Sommarföräldrar 2016 del 2

[Reykur]

Nu börjar jag fundera om det är överbakade junibebisar på gång? Ovanligt tyst i tråden!

 

[MikaTela]

Nu börjar jag fundera om det är överbakade junibebisar på gång? Ovanligt tyst i tråden!

Inte här iaf!
11 dagar över nu lördag!

 

[Ava22]

Inte här iaf!
11 dagar över nu lördag!

Har din BM en plan för ev igångsättning eller annat?

 

[MikaTela]

Har din BM en plan för ev igångsättning eller annat?

Jag har en tid för överburenhetskontroll inne på sjukhuset på onsdag när jag är i v 42+0. Då ska jag få träffa en förlossningsunderläkare tydligen och dom ska väl ta mer nogranna kontroller och beslutar om igångsättning utefter det vad jag förstått det som.
Bm sa att vi skulle ta med oss bb-väskan dit ifall att.

 

[Minusgraader]

Nu börjar jag fundera om det är överbakade junibebisar på gång? Ovanligt tyst i tråden!

Inte här heller 10dagar över idag och jag börjar undra om hon nånsin vill titta ut Har tid för igångsättning på Torsdag nästa vecka om hon inte vill dyka upp till dess

 

[Reykur]

Själv har jag lite svårt att köpa att vi har 3 dagar kvar till BF. Folk ba: "Nu börjar det bli lite tungt va, såhär på slutet?" och tittar på mig nästan lite förhoppningsfullt. Jag:

Jag känner mig helt säker på att jag kommer gå över typ 2 veckor jag med, just för jag känner mig så enormt "oklar" med graviditeten liksom. Känns helt orimligt att det skulle sätta igång en förlossning bara sådär.

Både min mamma och min syster har fått alla sina barn rätt punktligt dock, vet inte om det finns någon ärftlighet i sånt här.

 

[Minusgraader]

Själv har jag lite svårt att köpa att vi har 3 dagar kvar till BF. Folk ba: "Nu börjar det bli lite tungt va, såhär på slutet?" och tittar på mig nästan lite förhoppningsfullt. Jag:

Jag känner mig helt säker på att jag kommer gå över typ 2 veckor jag med, just för jag känner mig så enormt "oklar" med graviditeten liksom. Känns helt orimligt att det skulle sätta igång en förlossning bara sådär.

Både min mamma och min syster har fått alla sina barn rätt punktligt dock, vet inte om det finns någon ärftlighet i sånt här.

Min mamma fick alla 3 förtidigt och syrran fick sin också förtidigt. Så jag frågade min BM om just det här hur stor chans/risk att jag skulle få förtidigt, men hon sa att det inte finns någon direkt ärftlighet

 

[Kecipeyniri]

Heja er som är kvar, snart har ni era små bebisar hos er

Hur går det för er som har bebisarna på utsidan? Vad gör ni om dagarna, aktiverar ni era bebisar på något sätt? Tar ni med era bebisar till typ ICA, ut på stan, till vänner osv? Vi har mest varit hemma och jag har bara vågat mig ut på kravlösa promenader med barnvagnen än så länge, men nu när min man också är hemma tänkte vi testa lite mer avancerade saker, som att åka bil och gå och handla med bebis

Vi hade två bra dagar i veckan, där jag för första gången kände mig kompetent som mamma och kände att jag hade kontroll i alla situationer med bebis. Var så lycklig! Igår hade dock bebis en himla magknip och var så ledsen, så ledsen vi köpte Minifom och det verkar ha hjälpt lite i alla fall, han sov fint i natt och har än så länge varit en ganska nöjd liten kille Men fy vad det skär i hjärtat när bebis blir sådär otröstlig

 

[Emelie381]

Heja er som är kvar, snart har ni era små bebisar hos er

Hur går det för er som har bebisarna på utsidan? Vad gör ni om dagarna, aktiverar ni era bebisar på något sätt? Tar ni med era bebisar till typ ICA, ut på stan, till vänner osv? Vi har mest varit hemma och jag har bara vågat mig ut på kravlösa promenader med barnvagnen än så länge, men nu när min man också är hemma tänkte vi testa lite mer avancerade saker, som att åka bil och gå och handla med bebis

