Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Vilken bärsele har du?Man kan inte säga annat än att man blir både effektiv och morgonpigg med bebis. Eller rättare sagt, pigg är fel ord, men när man har legat och vaggat bebis mellan 03-05.30 så inser man att det är lika bra att gå upp...
Nu är ungen och jag badade, sängen renbäddad (hade aldrig kunnat ana hur ofta man skulle behöva byta sängkläder på grund av läckande tuttar...), tvättmaskinen igång, elektrikern är här och frukost är intagen. Den skyldige som har hållit oss vakna större delen av natten sover som en gris i bärselen.
Har en äldre variant av ergo baby just för att den nya var dyr. Går inte ha barnet framåtvänd på magen i min. Gör inget alls för min del!Vilken bärsele har du?
Jag är sugen på att investera i en Ergobaby Omni 360 men den är ju så dyr!
Vi hittade en begagnad Babybjörn One tror jag det var. Lite av ett panikköp för att vi inte skulle bli helt låsta i soffan hemma, bebis vill vara med hela tiden när han är vaken men än så länge är vi nöjda. Det är mest sambon som använder den men den sitter bra och knodden gillar den massor.Vilken bärsele har du?
Jag är sugen på att investera i en Ergobaby Omni 360 men den är ju så dyr!
Vi har 2hundar, en 7åring och en som är 14månader. Den gamla tiken bryr sej inte ett smack om Sammy och kan nästan bli lite väl oförsiktig/klumpig och unghunden avgudar honom och ligger helst med huvudet på hans ben eller längs med honom.Farmor och farfar köpte populäraste presenten när de var här - en babysitter! Glad bebis som kan sitta och gunga och kolla sig runt. Superskönt för en annan också. Över lag älskar han att vara med i matsalen och titta och sparka medan han lyssnar på barnmusik.
Ni som har hund sen innan, låter ni dem vara i barnens grejor? Vi har ju en del saker som hunden kommer åt, bland annat ett fårskinn, babygymmet och babynestet och vi har sedan innan sagt att vi inte vill att hon ligger där för hon har gott om egna ställen att gå undan på och sen vill jag inte att hon ska börja se knoddens ställen som sina. Vi försöker hålla undan grejor som vi vet att hon gärna vill ligga i, men det är lätt att glömma i stundens hetta när bebis vrålar och man har femtioelva grejor att hålla koll på. Inbillar mig att det kan bli bekymmer i framtiden om han kommer tultande och hon tycker sig ha rätt att ligga där. Men jag kanske tänker helt fel?
Över lag funkar det bra, hon är väldigt hänsynstagande och ignorerar typ bebis, det är precis som att hon inser att det är mattes valp och den låter man bli. Hon har ju haft valpar själv och har då varit rätt vaktig i början mot kennelägaren, men när vi har hälsat på har det gått bra.
Kort sagt, hur hanterar ni hund-bebis?
Ok, tack för svar. Nej, detsamma gäller här, det är helt ok att hon hälsar på bebis om hon vill, men hittills har hon inte visat något intresse för honom och det respekterar jag, hon får ha sitt space. Här lämnas de heller aldrig utan uppsikt, utan det är mer grejerna som sagt som jag är lite osäker på. Hon går ju gärna och lägger sig i babygymmet när inte vi är där till exempel, för det är mjukt och skönt. Det jag är orolig för är som sagt att hon ska börja se vissa ställen som "sina" även längre fram och att det då kan bli problem. Hon är jättesnäll men jag vet att hon kan bli vaktig i vissa lägen, framförallt vid löp och direkt efter när hormonerna svallar. Det är inga problem för oss vuxna att hantera men det är klart att man börjar fundera när man har en liten att ta hänsyn till. Oavsett hur bra uppsikt man försöker ha är det ett ögonblicks verk när knodd börjar bli mer rörlig. Därför funderar jag på om man ska försöka vara väldigt tydlig redan nu i början, att hon har sina platser och knodd har sina. Det handlar lika mycket om att hon ska lära sig att hon kan gå undan till sina platser som att bebis ska få ha sina i fred. Men jag vet inte som sagt, det kanske är helt fel tänkt?Vi har 2hundar, en 7åring och en som är 14månader. Den gamla tiken bryr sej inte ett smack om Sammy och kan nästan bli lite väl oförsiktig/klumpig och unghunden avgudar honom och ligger helst med huvudet på hans ben eller längs med honom.
