligt dressyrkonto jag tycker fint visar trevlig träning av häst och rörelseglädje, mycket med Mary Wanless är ju det. Hon skyltar inte heller med barfotahästar vilket kanske också är bra? :)
 
Just film är ju lite svårt, kräver att någon filmar en eller investering i en sån där kamera som följer en. Och att inte vilja vara en publik profil är ju rätt vanligt (jag själv lägger ut något typ 4ggr per år på min insta).

Men jag tycker att du tar upp något intressant här, lite på samma tema som det vi pratat om tidigare i tråden.

Folk vill ofta identifiera sig med något enkelt, externt. En del vill sen använda sig av den identiteten för att få uppmärksamhet/dopamin online.

När Parelli NH var på modet var det ju jättetydligt, helt plötsligt var det många som identifierade sig med det, med en rörelse liksom. Och kritiken var stor mot de som var utanför rörelsen. Lite kultigt liksom! Och det tycker jag att man kan se med alla möjliga ridstilar, träningsstilar, till och med barfotaverkningsstilar. Folk vill kunna anamma något enkelt och få tro på att det betyder att "nu är jag en bra hästmänniska". Folk vill ha en guru att förflytta ansvaret till.

Men verkligheten är ju inte så enkel, eller hur?

Håller med.

Jag tycker ju att det är väldigt enkelt att få hjälp med att filma när man rider. Men glömmer nog att alla kanske inte kan med att be en kompis om hjälp eller har en snäll sambo som följer med. Alla kanske inte heller har så mycket vänner man kan fråga. Glömmer lätt såna saker då jag själv aldrig har haft problem med att ställa frågan till den ena eller andra som går förbi eller kommer in i ridhuset. För mig är det även naturligt att filma mina vänner när de rider om de vill, ser jag tex att en kompis häst går super kan jag ofta fråga vill du att jag filmar för jag vet att många blir glada av det. Sen vill man inte så vill man inte. Men som sagt för mig är det så naturligt och inte så mycket pyssel.

Att man har låsta konton kan jag ju också förstå, folk kan verkligen vara elaka i sina kommentarer så att man blir mörkrädd.
 
Juste! Det kontot har dykt upp i flödet men jag missat att lägga till, tack :) millydressage är ett annat supertrevligt dressyrkonto jag tycker fint visar trevlig träning av häst och rörelseglädje, mycket med Mary Wanless är ju det. Hon skyltar inte heller med barfotahästar vilket kanske också är bra? :)
Milly följer jag också och jag gillar henne 👌🏻
 
Ok, här är vi mer på samma nivå känner jag. Håller med ovanstående del helt. Hästen väljer att till viss del ignorera kravet som ställs. Jag har ju sett en tydlig förbättring i hur hon svarar för en lätt hjälp ju längre tid har gått sen hon gick på ridskola full tid, dvs hon har lärt sig att det förekommer färre irrelevanta hjälper. Jag har också fått en massa hjälp av min tränare med att bli mer stilla i sätet och mindre klämmande med benen, ovanor som jag fått för att jag alltid valt lata hästar pga min rädsla.



Och om du är med på att en bekväm häst kan sortera bort en fjäderlätt hjälp, varför kan den inte sortera bort mer än så? Var går gränsen för när det är okej att tala om för hästen att den inte slipper jobba och när det inte är okej? Det måste väl ändå bero på individ?



Om du envisas med att kalla det hot om våld, fine. Jag ser det som uppbackning av en kravställning. Jag ser inte det faktum att man kan få böter om man kör för fort som ett hot, däremot kräver samhället att man håller sig till den (och en massa andra) regler.



Det är svåra ord att diskutera för vi lägger väldigt olika värdering i dem. Jag kan köpa obehag, för det betyder inte per automatik smärta (åtminstone inte för mig), och säga att ett visst obehag är svårt att undvika om man vill ställa krav. Men rädsla? Det är ett väldigt laddat ord. Bara för att man är medveten om en konsekvens behöver man ju inte vara rädd för den.



Nu handlar det ju inte om det i grunden, men tömkörning har resulterat i två skenturer och jag har blivit avrådd från att prova igen.

Min tränare har beskrivit min häst som introvert, hon framstår oftast som väldigt lugn men kan plötsligt reagera kraftigt på små saker (som en droppe vatten på baken när vi är inne i ridhuset). Han anser att en sådan häst är säkrare att rida om man stressar på dem lite så att de inte går runt och är tickande bomber. Rätt eller fel? Det fungerar i alla fall. Får jag igång henne i början av passet blir hon mer avspänd och mer arbetsvillig.

Jag tror vi har helt olika syn i grunden på djurträning och vad som är okej att kräva av ett djur. Dock var jag ungefär som du beskriver dig för 20 år sen så jag tror jag förstår hur du tänker.

Jag anser aldrig det är okej att använda våld eller hot om våld, annat än i syfte att skydda sitt eget eller annan människas liv (tillägg - det innebär inte att jag lyckas leva upp till det, och det är nog få av oss som kommer kunna. Men det är bra nog att se våldet eller hotet, förstå varför det hände och vad det gjorde för djuret och sen försöka bli lite bättre nästa gång). Och att rida med spö om hästen då förändrar sitt beteende är ett hot om våld. Även om en själv inte är den som skapat hästens negativa association. Jämför med det jag skrev om att jag slog till min med öppen handflata när jag tappade det, och hon omedelbart upphörde med sitt beteende. Sannolikt för att hon var rädd att få stryk. Jag har aldrig gett henne stryk - men på hennes reaktion är jag helt säker på att hon fått känna på det. Annars hade hon aldrig reagerat som hon gjorde. Samma sak är det ju om en seg häst plötsligt blir pigg med spö,någon har någon gång slagit den med spöet i syfte att få den att öka farten. Hästen ökar nu farten utan att spöet används - pga hotet spöet innebär.

Så jag har inget emot om man vill rida med spö. Men är hästen annorlunda med spö - då har jag massor emot det. Samma sak med t ex sporrar. Och egentligen också med bett och allt annat som potentiellt kan användas för att skapa smärta och rädsla. Om hästen saknar bromsar på allt utom pelham t ex så stannar den enbart på pelham för det gör ont eller den är rädd det ska göra ont.

Om hästen inte tex var rädd för konsekvenserna av att inte öka farten när ryttaren har spö - varför tänker du att den då ökar farten av spö? Men inte av smack, två skänklingar, tjo och pepp eller något annat?

Det beskriver om introvert är för mig en häst som passivt hanterar tills den inte klarar mer. Jag hanterat sådana hästar helt tvärtom. De ska aldrig stressas, tvärtom ska det vara välkänt, tryggt och inrutat. Jag har haft en sådan du beskriver själv.

En fråga som låter hårdare än den än. Men har du aldrig fungerat varför din häst inte vill jobba utan spö/sporrar, inte riktigt fungerar varken ridning eller markhantering osv? Jag tvivlar inte på att hon har det och mår bättre nu än innan - men av det du beskriver ser jag en häst som ganska desperat försöker kommunicera att saker och ting är för mycket. Sen om det är kroppsligt eller mentalt är ju en annan fråga.
 
Juste! Det kontot har dykt upp i flödet men jag missat att lägga till, tack :) millydressage är ett annat supertrevligt dressyrkonto jag tycker fint visar trevlig träning av häst och rörelseglädje, mycket med Mary Wanless är ju det. Hon skyltar inte heller med barfotahästar vilket kanske också är bra? :)

Jag har inga problem med barfotahästar. Min lilla ponny går barfota och jag har inhandlat barfotadojor till henne med inspiration av Maria, hon var även snäll och svarade på mina frågor kring det.

Men jag tycker inte att hästar som går barfota ska vara besvärade av det, då måste man anpassa underlag i hage, där man tränar dem osv utefter va de klarar av. Tycker det är en sak om de trampar på något och blir ömma för stunden men det får ju aldrig vara konstant.

Jag tror vi är överens i detta.
 
Att man inte kan visa upp något konkret hur man tränar sin häst utan svarar att det inte är av intresse att dokumentera
Nyfiken vad syftet är? Är det att enbart den som nått perfektion får råda andra, eller är det en nyfikenhet att faktiskt lära?

För jag tror inte jag kommer på en enda person jag anser är felfri/perfekt i sin ridning, hästhantering osv. Men jag tilltalas starkt av de som tar till sig ny kunskap, försöker och förändras. Och som kan visa även sina misslyckanden
 
Att man inte kan visa upp något konkret hur man tränar sin häst utan svarar att det inte är av intresse att dokumentera
Jag hade gärna haft mer dokumenterat. Men det kräver att jag rider på banan samtidigt som någon (vilket jag i princip aldrig gör), får någon att köra till stallet för att filma mig, att någon åker med mig och väntar medan jag mockar, packar hö etc till mina två hästar eller att jag åker till stallet två gånger den dagen. Det blir logistiskt svårt. Och även om jag hade haft det dokumenterat så hade jag inte varit intresserad av att posta det publikt. Måste man bevisa sig ”bättre” än det man kritiserar? Jag skulle aldrig kunna rida ett Grand prix-program, men jag tycker ändå jag kan få kritisera när hästarna gapar genom hela programmet.
 
Jag hade gärna haft mer dokumenterat. Men det kräver att jag rider på banan samtidigt som någon (vilket jag i princip aldrig gör), får någon att köra till stallet för att filma mig, att någon åker med mig och väntar medan jag mockar, packar hö etc till mina två hästar eller att jag åker till stallet två gånger den dagen. Det blir logistiskt svårt. Och även om jag hade haft det dokumenterat så hade jag inte varit intresserad av att posta det publikt. Måste man bevisa sig ”bättre” än det man kritiserar? Jag skulle aldrig kunna rida ett Grand prix-program, men jag tycker ändå jag kan få kritisera när hästarna gapar genom hela programmet.

Jag får be om ursäkt för att jag tog för givet att alla har det ”lika lätt” som jag har att få film på när jag rider.

Nej man måste inte bevisa sig bättre än det man kritiserar men det är för mig intressant att se vad andra tycker är rätt väg att träna sin häst

Jag tycker nog att man ska visa förståelse för att saker är svårt och att det händer saker på tex en tävlingsplats då hästar är individer och reagerar olika. Kan ju tex ta diskussionen om ghs dressyren där en va besviken på att CH’s ritt inte var så harmonisk som man hade förväntat sig. Vi var några som såg ritten och såg en pigg och fräsch Ville och att Carl red på ett bra sätt för att försöka få till en bra ritt som möjligt. Jag tyckte inte att hans häst verkade rädd eller full av obehag. Men han fick inte ha en ritt med en taggad häst utan att man blev besviken. Det tycker jag är trist
 
Nyfiken vad syftet är? Är det att enbart den som nått perfektion får råda andra, eller är det en nyfikenhet att faktiskt lära?

För jag tror inte jag kommer på en enda person jag anser är felfri/perfekt i sin ridning, hästhantering osv. Men jag tilltalas starkt av de som tar till sig ny kunskap, försöker och förändras. Och som kan visa även sina misslyckanden
Jag är nyfiken för att jag vill se vad och hur folk gör. Jag tror inte att någon är perfekt.

Jag tycker ofta att folk som aldrig kan eller vill visa upp sin egen ridning/träning använder sig av att de inte vill visa upp och då är frågan varför? Varför kan man sitta och ha åsikter om andra men själv aldrig visa upp annat än text där man själv kan uttrycka sin känsla men inte behöva visa upp resultatet? Jag kan ju tycka att fan va bra detta kändes och sen titta på en film och bara jaha såg det ut så här? Och därefter försöka klura ut hur jag ska göra det bättre till nästa gång. Och jag är långt ifrån perfekt men jag dömer inte folk så hårt som många andra gör heller
 
Jag får be om ursäkt för att jag tog för givet att alla har det ”lika lätt” som jag har att få film på när jag rider.

Nej man måste inte bevisa sig bättre än det man kritiserar men det är för mig intressant att se vad andra tycker är rätt väg att träna sin häst

Jag tycker nog att man ska visa förståelse för att saker är svårt och att det händer saker på tex en tävlingsplats då hästar är individer och reagerar olika. Kan ju tex ta diskussionen om ghs dressyren där en va besviken på att CH’s ritt inte var så harmonisk som man hade förväntat sig. Vi var några som såg ritten och såg en pigg och fräsch Ville och att Carl red på ett bra sätt för att försöka få till en bra ritt som möjligt. Jag tyckte inte att hans häst verkade rädd eller full av obehag. Men han fick inte ha en ritt med en taggad häst utan att man blev besviken. Det tycker jag är trist
Varför tycker du det är trist? Ärlig fråga alltså. Jag tycker det är bra att det belyses hur lätt det är att hamna i tvång och hur sjukt svårt det är helt vara utan det. Och det är där jag känner att lyckas perfekt det gör knappt nån, men det är heller inte ett krav.

Sen själva delen med besvikelse så där är väl en kombination av att tro för mycket för vad man ser på internet - och att alltför mycket sålla och koreografera vad man lägger ut. Om man tror att allt alltid ser ut som på instagram blir man besviken - och om man bara lägger ut när det går perfekt skapar man en bild som är svår att leva upp till.

Jag skulle gärna se mer misslyckanden i sociala medier. Men det kräver att den har jäkla "kan du inte göra det bättre själv ska du hålla käften"-mentaliteten försvinner.
 
Jag tror vi har helt olika syn i grunden på djurträning och vad som är okej att kräva av ett djur. Dock var jag ungefär som du beskriver dig för 20 år sen så jag tror jag förstår hur du tänker.

Ja, det har vi troligen. Och visst, jag kanske ändrar mig. Men det är inte så att jag är där jag är i dag för att jag aldrig funderat över dessa saker. Det har jag, många gånger. Och jag har landat i att det är vad som fungerar för mig. Kanske om jag var jätteduktig på att läsa både häst och hund, hade bra balans och inverkan i sadeln, naturlig pondus, osv, osv, så kanske jag inte skulle behöva de hjälpmedel jag behöver. Det kan jag inte svara på.

Så jag har inget emot om man vill rida med spö. Men är hästen annorlunda med spö - då har jag massor emot det. Samma sak med t ex sporrar. Och egentligen också med bett och allt annat som potentiellt kan användas för att skapa smärta och rädsla. Om hästen saknar bromsar på allt utom pelham t ex så stannar den enbart på pelham för det gör ont eller den är rädd det ska göra ont.

Om hästen inte tex var rädd för konsekvenserna av att inte öka farten när ryttaren har spö - varför tänker du att den då ökar farten av spö? Men inte av smack, två skänklingar, tjo och pepp eller något annat?

Måste det vara likhetstecken mellan "vill undvika konsekvenserna" och "är rädd för konsekvenserna"?

Det beskriver om introvert är för mig en häst som passivt hanterar tills den inte klarar mer. Jag hanterat sådana hästar helt tvärtom. De ska aldrig stressas, tvärtom ska det vara välkänt, tryggt och inrutat. Jag har haft en sådan du beskriver själv.

Jag känner inte riktigt igen min häst i den beskrivningen. Jo, välkänt och tryggt, absolut. Men inte det passiva. Ta hennes små "explosioner" (de känns nog betydligt värre för mig som är försiktigt än vad det egentligen är). De inträffar nästan aldrig när hon är självgående och arbetar på. Men när hon går i sin egen lilla värld och det landar en vattendroppe på ändan, då åker baken in under henne och hon försöker kasta sig framåt. Lyckas hon med det drar hon och kommer ryttaren i obalans kan hon bocka. Jag har fått in vanan så jag reagerar instinktivt med ett tygeltag och då blir det för det mesta tvärstopp och hon hinner samla sig, sen fortsätter man.

En fråga som låter hårdare än den än. Men har du aldrig fungerat varför din häst inte vill jobba utan spö/sporrar, inte riktigt fungerar varken ridning eller markhantering osv? Jag tvivlar inte på att hon har det och mår bättre nu än innan - men av det du beskriver ser jag en häst som ganska desperat försöker kommunicera att saker och ting är för mycket. Sen om det är kroppsligt eller mentalt är ju en annan fråga.

