Måste vara superskönt att ha det klart, så att möjligheten finns!
Jag fyllde i årets sommarsemesterlista igår. Känns både lite vemodigt och surrealistiskt att jag om allt går bra liksom inte kommer gå tillbaka som vanligt till mitt fina kontorsrum efter semestern utan först kommer att återse det ngn gång i början av 2017 - än mer surrealistiskt känns det när jag tänker på anledning till varför... Jag har inte alls greppat det här konceptet med avkomma fullt ut än, glömmer liksom fortfarande bort att jag är gravid under större delen av dagen (tills jag passerar en spegel, hu! så fort magen kommit den senaste veckan typ, ser ut som en elefant redan). Vi har renoverat klart vad som förhoppningsvis ska bli barnrum, men det känns som om jag pratar om någon annan som vi hjälpt när jag pratar om det. Vi har väl inget behov av ett stort jäkla barnrum?!?
Har tur och mår fortsatt typ som vanligt, dras dock med förkylning/pollenallergi/nästäppa så blir andfådd av ingenting typ och när jag sprang lite med lillhästen igår så kändes det inte alls bekvämt i magen, så känns just nu som om jag är världens mest otränade människa (vilket jag typ är också). Inbillar mig att jag märker av att jag är tröttare än vanligt också, har inte samma överväxel som jag brukar ha. Har jobbat ofantligt mycket under mars månad och i vanliga fall kan jag göra det, åka hem, ladda om och åka till stallet och rida - nu har sambon fått dra ett stort lass och ta hästarna i hög utsträckning - jag har varit för trött. För andra är det kanske normalt att vara så trött efter 13-14 h jobb - men jag brukar stå pall bättre. Det retar mig, att jag tappar i kapacitet.