Vi är skulle aldrig aldrig lämna utan uppsikt med nån utav dom trots att dom är supersnälla. Den gamla labben är ju klumpig och bretonen (liten fågelhundsras) är så satans intensiv och yvig, dock världens snällaste! Hundarna får vara i hela huset och även nära Sammys grejer, unghunden ligger gärna brevid honom i babygymmet och antingen sover eller ligger på rygg och ser lökig ut. Men jag har stenkoll så dom inte skulle trampa på honom eller om den lilla börjar diska av honom, hon får gr en snabb puss men intensiv diskning sätter jag stopp för.
Kort och gott, hundarna är med men med uppsikt.
Vi låter inte hundarna bära/leka med hans saker, där har vi satt gränsen eftersom lillhunden slaktar allt med stoppning/skramlor/pip. Men vara nära är ok.Ok, tack för svar. Nej, detsamma gäller här, det är helt ok att hon hälsar på bebis om hon vill, men hittills har hon inte visat något intresse för honom och det respekterar jag, hon får ha sitt space. Här lämnas de heller aldrig utan uppsikt, utan det är mer grejerna som sagt som jag är lite osäker på. Hon går ju gärna och lägger sig i babygymmet när inte vi är där till exempel, för det är mjukt och skönt. Det jag är orolig för är som sagt att hon ska börja se vissa ställen som "sina" även längre fram och att det då kan bli problem. Hon är jättesnäll men jag vet att hon kan bli vaktig i vissa lägen, framförallt vid löp och direkt efter när hormonerna svallar. Det är inga problem för oss vuxna att hantera men det är klart att man börjar fundera när man har en liten att ta hänsyn till. Oavsett hur bra uppsikt man försöker ha är det ett ögonblicks verk när knodd börjar bli mer rörlig. Därför funderar jag på om man ska försöka vara väldigt tydlig redan nu i början, att hon har sina platser och knodd har sina. Det handlar lika mycket om att hon ska lära sig att hon kan gå undan till sina platser som att bebis ska få ha sina i fred. Men jag vet inte som sagt, det kanske är helt fel tänkt?
Jag kan ju tillägga att jag har _aldrig_ märkt några tendenser till att det inte skulle funka med barn, hunden älskar barn och har vistats mycket i barnfamilj utan problem, men då med större och mer hundvana barn. Det är mer att jag vill ha tips på hur jag ska tänka så att det inte blir fel.
Ok! Ja, alltså jag tror som sagt inte att det kommer vara några problem, men jag tänker heller inte chansa utan kör hellre förebyggande isåfall för allas skull, även för hundens. Skönt att jag inte verkar vara alldeles ute och cykla iaf.@Fritidsryttare vi har 2 hundar, gamla som gatan bägge två. Ingen av dom bryr sig om liten överhuvudtaget. De ser honom men går liksom en lite större sväng runt.
Men hade jag en lite vaktig hund hade jag nog markerat att den inte behöver använda barnets platser som sina. Tror du tänker lite klokt där! Hundar är ju olika så gå på din magkänsla...
Rent krasst så tänker jag som har två lurviga och hårande monster som drar in sjukt med grus att de skulle göra ett babygym till grustag och får skinnet ...Ok! Ja, alltså jag tror som sagt inte att det kommer vara några problem, men jag tänker heller inte chansa utan kör hellre förebyggande isåfall för allas skull, även för hundens. Skönt att jag inte verkar vara alldeles ute och cykla iaf.
Farmor och farfar köpte populäraste presenten när de var här - en babysitter! Glad bebis som kan sitta och gunga och kolla sig runt. Superskönt för en annan också. Över lag älskar han att vara med i matsalen och titta och sparka medan han lyssnar på barnmusik.
Ni som har hund sen innan, låter ni dem vara i barnens grejor? Vi har ju en del saker som hunden kommer åt, bland annat ett fårskinn, babygymmet och babynestet och vi har sedan innan sagt att vi inte vill att hon ligger där för hon har gott om egna ställen att gå undan på och sen vill jag inte att hon ska börja se knoddens ställen som sina. Vi försöker hålla undan grejor som vi vet att hon gärna vill ligga i, men det är lätt att glömma i stundens hetta när bebis vrålar och man har femtioelva grejor att hålla koll på. Inbillar mig att det kan bli bekymmer i framtiden om han kommer tultande och hon tycker sig ha rätt att ligga där. Men jag kanske tänker helt fel?
Över lag funkar det bra, hon är väldigt hänsynstagande och ignorerar typ bebis, det är precis som att hon inser att det är mattes valp och den låter man bli. Hon har ju haft valpar själv och har då varit rätt vaktig i början mot kennelägaren, men när vi har hälsat på har det gått bra.
Kort sagt, hur hanterar ni hund-bebis?
Hehe, min är rätt fin i kanten av sig så det är inte så mycket smuts och päls jag oroar mig för, men fårskinnet var en väldigt exklusiv present från stallägarna och den vill jag högst ogärna ha massakrerad till molekyler.Rent krasst så tänker jag som har två lurviga och hårande monster som drar in sjukt med grus att de skulle göra ett babygym till grustag och får skinnet ...
Så därför hade jag nog kört bort dom därifrån...
Men kära du.@hvala Vi har en ergobaby 360 cool performance som jag hittade begagnad som vi är nöjda med iaf. S ganska nöjd, iaf så länge man går och inte står stilla för mycket....
För övrigt varning för långt klagoinlägg..
Jag är trött, nedstämd och allmänt låg och vet inte helt vad det beror på. Igår bröt jag ihop och bara grät när hon igen vaknade efter 40 min och vägrade sova mer när klockan var 16 = låångt till läggning kl 20. För att jag inte fått städat och lägenheten liknar ett bombnedslag, för att lägenheten ser ut som när vi studerade= inte speciellt fin, för att jag inte tagit mig ut på en promenad/löptur, för att jag inte vet om jag kan få jobb nästa sommar, för att vi lyckats göra av med en liten gummiring till bröstpumpen så nu fungerar den inte och jag ska iväg på torsdag, för att för att....
S. har sedan vi var iväg på släkthelg med sambons släkt varit en helt annan bebis, hon som typ aldrig gråter skiftar nu hela tiden mellan gråt och skratt, sover inte ordentligt, behöver "passas" igen för att inte vakna när man lägger ner henne, sover ca 4 timmar när man lägger henne för kvällen istället för 6, gråter när jag försöker söva henne i vagnen i stallet, igår grät hon varje gång hon låg på skötbordet- vilket hon brukar älska osv.. Trodde först det berodde på lite för många intryck och för många nya människor som ville hålla och prata med henne, hon säger inte ifrån utan klagar bara när hon är hungrig.
Det har dock fortsatt och misstänker att det kanske är utvecklingssprång 4 på väg även om det är lite tidigt, kom att läsa att det kan vara upp till 5 veckor och dog lite inombords.
Jag bli jättestressad när hon gråter, samtidigt som jag blir frustrerad och får dåligt samvete för att jag blir frustrerad. Jag vet också att det fortfarande är ingenting hon gråter i förhållande till andra och jag inte ska klaga men just nu känns det som jag balanserar på en smal tråd och minsta lilla får mig ur balans. Ska hjälpa till på åringsauktion på fredag men misstänker att det går åt skogen när hon är så här eftersom hon inte vill sova någon längre stund i vagnen, det stressar mig också.
Medryttaren flyttar höet i boxen för att hon tror att hästen i sådana fall slutar krubbita och jag blir irriterad för att hon flyttar runt och inte bara kan göra som innan, även om jag borde vara tacksam för att hon bryr sig och hästen ju definitivt inte bryr sig om var hon äter. Vi ska till Sverige och besöka min familj i helgen vilket jag ser framemot men egentligen inte orkar och har dåligt samvete för att vi släpar iväg henne igen. Dessutom lite småstressad över att sambon ska till sthlm och jobba i nästa vecka så kommer vara själv med henne i ett par dagar.
Oh nåja, hästen kom in utan framsko idag med. och sa jag att jag är trött?
Sorry för långt och rörigt inlägg, vet egentligen inte vad jag vill med det mer än skriva av mig någonstans för att inte börja gråta igen...