Vi hade två bra dagar i veckan, där jag för första gången kände mig kompetent som mamma och kände att jag hade kontroll i alla situationer med bebis. Var så lycklig! Igår hade dock bebis en himla magknip och var så ledsen, så ledsen vi köpte Minifom och det verkar ha hjälpt lite i alla fall, han sov fint i natt och har än så länge varit en ganska nöjd liten kille Men fy vad det skär i hjärtat när bebis blir sådär otröstlig

Vi gör det vi orkar, vissa dagar är vi bara hemma annars fikar vi en hel del igår var vi och köpte bil, tjejen skötte sig exemplariskt.
Idag ska jag köra bil själv med Molly för första gången, läskigt
Så jag försöker att inte ha så höga krav på att hitta på massa saker, allt är så nytt än
Angående magen kan jag rekommendera magmassage, har helt klart hjälpt oss och ja det är fruktansvärt när man inte kan trösta, får mig att gråta också http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/Spadbarnsmassage-vid-kolik/

 

[Ava22]

Heja er som är kvar, snart har ni era små bebisar hos er

Hur går det för er som har bebisarna på utsidan? Vad gör ni om dagarna, aktiverar ni era bebisar på något sätt? Tar ni med era bebisar till typ ICA, ut på stan, till vänner osv? Vi har mest varit hemma och jag har bara vågat mig ut på kravlösa promenader med barnvagnen än så länge, men nu när min man också är hemma tänkte vi testa lite mer avancerade saker, som att åka bil och gå och handla med bebis

Vi hade två bra dagar i veckan, där jag för första gången kände mig kompetent som mamma och kände att jag hade kontroll i alla situationer med bebis. Var så lycklig! Igår hade dock bebis en himla magknip och var så ledsen, så ledsen vi köpte Minifom och det verkar ha hjälpt lite i alla fall, han sov fint i natt och har än så länge varit en ganska nöjd liten kille Men fy vad det skär i hjärtat när bebis blir sådär otröstlig

Vi kör på med våra tre-timmars-pass. Amning, sondmatning och pumpning. Det tar minst en timme så då har jag/vi två timmar till annat. Så det hinns inte med så mycket utöver det. Typ sova vi har varit ute och promenerat, varit en snabbis i affär. Men försöker undvika människor förutom familjen så gott det går fram tills vi blir blir utskrivna från hemsjukvården. Längtar tills dess! Bebis är lugn och gör nästa inget väsen av sig, hon är lätt att göra nöjd och det är skönt!

 

[inverterad]

Heja er som är kvar, snart har ni era små bebisar hos er

Hur går det för er som har bebisarna på utsidan? Vad gör ni om dagarna, aktiverar ni era bebisar på något sätt? Tar ni med era bebisar till typ ICA, ut på stan, till vänner osv? Vi har mest varit hemma och jag har bara vågat mig ut på kravlösa promenader med barnvagnen än så länge, men nu när min man också är hemma tänkte vi testa lite mer avancerade saker, som att åka bil och gå och handla med bebis

Vi hade två bra dagar i veckan, där jag för första gången kände mig kompetent som mamma och kände att jag hade kontroll i alla situationer med bebis. Var så lycklig! Igår hade dock bebis en himla magknip och var så ledsen, så ledsen vi köpte Minifom och det verkar ha hjälpt lite i alla fall, han sov fint i natt och har än så länge varit en ganska nöjd liten kille Men fy vad det skär i hjärtat när bebis blir sådär otröstlig

Miranda är lite drygt tre veckor gammal nu och vi hittar på en hel del. Nu är vi på Gotland på semester, så det blir en hel del utflykter med bil, restaurangbesök och promenader i sele. Förutom att det är lite svårt att bestämma exakta tider för avfärd då fröken vill äta och byta blöja enligt sin egen klocka, så går det finfint att ha med henne. Hon sover i bilen och i selen. Vaknar hon när man sitter still nånstans så är det oftast för att hon är hungrig. Jag ammar överallt och bryr mig inte om nån ser. Efter maten brukar hon slockna igen. Vi har varit inne i Almedalen och lyssnat på tal, ätit lunch och fikat flera gånger och det har gått bra!

Men utflykter gör vi för vår skull. Bebis skiter nog högaktningsfullt i det. Man ska ta det i sin egen takt!

På tisdag flyger vi till Stockholm och stannar ett par dagar innan det blir tåg hem igen. Det blir intressant att se hur det går att flyga. Kan jag bara amma när hon är hungrig så ska det nog gå bra.

Förresten, ni med bebisar med onda magar: googla EC och grodhållning! Det har gjort underverk när vår flicka har körigt i magen. Underbart skönt att kunna hjälpa henne när hon är ledsen.

 

[Emelie381]

Miranda är lite drygt tre veckor gammal nu och vi hittar på en hel del. Nu är vi på Gotland på semester, så det blir en hel del utflykter med bil, restaurangbesök och promenader i sele. Förutom att det är lite svårt att bestämma exakta tider för avfärd då fröken vill äta och byta blöja enligt sin egen klocka, så går det finfint att ha med henne. Hon sover i bilen och i selen. Vaknar hon när man sitter still nånstans så är det oftast för att hon är hungrig. Jag ammar överallt och bryr mig inte om nån ser. Efter maten brukar hon slockna igen. Vi har varit inne i Almedalen och lyssnat på tal, ätit lunch och fikat flera gånger och det har gått bra!

Men utflykter gör vi för vår skull. Bebis skiter nog högaktningsfullt i det. Man ska ta det i sin egen takt!

På tisdag flyger vi till Stockholm och stannar ett par dagar innan det blir tåg hem igen. Det blir intressant att se hur det går att flyga. Kan jag bara amma när hon är hungrig så ska det nog gå bra.

Förresten, ni med bebisar med onda magar: googla EC och grodhållning! Det har gjort underverk när vår flicka har körigt i magen. Underbart skönt att kunna hjälpa henne när hon är ledsen.

Låter som om ni har en härlig semester
Har tänkt att komma igång med ec, men tycker det är så svårt att tajma när hon bajsar. Annars är grodhållning toppen när hon har ont i magen och behöver fisa

 

[inverterad]

Låter som om ni har en härlig semester
Har tänkt att komma igång med ec, men tycker det är så svårt att tajma när hon bajsar. Annars är grodhållning toppen när hon har ont i magen och behöver fisa

Ah, då förstår jag. Ms mage kommer igång vid amning så det är hyfsat lätt att pricka in när vi har tillgång till badrum.

 

[Bubble]

Heja er som är kvar, snart har ni era små bebisar hos er

Hur går det för er som har bebisarna på utsidan? Vad gör ni om dagarna, aktiverar ni era bebisar på något sätt? Tar ni med era bebisar till typ ICA, ut på stan, till vänner osv? Vi har mest varit hemma och jag har bara vågat mig ut på kravlösa promenader med barnvagnen än så länge, men nu när min man också är hemma tänkte vi testa lite mer avancerade saker, som att åka bil och gå och handla med bebis

Vi hade två bra dagar i veckan, där jag för första gången kände mig kompetent som mamma och kände att jag hade kontroll i alla situationer med bebis. Var så lycklig! Igår hade dock bebis en himla magknip och var så ledsen, så ledsen vi köpte Minifom och det verkar ha hjälpt lite i alla fall, han sov fint i natt och har än så länge varit en ganska nöjd liten kille Men fy vad det skär i hjärtat när bebis blir sådär otröstlig

Vi har hittills tagit det ganska lugnt hemma, försökt få in lite rutiner och så. Sen har vi haft besök av morfar, farfar, mormor, morbror och en kompis Igår var vi ut en sväng och åkte med bilen till godisaffären och handlade lite fredagsmys. Emilia skötte sig rätt bra var lite gnällig så jag fick gå runt lite i affären med henne i babyskyddet, hon gillar när man går omkring. Idag har vi varit ut en sväng med barnvagnen. Och nu har min sambo åkt till garaget en sväng för att skruva så nu är jag själv hemma med lillan för första gången. Men hon sover mycket, typ hela tiden förutom när hon ammar känns det som

Åh det är jobbigt när dom har magknip, Emilia hade det i förrgår natt och nästan hela dagen igår, hon bara skrek och skrek, det enda som gjorde att hon var tyst en stund var när hon fick amma eller om vi gick omkring med henne och vaggade/guppade henne i famnen eller babyskyddet. Det är så hjärtskärande när dom gråter och man känner sig så misslyckad som inte lyckas trösta. Men vi köpte Minifom-droppar och det vart stor skillnad för henne! Inatt och idag har hon varit en nöjd och glad bebis och jag fick lite bättre självförtroende igen! På BVC tipsade dom även om att böja benen försiktigt mot magen och liksom cykla med dom för att få ut gaser.

 

[MikaTela]

Själv har jag lite svårt att köpa att vi har 3 dagar kvar till BF. Folk ba: "Nu börjar det bli lite tungt va, såhär på slutet?" och tittar på mig nästan lite förhoppningsfullt. Jag:

Jag känner mig helt säker på att jag kommer gå över typ 2 veckor jag med, just för jag känner mig så enormt "oklar" med graviditeten liksom. Känns helt orimligt att det skulle sätta igång en förlossning bara sådär.

Både min mamma och min syster har fått alla sina barn rätt punktligt dock, vet inte om det finns någon ärftlighet i sånt här.

Jag kände mig också väldigt oklar med graviditeten vid bf. Just nu känns det inte ens som om man har passerat bf med snart 2 veckor.
Det som irriterar mest är att man inte planerar saker längre utan får ta det mesta väldigt spontant. Samt alla frågor om han inte har kommit än och alla 100 råd om hur man ska få förlossningen att starta, även om jag varken har bett om dom eller klagat på övergången.

 

[SaraMara]

Jag kände mig också väldigt oklar med graviditeten vid bf. Just nu känns det inte ens som om man har passerat bf med snart 2 veckor.
Det som irriterar mest är att man inte planerar saker längre utan får ta det mesta väldigt spontant. Samt alla frågor om han inte har kommit än och alla 100 råd om hur man ska få förlossningen att starta, även om jag varken har bett om dom eller klagat på övergången.

Så härligt det låter att du är så cool med att gå över, jag hoppas att jag kommer hitta den inställningen om så blir fallet. Själv är jag mer än sprickfärdigt klar med den här graviditeten och vill bara ha ut bebis nu.

KL

Efter förra veckans bm-besök där det uppdagades att mitt blodtryck stuckit, samt att jag hade lite protein i urinen så har jag blivit beordrad vila, samt att kontakta förlossningen om jag får huvudvärk eller flimmer framför ögonen (eller magont). Så nu har jag samtidiga order om att hålla blodtrycket nere till varje pris = trist liv, samtidigt som jag oroar halvt ihjäl mig över att missa symptom och ta kål på både bebis och mig själv. Googlar på HELLP och allt möjligt och har gått från världens mest obrydda människa helt utan gravidkrämpor eller orosmoment till katastroftänk typ... Vill bara få ut bebis nu, vid liv och börja livet på utsidan utan att behöva fokusera på mig själv - tror mig om att vara mer uppmärksam på bebis än på symptom relaterade till mig själv. Har ju t.ex. haft ögonflimmer under en längre period för ett tag sedan men nonchalerat som "ögonproblem". Dessutom klåda under fötterna och utslag som jag tänkt "det beror nog på att jag är så jäkla svullen". Bm var inte jättenöjd med att jag nonchalerat dessa potentiella symptom på problem och jag känner mig som världens sämsta bebisbärare. Är så jäkla ovan vid att känna efter, är aldrig hemma sjuk och känner mig nu helt ansvarslös och nojjig i överkant istället. Än så länge bara inplanerad på två besök i veckan hos BM för att hålla koll så värdena vid extrabesöket i fredags var ju bra och visade inga spår på havandeskapsförgiftning, men tja... känns som domedagen hänger över mig.

 

[MikaTela]

Så härligt det låter att du är så cool med att gå över, jag hoppas att jag kommer hitta den inställningen om så blir fallet. Själv är jag mer än sprickfärdigt klar med den här graviditeten och vill bara ha ut bebis nu.

KL

Efter förra veckans bm-besök där det uppdagades att mitt blodtryck stuckit, samt att jag hade lite protein i urinen så har jag blivit beordrad vila, samt att kontakta förlossningen om jag får huvudvärk eller flimmer framför ögonen (eller magont). Så nu har jag samtidiga order om att hålla blodtrycket nere till varje pris = trist liv, samtidigt som jag oroar halvt ihjäl mig över att missa symptom och ta kål på både bebis och mig själv. Googlar på HELLP och allt möjligt och har gått från världens mest obrydda människa helt utan gravidkrämpor eller orosmoment till katastroftänk typ... Vill bara få ut bebis nu, vid liv och börja livet på utsidan utan att behöva fokusera på mig själv - tror mig om att vara mer uppmärksam på bebis än på symptom relaterade till mig själv. Har ju t.ex. haft ögonflimmer under en längre period för ett tag sedan men nonchalerat som "ögonproblem". Dessutom klåda under fötterna och utslag som jag tänkt "det beror nog på att jag är så jäkla svullen". Bm var inte jättenöjd med att jag nonchalerat dessa potentiella symptom på problem och jag känner mig som världens sämsta bebisbärare. Är så jäkla ovan vid att känna efter, är aldrig hemma sjuk och känner mig nu helt ansvarslös och nojjig i överkant istället. Än så länge bara inplanerad på två besök i veckan hos BM för att hålla koll så värdena vid extrabesöket i fredags var ju bra och visade inga spår på havandeskapsförgiftning, men tja... känns som domedagen hänger över mig.

Tror inställningen kommer ifrån att jag har haft en bra graviditet och har fått in den i rutin och under kontroll medans en bäbis på utsidan är återigen något helt nytt man inte vet hur det kommer bli.
Är lite av ett kontrollfreak!

Därför måste jag erkänna att en igångsättning känns lite lockande även om en annan del av mig vill kroppen och bäbis ska starta själva utan hjälp.
Då får man en start och ett mål inom en synbar framtid.
Jag vågar nog säga att nästa helg sitter vi här med vår bäbis!

Förstår din oro fullständigt och att du vill ha ut bäbis nu.
Jag är också sån att jag nonchalerar krämpor till större del, dels har dom inte varit så illa och dels är det ju så kort tid man är gravid.

 

[Ferrari]

Här är vi tillbaka i staden några dagar för mvc besök och sen åker vi tillbaka till husvagnen på landet. Min vänsterfot har bråkat och sett för jävlig ut (svullen till max och gjort asont) men har blivit bättre med stödbandage. Stödstrumpor är ju värdelöst

30 dagar kvar enligt min app. Så vi får väl se när han kommer

 

[Bubble]

Jag tycker det är lite svårt det här med hur man ska sova på natten. Helst ska dom ju sova i egen säng för att det är säkrast. Men Emilia vill ligga nära en för att kunna sova så nu sover hon i vår säng. Ammar ett par gånger under natten och efter det somnar hon på min mage. Om jag försiktigt lägger henne ner bredvid mig så sover hon nöjt. Har försökt lägga henne i vaggan men hon vaknar snabbt där så då får hon komma upp i sängen igen. Vet ju att det finns risker med att samsova men samtidigt vill jag låta henne få närhet så mycket hon bara behöver. Är noga med att se till att inga sängkläder kan råka täcka henne och att hon kan röra armar och ben. Och lägger henne på rygg men hon vänder sig liksom mer på sidan ganska fort. Jag ligger rätt stilla när jag sover men min sambo rör sig rätt mycket i sängen (men hon ligger på min andra sida alltså inte mellan oss).

Samsover ni eller sover era bebisar i egen säng?

 

[Bubble]

Hoppas alla färdigbakade bebisar kommer snart!