Snälla, trygga, nöjda barn

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Det är klart att föräldarnas roll spelar in också.
Men det behöver inte vara så.
Även "dåliga" föräldrar kan ju få "snälla" barn.
Och "bra" föräldrar kan få jobbiga barn.

Jag tror att man som förälder påverkar barnen från start.
De ser hur man beter sig och tar efter.

Hinner inte skriva mer nu, ska lämna på dagis...
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Men samtidigt så tyckte jag som tvillingmamma till två små som var väldigt lättskötta att det jobbigaste var föreställningen hos nästan alla om hur JOBBIGT det måste vara. INte så kul att ens barn per definition skall vara jobbiga och jobbigt för dem så fort de började förstå nånting - att de lixom borde vara en belastning.

Jag kom att tänka på en sak...

Jag har läst en blogg som nu också är utgiven som bok (som jag köpte!)http://hemligapappan.blogsome.com/
Hemliga pappan (som inte är så hemlig längre.. han heter Andreas Ekström) skriver om sin dotter och om sina tankar om föräldraskap. Rekommenderas!!

Någonstans i början-mitten av bloggen skriver han om alla domedagsprofeter ... alla som talar om för dem under graviditeten "passa på att göra saker nu, snart är det försent", "ojojoj, nu är det snart slut på sovmornarna!", alla som berättar om barn med kolik eller amning som inte funkar osv osv. Och så skriver han något om att han blir irriterad på att ingen pratar om den underbara lyckan man känner som förälder, den oerhörda kärleken och glädjen över barnet!

Det ligger nog lite i det; det bara SKA talas om allt som är negativt med att få barn, allt läskigt som kan hända, hur illa man mår som gravid, hur illa det kan gå vid förlossningen, hur svårt det kan vara att amma, hur mycket barnen kan skrika. För att inte tala om hur uselt det är för relationen - att nästan ALLA (så låter det i alla fall) skiljer sig under småbarnstiden. :crazy:

Jag köpte boken Hemliga pappan till mig själv och sambon. För att han också skulle få läsa det där om lyckan och glädjen. Lite "propaganda" från min sida... :angel:
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Jag som säkert har vaktat 30 olika barn, allt från nyfödda till 10 åringar vet att barn kan vara lugna/jobbiga/trygga/otrygga men att det absolut inte alltid står i förhållande till hur föräldrarna är/försöker vara.

Min syster var tex OTROLIGT lugn o tillfreds, medens jag vrålade o skrek som besatt, vi har samma föräldrar och samma uppväxtförhållanden..
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Känner igen det där. Min dotter har vart underbart snäll.
Hon har ända sen hon föddes sovit under hela natten. Vaknade tidigast kl06 och ville ha bröst och sen sov till kl 10-11. Har alltid ätit allt och sover i sin egen säng. Alla pratar om att barnen hamnar i trotsålden men hon är 4 nu om några veckor men har inte märkt något alls. Har hänt 3 gånger max att hon har slängt sig i någon affär, men då har det handlat om att hon är så trött och vill hem.
När vi är i affären så skriker hon aldrig om godis. Hon frågar snällt om hon får något. Ibland får hon och ibland får hon inte...
Så jag har väl tur med att har fått ett sånt snällt barn efter som jag var satans unge när jag var liten.:rofl:
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Det var intressant. Får jag fråga om du ammat eller gett ersättning? Vi fick nämligen höra att anledningen till att våra barn sov och sover så bra är för att vi gav ersättning, någon annan förklaring finns inte.:smirk:

/Timsetim
Mina barn sov hela nätterna igenom de första ca 8 månaderna, jag ammade...
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Jag tror att det är en kombination. Antagligen gör ni era barn trygga och nöjda men har samtidigt haft tur. Tex har jag underbara föräldrar och min storebror somnade utan knot ensam i sin säng, gärna sög på flskan själv. Jag var svår att söva, det var bära runt som gällde. Min son verkar vara som mig men ska ammas till sömns på kvällen, dagtid antingen amning eller bäras.
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Ok, nu kan jag förklara vad jag egentligen menade.

När någon säger att hon har så trygga och nöjda barn och det är för att de är så bra föräldrar, så tar man åt sig om man har mindre nöjda barn.
För då antyder ju hon med nöjda barn att det är föräldarnas fel att vissa barn blir missnöjda och gnälliga.

Men som jag skrev förut, det finns ju de fall där det är föräldrarnas fel att barnen är otrygga.

Hur som helst är jag inte missunnsam mot de föräldrar som har lätta barn, jag är bara inte så säker på att det beror på dem som föräldrar.
Nästa barn de får kanske blir en gnällunge.
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Själv har jag haft två kolikbarn, så att barn är individuella och olika har jag märkt på mer än ett sätt.


Klart det är skönt och bra när barnen mår bra, och det är ju faktiskt så det ska vara.

Det som kan bli lite jobbigt är när det blir åt andra hållet dock. Hade bekanta som var hemma och hälsade på när det var som värst och det överöstes gärna med kommentarer och välmenande tips som att deras barn aldrig skrek så högt, hade jag provat minifom? (gav då 40 droppar i stöten), vagga si, bär så, amma mer, amma mindre osv.

När kolikperioden sen var över så kom det där "snälla" barnet fram och det blev klart mer harmoniskt.
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Tror att personer som uttrycker sig som de på BVC gjorde bara vill poängtera att det kanske inte är så enkelt med alla barn, som ni har det, och att ni ska känna er lyckligt lottade.

Men varför poängtera det?

Hade jag varit en sådan person att jag sagt att: "HA, sköta barn är det enklaste i hela världen, va fan snackar ni andra om, skyll er själv om ni är så kassa". Så hade jag kunnat förstå att någon vill tillrättavisa en. Men sådan är jag verkligen inte. Jag är oerhört ödmjuk inför det faktum att våra barn är så nöjda som de är. Om en bebis mår dåligt eller skriker så tänker jag inte att föräldrarna är dåliga föräldrar.

Om det är som du säger att hon sa så för att få mig att förstå hur andra har det, så får det bara mig att vilja stanna hemma. Vad har jag att ge andra föräldrar? Ska jag skämmas för att jag hade en komplikationsfri graviditet, födde mina barn vaginalt utan smärtlindring och dessutom fick nöjda barn??? Jag ser ingen prestige i det och jag skryter inte om det. Det finns nämligen ingenting att skryta om.

/Timsetim
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Om jag varit en bra förälder kan bara mina barn svara på.

Tänk om det är som biffen skrev, att jag behöver bli tillrättavisad??? Hjälp, vad är det för signaler jag skickar egentligen? Min låga profil bland andra mammor kanske tolkas som "tyst skryt", det faktum att jag dyker upp på bvc ensam, utan hjälp, är kanske provocerande?

Blev uppriktigt sagt ledsen nu!!

/Timsetim
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Det är väl så att du utstrålar lugn och ro.
Dina barn är "snälla".

Människor som inte har den egna erfarenheten av detta, utan deras erfarenhet är svett, stress, skrik, att inte hinna med, att det är jobbigt mer eller mindre hela tiden - slås av hur enkelt ni har det.

Det behöver inte betyda att de uppfattar dig som skrysam, eller att de är avundsjuka (eller visst är många det, jag lovar) - utan helt enkelt att de är förvånade.
Att de slås av hur enkelt ni har det, något som de allra flesta inte har ens med ett barn.

Detta enkla, som ni har upplevs även om du inte uttrycker det eller på något vis antyder eller visar något åt det hållet, kan kännas som att man själv har misslyckats, eftersom man inte fått den harmoni som ni har. Vad gjorde vi för fel? Tror att de flesta föräldrar är mycket känsliga att de har misslyckats i sin roll, för det har ju inte varit perfekt alla dagar, dygnet runt. Därför vill man kanske "plocka ned dig på jorden" (även om du inte har en skrytig attityd) och säga "så där enkelt ÄR det inte att ha barn".

För det ÄR inte det för de flesta.

Du ska inte vara ledsen, du ska vara GLAD :)

Njut av denna tid! Strunta i dessa ord, det är ingenting att bry sig om! Antingen blir det värre senare, eller så blir det INTE det.
Antingen blir nästa barn lika harmonisk eller så blir det INTE det.
Vem vet?
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Håller med Biffen, bli inte ledsen utan var glad och stolt över era barn och över er som föräldrar. Ni har underbara barn och ni gör ett strålande jobb! Grattis!
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Folk är så tröga emellanåt.
Eftersom de själva har noll koll på hur man uppfostrar/hanterar så tror de att alla andra "får" snälla barn vid födseln.

Det är exakt samma sak med hästar och hundar.
Min häst har jag lagt ned enormt och målinriktat hanteringsarbete med från allra första början då den var unghäst.
Jag får alltid kommentarer om hur fantastiskt trevlig och lugn min häst är trots att den är så prestationsavlad och lovande.

De fattar inte att den inte föddes sådan, den var dessutom ganska djävlig i början men den är uppfostrad - av MIG.
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Kanske man ska satsa på humanship for newborns, så att de lär sig vem som bestämmer i tid...
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

japp fram med repet och in och lek 7 games med 3-månaders kolikbarn, trotsbarn, brandbilsbarn osv... funkar på alla .... ;)
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Jag som säkert har vaktat 30 olika barn, allt från nyfödda till 10 åringar vet att barn kan vara lugna/jobbiga/trygga/otrygga men att det absolut inte alltid står i förhållande till hur föräldrarna är/försöker vara.

Min syster var tex OTROLIGT lugn o tillfreds, medens jag vrålade o skrek som besatt, vi har samma föräldrar och samma uppväxtförhållanden..

Sen finns det barn som vår son William som är ett mycket tryggt och ett mycket vilt barn. Och ja han är jobbig men ändå väldigt snäll.

Och finns något samband mellan trygga barn och "snälla" barn. Just det faktum att William är trygg gör att han gärna vandrar iväg och gör nya saker helt själv. Det gör att man int ehar många lugna stunder när han håller igång.
 
Sv: Snälla, trygga, nöjda barn

Det är väl så att du utstrålar lugn och ro.

Så kan det mycket väl vara! Sen att jag stressat runt som en gnu för att hinna i tid, det är det ingen som ser. ;)

Men du väckte ändå en frågeställning hos mig. Har tänkt mycket på det. Jag ska faktiskt fråga vad hon menade. Det var ju sköterskan på bvc som sa det, inte någon annan mamma. När jag träffar henne nästa vecka så ska jag fråga hur hon menade.

/Timsetim
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 964
Senast: Anonymisten
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 408
Senast: Snurrfian
·
Småbarn Jag tänkte först skaffa ett anonymt konto, men jag orkar inte. Det är ju heller inget att skämmas för tänker jag (försöker jag tänka)...
3 4 5
Svar
97
· Visningar
15 224
Senast: TinyWiny
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 925
Senast: Amk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp