Spinoff: er värsta present?

Tänker alltid på en tjej som ringde in till P3s Christer och Morgan när de hade detta temat. Hon hade fått färgkritor av en släkting. Lät ju helt ok, om hon inte varit blind :D. Priceless i den här kategorin!

Just det där programmet lyssnade jag också på, jag tyckte så synd om henne men det gick ju inte att låta bli att skratta lite.


En av de mer intressanta presenter som jag fått måste vara när jag slutade arbeta på psyk. De allra flesta av mina patienter hade alkoholproblem i olika grad och vad fick jag när jag slutade - en flaska rött vin. :crazy: Skämdes massor när jag sprang förbi patienterna på parkeringen med systemetkassen i handen. :o
 
Alla "barnen" med respektive i sambons familj fick ett år varsin tavla med två stolar på, hemskt ful meeen likförbaskat hänger den på väggen i kontoret idag :D:p
 
Alla presenter jag någonsin fått av min far i princip..
- Presentkort på ett varuhus i Uppsala, fem månader efter jag flyttat till Visby.
- En papperskasse FULL av krimskrams han köpt på typ motsvarigheten till Dollarstore, fast sämre. Ett exempel var en "80-tals" hårsnodd. Jag hade kort hår.
- En låda smockad med billiga doftljus som vars doft var så syntetiska att jag inte ens kunde öppna locket utan att få kväljningar.
- CD-skiva med låtar från ett barnprogram. Jag var typ 13.
Ska jag fortsätta?:angel:
:rofl: Din pappa låter som min mamma!
Fast för att vara ärlig, mamma lägger ofta en hel del pengar tyvärr men på väldigt konstiga saker, gärna så att det blir lite för mycket. Som exempel, min man och son håller på fotbollslaget Liverpool, alltså köper mamma allt som går att på något sätt kunna göra en koppling till Liverpool och ger dem i present. Hon gick fullständigt i spinn när bokhandeln hade skrivbordsunderlägg, pennställ, mappar, block, pennor osv och köpte allt, till och med en soptunna och gav till dem i varsitt exemplar. :cautious: Det blir liksom lite för mycket...

Till mig har hon visst ännu svårare att hitta grejer, jag har fått parfymer, något som ofelbart gör att jag får huvudvärk av dofterna, det har till och med varit så illa att jag har varit tvungen att ställa ut flaskorna för att kunna fortsätta vara med på julafton. Sen köper hon gärna böcker som hon tycker att jag borde läsa, problemet är bara att jag oftast redan har läst dem, sen har hon noll koll på vad hon har gett mig, i julas gav jag tillbaka boken jag fick för tredje gången. :meh:
Överlag så har hon ingen känsla för nyanser, jag tyckte om en tavla med en ängel på när jag var 13-14 år, när jag flyttade ihop med min man fick jag mängder av grejer med änglar på, kuddfodral, burkar, ljus ja allt som man kan hitta som har änglar helt enkelt. Jag hade då nekat till att ta hem tavlan med ängeln på redan från början. :crazy:
Fast syrran fick kanske den konstigaste grejen i julas, vi var även väldigt fundersamma på vem som hade kommit på tanken att tillverka den också. Nylonstrumpbyxor med reflex O_o sen blev det ännu märkligare när mamma klämmer ur sig något om att då kan syrran vara ute och gå med barnvagnen, vara finklädd men ändå synas. O_o
 
Jag fick en stor (säkert 70-80 cm hög) prydnadsängel i typ gips eller något annat underligt material, med en massa glitter och grejer på i julklapp av mina kusiner ett år, jag var kanske 14 och de 17 och 20. (Det var inte de som hade köpt den, det lovar jag - garanterat deras morsa som hade gått loss på Göksäter.)

Det var en uppenbar formsvacka, för annars brukade hon välja ut rätt bra grejer. Men den var så grotesk. Vi skojar fortfarande om den.
 
Jag har säkert fått udda presenter men just nu kommer jag bara att tänka på kompisens ex. Exet var och shoppade med sin syrra, dom kliver in i någon smyckesaffär där det var tag tre betala för två. Så kompisen fick det tredje, gratis, halsbandet. Minns inte om det var fint, men kändes lite snålt och dessutom berättade exet att det var gratis...
 
Min farmor var en väldigt, väldigt märklig människa som inte riktigt tyckte om någon. Varje år fick jag och mina syskon konstiga julklappar.

Året jag var 7 år hade hon plockat random böcker ur sin bokhylla för att ge till oss i julklapp.

Jag, alltså 7 år, fick boken "bort med puffran, kvinna!".
Tack farmor.. verkligen.
 
Jag fyller år på våren, ofta i närheten av påsk. Jag har fått enorma mängder påskpynt under årens lopp, jag gillar verkligen inte påskpynt. En present som står ut i mitt minne var en prydnadstupp som var ca 30-35 cm hög. Jag har idag inga påskrelaterade prydnader i min ägo.

När jag var runt 5 hade jag en fas då jag tyckte om rosa. Inget konstigt med det. Det gick över. Det som inte gick över var att allt jag någonsin fick fram tills gymnasiet eller så var rosa. Allt. Det tog mig ett antal år innan jag ens kunde överväga att ha nåt med rosa detaljer på ens efter det och har jag det på mig så att min mamma ser så säger hon nåt om att jag ju alltid tyckt om rosa. Jag har däremot ingen specifik rosa present att berätta om just nu bara ett minne av ett hav av rosa rysningar.
 
Kan inte minnas att jag fått någon riktigt dålig present, men vissa mindre bra har det väl nog funnits.
(Ska här inflika att jag dock alltid visat tacksamhet, oavsett vad det är jag fått)

När det gäller min kära mormor så har det flera gånger varit väldigt tydligt att hon köpt sådant hon själv tyckt att är fint, utan speciellt mycket tanke på mottagaren.
Har nog fått mycket prydnadstingel-tangel av henne a'la pärlemorfärgade porslinssvanar.

När jag var 13-14 år så fick jag en mörk sammetströja. Den hade två pärlemorknappar frampå vid halsen, och spets i krage och ärmar. Det var säkert jättefina flickkläder i hennes ögon, men som ung tonåring var det kanske inte det första man skulle sätta på sig :D

När jag och exet just flyttat in i vårat nyrenoverade hus så ville hon ge en inflyttningspresent. Det var en väggbonad i korsstygn som min mamma gjort någongång när hon var ung.
Den var inte ful på någon vis eller så, men hon gav den genom mamma, med orden "jag tror den passar bra hos MCP och exets"
...hon hade då ännu aldrig varit till vårt nya hem, så hur hon kunde veta det övergår mitt förstånd :p

P.s. den passade inte in någonstans hos oss :D
 
En bantningsbok från min farmor när jag var kanske 10-11 nånting. Den lade grunden för ett och ett halvt decennium av maniskt kaloriräknande och jojobantning. Jag tror också att det var i den vevan som jag och farmor totalt tappade kontakten. Även som ätstörd pre-teen visste jag på något plan hur rubbat det var med en sådan present.

Lite roligare är den fantastiskt fula porslinstuppen jag fick när jag slutade på mitt första heltidsjobb. Jag har ingen aning om hur mina kollegor tänkte när de gav en gigantisk grällt målad porslinstupp till en 23-årig gothare. Det var inte ens påsk. :confused: Jag lämnade den hos mina föräldrar när jag flyttade hemifrån, och därefter försvann den spårlöst. Jag hoppas att den mötte det öde den förtjänade. :D
 
Fick en broderad kudde i födelsedagspresent av svärmor en gång,
En sån där broderad med korsstygn i grovt garn och i färger, brunt/orange/grönt.
Passade till typ absolut ingenting i vårt hus :rofl:
 
En insektsholk, sådan som man köper på sovenirbutiker för en 20-lapp. Av en kompis på ett kalas, var under 10 år då i alla fall. Den satt på kylskåpet en stund ;)
 
Hahaha! Jag hade hintat om någon snygg ring jag hade sett i ett reklamblad för någon smyckesbutik, ringat in den, och sagt att "diamanter är för evigt". ;)

Någon månad senare dök han upp och sa att han hade fixat min present.
- Som varade för evigt!
Jag blev ivrig och jätteglad!
Så slängde han av sig tröjan och där satt mitt namn gaddat på bringan...
- Ja du ville ju ha något som varade för evigt, varför står du bara och gapar?
Eh, ja.. :)
 
Hahaha! Jag hade hintat om någon snygg ring jag hade sett i ett reklamblad för någon smyckesbutik, ringat in den, och sagt att "diamanter är för evigt". ;)

Någon månad senare dök han upp och sa att han hade fixat min present.
- Som varade för evigt!
Jag blev ivrig och jätteglad!
Så slängde han av sig tröjan och där satt mitt namn gaddat på bringan...
- Ja du ville ju ha något som varade för evigt, varför står du bara och gapar?
Eh, ja.. :)
:eek::eek::eek::banghead::rofl:

Då är ju frågan - var förhållandet också "för evigt"? :p
 

Liknande trådar

Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
99
· Visningar
15 345
Senast: Juli0a
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 616
Hundhälsa Hej! TLDR: Är det någon som har erfarenheter av bakbensvaghet som bieffekt av en medicin? Hur lång tid tog det att lösa sig, om det...
Svar
2
· Visningar
2 087
Senast: Icfafn
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
7 529
Senast: Calmiche
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp