Sommarföräldrar 2016

[Jenka]

Första barnet och allt, det kan bli tufft och det funderar jag mycket på. Och kläder, haha! Den kommer ju kanske inte blir så kul



Brudparet vet om att vi ska ha barn och vilket datum. Jag vill mycket gärna gå, men inte till vilket pris som helst givetvis! Bra tips med bärsjal!



Jo det kommer nog bli ett snack med brudparet så de vet och det känns som de kommer få reda på det ganska snabbt. I värsta fall handlar det om 3 veckor efter födsel, i bästa 7 veckor efter födsel om jag räknar rätt!

Jag hade varit tveksam till att ha med bebis bland så mycket folk (om det är ett större bröllop, men så är min född nu värsta årstiden sjukdomsmässigt) men hade absolut orkat själv. Lämna bort är dock inget alternativ. Åka långt hade jag inte velat vid 3 veckor men nu snart 5 veckor känns allt lättare och lättare. Egentligen kan du ju bara säga just "vi får se".

 

[Reykur]

För er som är sugna på bärsjal har graviditetskollen.nu 20% rabatt på aldoria eco bambu idag, med koden Aldoria16. Vi beställde just en.

 

[Ava22]

För er som är sugna på bärsjal har graviditetskollen.nu 20% rabatt på aldoria eco bambu idag, med koden Aldoria16. Vi beställde just en.

Är den bra?

 

[Reykur]

Är den bra?

Jag vet inte, första sjalen och första barnet för mig. ^^ Är en trikåsjal, som många sjalande föräldrar jag känner rekommenderade som sjal till nyfödd på sommaren, pga ganska sval och skön.

 

[Ava22]

Jag vet inte, första sjalen och första barnet för mig. ^^ Är en trikåsjal, som många sjalande föräldrar jag känner rekommenderade som sjal till nyfödd på sommaren, pga ganska sval och skön.

Ah okej Vill gärna använda sjal men har ingen koll på det. Ska läsa igenom sjal-tråden på buken Men det var ju ett bra pris!

 

[iloveyou]

Idag var jag på mitt andra besök hos BM och fick lyssna på hjärtat

Mitt järnvärde hade sjunkit från 128 vid inskrivningen till 116 trots att jag har ätit niferex sedan vecka 17.

Vad hade/har ni för järnvärden?

Var tvungen att välja vilket sjukhus jag ska föda på också. Känns så avlägset men nu har jag i alla fall bestämt. Ska till deras auroramottagning och prata om eventuellt planerat snitt då jag är förlossningsrädd.

Har ni andra börjat fundera något på BB och förlossning osv?

 

[Ava22]

Idag var jag på mitt andra besök hos BM och fick lyssna på hjärtat

Mitt järnvärde hade sjunkit från 128 vid inskrivningen till 116 trots att jag har ätit niferex sedan vecka 17.

Vad hade/har ni för järnvärden?

Var tvungen att välja vilket sjukhus jag ska föda på också. Känns så avlägset men nu har jag i alla fall bestämt. Ska till deras auroramottagning och prata om eventuellt planerat snitt då jag är förlossningsrädd.

Har ni andra börjat fundera något på BB och förlossning osv?

BB blev bestämt för länge sen då jag har en ärftlig blodsjukdom som förlossningen ville ha lite koll på. BB Danderyd för oss om det finns plats när det är dags Och jag vill gärna föda vaginalt om det går.

 

[MikaTela]

Är den bra?

Den är bra!
Jag fick just hem en begagnad som dom enbart släppte pga bebis storlek var dags för vävd.
Den ska även vara en av dom svalaste!

 

[Reykur]

Nu tänker jag ventilera en lite känslig fråga med er.

Jag tror inte jag vill amma. Alltså, jag har inte bestämt nått självklart. Jag har ingen aning om hur det känns när barnet kommit till världen och jag är full av hormoner osv. Men jag får panik av allt prat om amning.

Rent logiskt sett känner jag att jag vill amma, pga så himla enkelt. Ha perfekt mat med sig jämt, osv. Inte hålla på och kladda med pulver, termosar, koka vatten osv. Amning är otroligt smidigt. Men jag kan bara inte hjälpa att jag känner att jag bara vill skrika JAG VILL INTE DET!
Vänner och bekanta bjuder in på amningscafe och amningskurser, lägger till mig på amningshjälpens facebookgrupp, tipsar om amningsBH:ar, amningskudde.. Osv. Jag känner hur jag bara vill slå det ifrån mig som ett barn typ, vill vill vill inte! Jag vet inte ens vad det är som känns jobbigt, antagligen att alla förutsätter att jag ska amma. Och hela jag bara skriker nej, jag vill inte.

Känns så otroligt tabubelagt att vilja förvägra sitt barn "den bästa maten". Men jag bara känner att jag mår dåligt ens av tanken. Ville bara ventilera..

 

[Whisperia86]

Nu tänker jag ventilera en lite känslig fråga med er.

Jag tror inte jag vill amma. Alltså, jag har inte bestämt nått självklart. Jag har ingen aning om hur det känns när barnet kommit till världen och jag är full av hormoner osv. Men jag får panik av allt prat om amning.

Rent logiskt sett känner jag att jag vill amma, pga så himla enkelt. Ha perfekt mat med sig jämt, osv. Inte hålla på och kladda med pulver, termosar, koka vatten osv. Amning är otroligt smidigt. Men jag kan bara inte hjälpa att jag känner att jag bara vill skrika JAG VILL INTE DET!
Vänner och bekanta bjuder in på amningscafe och amningskurser, lägger till mig på amningshjälpens facebookgrupp, tipsar om amningsBH:ar, amningskudde.. Osv. Jag känner hur jag bara vill slå det ifrån mig som ett barn typ, vill vill vill inte! Jag vet inte ens vad det är som känns jobbigt, antagligen att alla förutsätter att jag ska amma. Och hela jag bara skriker nej, jag vill inte.

Känns så otroligt tabubelagt att vilja förvägra sitt barn "den bästa maten". Men jag bara känner att jag mår dåligt ens av tanken. Ville bara ventilera..

Jag kände precis samma inför min förra graviditet. Kände att jag skulle vara obekväm med att slänga fram brösten både här o där. Jag gjorde ändå ett försök i 3 dagar, tyckte mest det gjorde ont även om det var ganska mysigt. Men sen kände jag mig mest fast. O min sambo stöttade mig i flaskmatning med ersättning, han blev mer delaktig från början o vi kunde dela på nätter, jag kunde gå ut i stallet o veta att sonen fick mat osv. Nu vägrade sonen varm ersättning o gör det fortfarande men att han med en termos kokat vatten, små burkar med rätt mängd pulver osv när man ska iväg är aldrig nåt vi känt jobbigt eller krångligt det har blivit en liten människa av honom också trots att han bara fick bröstmjölk i tre dagar

 

[Ava22]

Nu tänker jag ventilera en lite känslig fråga med er.

Jag tror inte jag vill amma. Alltså, jag har inte bestämt nått självklart. Jag har ingen aning om hur det känns när barnet kommit till världen och jag är full av hormoner osv. Men jag får panik av allt prat om amning.

Rent logiskt sett känner jag att jag vill amma, pga så himla enkelt. Ha perfekt mat med sig jämt, osv. Inte hålla på och kladda med pulver, termosar, koka vatten osv. Amning är otroligt smidigt. Men jag kan bara inte hjälpa att jag känner att jag bara vill skrika JAG VILL INTE DET!
Vänner och bekanta bjuder in på amningscafe och amningskurser, lägger till mig på amningshjälpens facebookgrupp, tipsar om amningsBH:ar, amningskudde.. Osv. Jag känner hur jag bara vill slå det ifrån mig som ett barn typ, vill vill vill inte! Jag vet inte ens vad det är som känns jobbigt, antagligen att alla förutsätter att jag ska amma. Och hela jag bara skriker nej, jag vill inte.

Känns så otroligt tabubelagt att vilja förvägra sitt barn "den bästa maten". Men jag bara känner att jag mår dåligt ens av tanken. Ville bara ventilera..

Du bestämmer över vad du vill göra, trist om folk ska komma med pekpinnar! Jag vill gärna amma om jag kan, men jag skulle aldrig lägga någon värdering i om andra inte vill amma, det är upp till var och en

 

[Whisperia86]

Ska tillägga att jag fick många "men det är klart du ska amma" innan sonen kom men ingen har sagt ett ljud om det sen han föddes.

 

[Ava22]

För er som är sugna på bärsjal har graviditetskollen.nu 20% rabatt på aldoria eco bambu idag, med koden Aldoria16. Vi beställde just en.

Nu är den beställd

 

[inverterad]

Nu tänker jag ventilera en lite känslig fråga med er.

Jag tror inte jag vill amma. Alltså, jag har inte bestämt nått självklart. Jag har ingen aning om hur det känns när barnet kommit till världen och jag är full av hormoner osv. Men jag får panik av allt prat om amning.

Rent logiskt sett känner jag att jag vill amma, pga så himla enkelt. Ha perfekt mat med sig jämt, osv. Inte hålla på och kladda med pulver, termosar, koka vatten osv. Amning är otroligt smidigt. Men jag kan bara inte hjälpa att jag känner att jag bara vill skrika JAG VILL INTE DET!
Vänner och bekanta bjuder in på amningscafe och amningskurser, lägger till mig på amningshjälpens facebookgrupp, tipsar om amningsBH:ar, amningskudde.. Osv. Jag känner hur jag bara vill slå det ifrån mig som ett barn typ, vill vill vill inte! Jag vet inte ens vad det är som känns jobbigt, antagligen att alla förutsätter att jag ska amma. Och hela jag bara skriker nej, jag vill inte.

Känns så otroligt tabubelagt att vilja förvägra sitt barn "den bästa maten". Men jag bara känner att jag mår dåligt ens av tanken. Ville bara ventilera..

Jag förstår verkligen hur du känner. Visst är det bra för barnet att ammas, men det är ännu viktigare att barnet har en mamma som mår bra! Tänk att du och din familj ska ordna det som är bäst för er alla, och det ska alla andra högaktningsfullt skita i. Det är viktigt att man inte pressar sig till något som man inte trivs med. Det finns en del kvinnor som mår psykiskt dåligt av att amma. Det är saker man ska ta på allvar. Lyssna på din kropp. Det kanske känns annorlunda när barnet väl kommit, men om det inte ändras så är det också helt okej!

Jag har också funderingar kring amning, mest för att jag har så svårt att förlika mig med tanken på att inte ha min kropp för mig själv. Sen blir det ju mycket svårare för pappan att bli primärförälder om man ammar (och inte pumpar ur eller liknande). Dessutom är det inte säkert att det GÅR att amma. Man vet ingenting helt enkelt, och det ordnar sig till det bästa bara man vågar lyssna på sig själv.

 

[Reykur]

Tack så mycket @nygravidtjej och @ninsan och @inverterad
Skönt att läsa om dig, @nygravidtjej - Ersättning ÄR ju ett helt fullgott alternativ till amning, det är jag ju medveten om.. Men känns som att det är typ prestige i det, lite.. Lite tabu typ.

Jag känner nog inte en enda mamma som inte ammar. De flesta av dem ammar dessutom länge, vilket jag inte lägger någon värdering alls i. Mår de och barnen bra av det så kör på, liksom. Men i jämförelse får jag liksom dåligt samvete för att jag redan innan barnet ens är fött känner såhär, att jag bara inte vill. Känner mig stressad över att de på BB antagligen kommer pusha på att få igång amningen, osv. Känner mig redan trängd och stressad..

Som sagt vill jag ändå försöka gå in i det förutsättningslöst, försöka om det känns bättre när barnet väl är fött. Testa amma en stund i alla fall, tänker förnuftet. Men jag känner bara nej.

En bekant som hade tufft med amningen i början pratar så varmt om amningshjälpen, att de har så bra hjälpmammor och att hon är så glad att hon inte "gav upp" amningen när det strulade i början. Och jag bara känner "Snälla någon låt amningen strula, låt mig ha dåligt med mjölk eller något så jag kan" ge upp" av en orsak och inte vara pga jag är dum och egoistisk och bara inte vill.. Känner mig som andra klassens mammamaterial :/

 

[Lilleknodd]

Tack så mycket @nygravidtjej och @ninsan och @inverterad
Skönt att läsa om dig, @nygravidtjej - Ersättning ÄR ju ett helt fullgott alternativ till amning, det är jag ju medveten om.. Men känns som att det är typ prestige i det, lite.. Lite tabu typ.

Jag känner nog inte en enda mamma som inte ammar. De flesta av dem ammar dessutom länge, vilket jag inte lägger någon värdering alls i. Mår de och barnen bra av det så kör på, liksom. Men i jämförelse får jag liksom dåligt samvete för att jag redan innan barnet ens är fött känner såhär, att jag bara inte vill. Känner mig stressad över att de på BB antagligen kommer pusha på att få igång amningen, osv. Känner mig redan trängd och stressad..

Som sagt vill jag ändå försöka gå in i det förutsättningslöst, försöka om det känns bättre när barnet väl är fött. Testa amma en stund i alla fall, tänker förnuftet. Men jag känner bara nej.

En bekant som hade tufft med amningen i början pratar så varmt om amningshjälpen, att de har så bra hjälpmammor och att hon är så glad att hon inte "gav upp" amningen när det strulade i början. Och jag bara känner "Snälla någon låt amningen strula, låt mig ha dåligt med mjölk eller något så jag kan" ge upp" av en orsak och inte vara pga jag är dum och egoistisk och bara inte vill.. Känner mig som andra klassens mammamaterial :/

Dem två jag har i min närhet nu (bl.a. min syster) ammar inte.
Jag tror det är vanligare än vad alla tror.

Skiti alla andras åsikter och gör det NI mår bäst av!

 

[Tassetass]

Tack så mycket @nygravidtjej och @ninsan och @inverterad
Skönt att läsa om dig, @nygravidtjej - Ersättning ÄR ju ett helt fullgott alternativ till amning, det är jag ju medveten om.. Men känns som att det är typ prestige i det, lite.. Lite tabu typ.

Jag känner nog inte en enda mamma som inte ammar. De flesta av dem ammar dessutom länge, vilket jag inte lägger någon värdering alls i. Mår de och barnen bra av det så kör på, liksom. Men i jämförelse får jag liksom dåligt samvete för att jag redan innan barnet ens är fött känner såhär, att jag bara inte vill. Känner mig stressad över att de på BB antagligen kommer pusha på att få igång amningen, osv. Känner mig redan trängd och stressad..

Som sagt vill jag ändå försöka gå in i det förutsättningslöst, försöka om det känns bättre när barnet väl är fött. Testa amma en stund i alla fall, tänker förnuftet. Men jag känner bara nej.

En bekant som hade tufft med amningen i början pratar så varmt om amningshjälpen, att de har så bra hjälpmammor och att hon är så glad att hon inte "gav upp" amningen när det strulade i början. Och jag bara känner "Snälla någon låt amningen strula, låt mig ha dåligt med mjölk eller något så jag kan" ge upp" av en orsak och inte vara pga jag är dum och egoistisk och bara inte vill.. Känner mig som andra klassens mammamaterial :/

Jag ville inte heller amma, varken före eller efter förlossningen. Mina föräldrakvalitéer sitter inte i brösten, så enkelt är det bara. I så fall skulle det ju vara kört för varenda man på planeten, och för alla kvinnor som inte är fysiskt kapabla att amma, och alla kvinnor som måste övergå till nån form av flaskmatning för att de kan bara vara hemma från jobbet i några veckor eller ett par månader. Visst, en fungerande amning är kanske det optimala (därom tvista de lärde) men allt måste faktiskt inte vara optimalt jämt. Kanske hade det varit bättre för min unge att ammas, det får vi aldrig veta. Ongen mår toppenbra och jag vet inte om bättre än toppenbra hade varit värt att offra mitt välmående för.

Har för övrigt blivit väldigt bra bemött av barnmorskan, förlossningen, BB och BVC, inga pekpinnar eller predikningar. Förhoppningsvis blir det så för dig med, för det där dåliga samvetet kan vara jobbigt att tampas med på egen hand. För dåligt samvete hade jag också ett tag, trots att jag rent intellektuellt visste att det var rätt för mig att ge flaska. Konventionen att amma är stark, och hormoner och trötthet gör det inte lättare.

 

[cirkus]

Tack så mycket @nygravidtjej och @ninsan och @inverterad
Skönt att läsa om dig, @nygravidtjej - Ersättning ÄR ju ett helt fullgott alternativ till amning, det är jag ju medveten om.. Men känns som att det är typ prestige i det, lite.. Lite tabu typ.

Jag känner nog inte en enda mamma som inte ammar. De flesta av dem ammar dessutom länge, vilket jag inte lägger någon värdering alls i. Mår de och barnen bra av det så kör på, liksom. Men i jämförelse får jag liksom dåligt samvete för att jag redan innan barnet ens är fött känner såhär, att jag bara inte vill. Känner mig stressad över att de på BB antagligen kommer pusha på att få igång amningen, osv. Känner mig redan trängd och stressad..

Som sagt vill jag ändå försöka gå in i det förutsättningslöst, försöka om det känns bättre när barnet väl är fött. Testa amma en stund i alla fall, tänker förnuftet. Men jag känner bara nej.

En bekant som hade tufft med amningen i början pratar så varmt om amningshjälpen, att de har så bra hjälpmammor och att hon är så glad att hon inte "gav upp" amningen när det strulade i början. Och jag bara känner "Snälla någon låt amningen strula, låt mig ha dåligt med mjölk eller något så jag kan" ge upp" av en orsak och inte vara pga jag är dum och egoistisk och bara inte vill.. Känner mig som andra klassens mammamaterial :/

Jag tror det är klokt att vara förutsättningslös i allmänhet runt amning och hela barngrejen. Det är onödigt att måla in sig i något hörn. Vissa är säkra på att de ska amma och det är det enda rätta - men de upptäcker att det funkar inte och sen flaskmatar de och det funkar utmärkt eller så är det tvärt om - helt säkra på att inte vilja amma och så funkar det utmärkt. Inget är skrivet i sten och framför allt är man inte en dålig mamma för att man väljer ena eller andra sättet att mata. Att vara förälder är väldigt mycket mer än just det

 

[Whisperia86]

Jag tror det är ganska vanligt att inte amma också, i föräldrargruppen vi gick i så ammade tre av tio. När vi sen gick till Öppna Förskolan så var det fler som inte ammade än som gjorde det där också. Jag var också rädd för att på nåt sätt känna mig som en sämre mamma som inte ville amma så det var väldigt skönt att komma dit o se ☺

 

[Julisen]

Har varit frånvarande ett tag men vill bara ge en kort uppdatering, vi var på RUL 24/2 och fick då se en till synes frisk liten tjej. BM var inte helt hundra på könet men jag tror knappast hon hade sagt något om hon inte var ganska så säker ändå. Sambon har inte gett upp hoppet om en pojk, men jag tror också det är en tjej! Superskönt var det iaf att få se att det var något där inne och att hjärtat slog. Vi blev framflyttade till 31/7 också, så ska uppdatera listan.
Nu efteråt har vi börjat kika mer på riktigt på barnvagnar mm. I helgen var vi på besök hos familjen söderut och då passade vi på att gå in i en butik och klämma lite på vagnar. Tyvärr var jag både stressad och kissnödig så vi fick inte ut så mycket av det besöket. Nu har vi dock hittat ett vagnpaket i Tyskland så blir nog att vi beställer därifrån, även om vi då inte får klämma och känna.