Nu tänker jag ventilera en lite känslig fråga med er.
Jag tror inte jag vill amma. Alltså, jag har inte bestämt nått självklart. Jag har ingen aning om hur det känns när barnet kommit till världen och jag är full av hormoner osv. Men jag får panik av allt prat om amning.
Rent logiskt sett känner jag att jag vill amma, pga så himla enkelt. Ha perfekt mat med sig jämt, osv. Inte hålla på och kladda med pulver, termosar, koka vatten osv. Amning är otroligt smidigt. Men jag kan bara inte hjälpa att jag känner att jag bara vill skrika JAG VILL INTE DET!
Vänner och bekanta bjuder in på amningscafe och amningskurser, lägger till mig på amningshjälpens facebookgrupp, tipsar om amningsBH:ar, amningskudde.. Osv. Jag känner hur jag bara vill slå det ifrån mig som ett barn typ, vill vill vill inte! Jag vet inte ens vad det är som känns jobbigt, antagligen att alla förutsätter att jag ska amma. Och hela jag bara skriker nej, jag vill inte.
Känns så otroligt tabubelagt att vilja förvägra sitt barn "den bästa maten". Men jag bara känner att jag mår dåligt ens av tanken. Ville bara ventilera..
Ammar gör man för att man vill! Ersättning ger lika fina barn det med och är ibland enklare än amning då man kan be om hjälp med matning!
Amningskudde kan jag sen meddela att det är jätteskönt som gravid och ogravid så har betydligt fler användningsområden än just amning!
Så mår du dåligt av tanken på amning så släpp det helt och våga säga ifrån till dina vänner!