Absolut, men jag har varit med om när hon har kommunicerat starkt att nåt är fel, det är inte en häst som tvekar att uttrycka sig.
 
Jag är nyfiken för att jag vill se vad och hur folk gör. Jag tror inte att någon är perfekt.

Jag tycker ofta att folk som aldrig kan eller vill visa upp sin egen ridning/träning använder sig av att de inte vill visa upp och då är frågan varför? Varför kan man sitta och ha åsikter om andra men själv aldrig visa upp annat än text där man själv kan uttrycka sin känsla men inte behöva visa upp resultatet? Jag kan ju tycka att fan va bra detta kändes och sen titta på en film och bara jaha såg det ut så här? Och därefter försöka klura ut hur jag ska göra det bättre till nästa gång. Och jag är långt ifrån perfekt men jag dömer inte folk så hårt som många andra gör heller
Du pratar enbart ridning nu? Eller menar du generellt filmer om träning?

För mig är det svårt att plocka ut ett område. Nu är min skrutt konvalescent och har varit sen i september, och min förra häst blev bara 4 år. Så det är jävligt klent med ridning på mina sociala medier. Men något jag är sjukt stolt över är t ex min första uppsittning på unghästen. Men den är knappast så himla wow att se om man inte vet bakgrunden och vilken extremt reaktiv och oförutsägbar häst det var. Och man kan om man vill med rätta totalt såga min hand- och armställning på filmen. Och ofta är det ju där det hamnar när någon känner ett behov av att försvara sig tex, att "jamen du..."

Samma sak med tex en film med en häst som står och slumrar när den skos. Helt boring för de flesta - men kan vara ett extremt gott kvitto på hur den personen tränar om man vet vad som ligger bakom, hur de kom dit mm. Men vill man kan man ofta hitta något att kritisera (uppbindningen tex)

Och ibland är det mest positiva med ett pass det som någon annan skulle se som det sämsta. T ex en väldigt stukad och inåtvänd häst som för.första gången känner att den vågar bralla till det utan rädsla för att få bannor. Mm mm.

Teknisk ridskicklighet är en sak, att kunnat motivera en häst, göra en häst trygg mm något annat. Men det sistnämnda ger skittråkiga filmer, och inte ens nödvändigtvis med en ryttare på ryggen.

(Having said that har jag ungefär samma problem som övriga. Begränsad möjlighet bli filmad. Jag får nån slags prestationsångest de gånger jag blir filmad när jag rider med och blir spänd och klappkass, av samma anledning tävlar jag helst inte dressyr heller. Avsaknaden av filmade märks ganska tydligt på min insta. Det är mycket häst på stallgång och huvudbilder 😅)
 
Jag har inga problem med barfotahästar. Min lilla ponny går barfota och jag har inhandlat barfotadojor till henne med inspiration av Maria, hon var även snäll och svarade på mina frågor kring det.

Men jag tycker inte att hästar som går barfota ska vara besvärade av det, då måste man anpassa underlag i hage, där man tränar dem osv utefter va de klarar av. Tycker det är en sak om de trampar på något och blir ömma för stunden men det får ju aldrig vara konstant.

Jag tror vi är överens i detta.

Ja, absolut! :)
 
Om du envisas med att kalla det hot om våld, fine. Jag ser det som uppbackning av en kravställning. Jag ser inte det faktum att man kan få böter om man kör för fort som ett hot, däremot kräver samhället att man håller sig till den (och en massa andra) regler.

Böter är ju inte våld. Däremot om någon hade slagit dig varje gång du körde för fort så hade det varit våld.

Jag brukar tänka om spö och hot om våld såhär: Hästar vet vad spön är och vad de gör (om man inte ägt dem från födseln och aldrig slagit dem). Det går inte bort bara för att man "bara håller det i handen".
Tänk om nån har en pistol i handen och kommer fram till dig och säger åt dig att ge hen alla dina pengar. Gör du det då? Varför? Hen använde ju inte pistolen, utan höll den bara i handen?
 

Liknande trådar

Avel Nu vet jag att det finns trådar om travarkorsningar redan, men de jag hittade var från typ 2008, och funderar mer specifikt om just mitt...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
14 040

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp