Snälla hjälp mig, hunden är reaktiv

[nullo-modo]

Eftersom jag håller kurser är det varken den första och sannolikt inte heller den sista hund jag träffar med den problematiken.
Sen är det upp till var och en att själva besluta.
Oavsett det tycker jag fortfarande att det är märkligt att det finns fler som förordar avlivning än träning. Utan att veta bakomliggande problematik (eftersom det syftas till att inte jag gör det. Det gör inte heller de som förordar avlivning).

Hunden har tränats i fem år utan framgång. För mig indikerar inte det nödvändigtvis att hunden skulle vara hopplös. Snarare att ägaren inte fått de verktyg som behövs. Många verkar tro att hundar kan läras att uppskatta (eller tolerera människor). Det kan en del men långt från alla. Och jag skulle definitivt inte råda någon att träna så, då det kan ge rejäla bakslag.

Det verkar också föreligga egna känslor kring detta med hundar som har problem.
Någon har tagit bort en hund med liknande problematik, någon annan skulle aldrig orka etc.
JAg sticker inte under stol med att sådana hundar kräver mer. Det gör de absolut.
Men då kan man också vara ärlig med att det är JAG som ägare som inte orkar.
HUnden kanske mycket väl går att få ordning på, men det kräver anpassning och gedigen träningsinsats.
Vill man inte det så låter man bli.

Nu är jag dålig på när det kommer till problem hundar så måste fråga, efter en "får ordning" på hunden slutar hunden vara rädd eller slutar/förhindras hunden att reagera på sin rädsla?

Är det det sista står jag fast vid att avliva eller inte utsätta hunden för rädslan.

 

[Malinois]

Nu är jag dålig på när det kommer till problem hundar så måste fråga, efter en "får ordning" på hunden slutar hunden vara rädd eller slutar/förhindras hunden att reagera på sin rädsla?

Är det det sista står jag fast vid att avliva eller inte utsätta hunden för rädslan.

Fast, varför skulle en hund må dåligt, så dåligt så att du föredrar avlivning, av att utsättas för sina rädslor? Jag säger inte att en hund till varje pris ska tvingas in i situationer där den inte är bekväm men till viss del måste ju hunden utsättas för det som skrämmer den, iaf om du inte kommer vidare genom att "undvika".

Jag har själv en reaktiv hund och med henne har jag dels jobbat mycket förebyggande, mata med godis för att ge en positiv känsla kring människor, ta avstånd när hon (utan att försöka bitas) visar att hon vill ha det, byggt självförtroende osv, men även satt henne i situationer som för henne har varit jobbiga.

 

[Sleepy]

då kan man också vara ärlig med att det är JAG som ägare som inte orkar... HUnden kanske mycket väl går att få ordning på, men det kräver anpassning och gedigen träningsinsats

Vet du, jag tycker ts har varit mycket ärlig och tydlig med att gränsen är nådd:

"ohållbart... har sen tidig unghund vart utfallshund... funkar inte med barn...oftast inte med män... en stressad individ... nu blev jag så himla ledsen igår ( igen!).

gör ett utfall och nafsar/biter honom i handen, jag hinner inte stoppa... Skäller på hunden och börjar gråta... har bitit/nafsat både barn, grannar och vänner... inte kul att inte kunna ta hem folk längre... kan aldrig ställa upp som barnvakt.. så uppgiven att aldrig kunna lita på min hund i det sociala... världens bästa hund, så länge vi är själva, annars en mardröm....

att jag själv får ta avstånd att umgås med folk för att det inte funkar hemma, det börjar tära på mig... 5 år utan semester, 5 år att ta hänsyn till hunden, aldrig kunna lämna bort, aldrig åka iväg, aldrig slappna av, aldrig få ett endaste dygn ledigt. 5 år där varenda promenad är på helspänn"

 

[nullo-modo]

Fast, varför skulle en hund må dåligt, så dåligt så att du föredrar avlivning, av att utsättas för sina rädslor? Jag säger inte att en hund till varje pris ska tvingas in i situationer där den inte är bekväm men till viss del måste ju hunden utsättas för det som skrämmer den, iaf om du inte kommer vidare genom att "undvika".

Jag har själv en reaktiv hund och med henne har jag dels jobbat mycket förebyggande, mata med godis för att ge en positiv känsla kring människor, ta avstånd när hon (utan att försöka bitas) visar att hon vill ha det, byggt självförtroende osv, men även satt henne i situationer som för henne har varit jobbiga.

Visst måste hunden utsättas för att jobba på problemet och helt okej om (förhoppning om) att rädslan försvinner men jag tycker inte det är okej om hunden förfarande är rädd men hindras från att agera på rädslan.

Tycker det oxå hänger på om hunden är rädd flera gånger om dagen eller en gång i månaden.

 

[Kildegrei]

Jag förstår inte detta att du utgår ifrån att andra inte varit kompetenta nog/misslyckats i att hjälpa TS. Menar du att du eller dina kontakter alltid lyckas?
Det låter lite arrogant att dömma andra tränares jobb.

Fast Ts skrev väl någonstans att hon inte fått tillräckligt med hjälp av tränarna?

 

[Kildegrei]

Jag hade provat med munkorg, inte ta bort eftersom de trivs så bra med varandra i övrigt.

Så hade jag också gjort, att ha munkorg behöver ju inte ens vara negativt för hunden om det tränas in på ett positivt sätt. Jag kan dessutom tänka mig att om matte kan slappna av för hunden inte längre kan bita någon kanske hunden slappnar av och det i kombination av en bra tränare som förstår allvaret kanske problemet kan bli lite mer hanterbart?

 

[Raderad medlem 94602]

Fast Ts skrev väl någonstans att hon inte fått tillräckligt med hjälp av tränarna?

Har för mig att TS skrev att hen fått hjälp och den hade hjälpt men att hen hade behövt mer tid då tränarna hade fler ekipage att hjälpa. Mins inget om att kompetensen brast.

 

[Kildegrei]

Har för mig att TS skrev att hen fått hjälp och den hade hjälpt men att hen hade behövt mer tid då tränarna hade fler ekipage att hjälpa. Mins inget om att kompetensen brast.

Nej det skrev inte ts något om men att inte ge ekipaget mer tid till en som verkligen behövde det är väl ändå inte särskilt kompetent och även om tränaren/tränarna inte hade tid då, vilket är helt förståeligt om det är många ekipage, borde de kunnat ge rekommendationer om tex privatlektioner hos någon duktigt: Eller också var kanske ts duktig på att underdriva situationen men en duktig tränare borde sett igenom det.

 

[Raderad medlem 94602]

Nej det skrev inte ts något om men att inte ge ekipaget mer tid till en som verkligen behövde det är väl ändå inte särskilt kompetent och även om tränaren/tränarna inte hade tid då, vilket är helt förståeligt om det är många ekipage, borde de kunnat ge rekommendationer om tex privatlektioner hos någon duktigt: Eller också var kanske ts duktig på att underdriva situationen men en duktig tränare borde sett igenom det.

Det är väl inget konstigt. Är man fullbokad så är man. Man får ta de tider som finns. Så är det väl för alla tränare även inom andra områden. Bra tränare är svåra att få tid hos. Och det myllrar inte av dom. Speciellt inte om man bor på mindre orter. En del ekipage behöver bara några få gånger för att komma bukt med sina problem, andra skulle behöva hjälp flera gånger i veckan. Jag har själv haft en hund som hade problem med hundmöten. Lösningen blev en privat tränare och 5 gånger räckte för att ge oss nycklarna att komma vidare. Det var svårt att få tid till bara 5 gånger då hon var mycket anlitad. Och jag fick resa 8 mil enkel väg till att hitta en tränare öht. Då var vårat problem en baggis mot TS.

 

[Kildegrei]

Det är väl inget konstigt. Är man fullbokad så är man. Man får ta de tider som finns. Så är det väl för alla tränare även inom andra områden. Bra tränare är svåra att få tid hos. Och det myllrar inte av dom. Speciellt inte om man bor på mindre orter. En del ekipage behöver bara några få gånger för att komma bukt med sina problem, andra skulle behöva hjälp flera gånger i veckan. Jag har själv haft en hund som hade problem med hundmöten. Lösningen blev en privat tränare och 5 gånger räckte för att ge oss nycklarna att komma vidare. Det var svårt att få tid till bara 5 gånger då hon var mycket anlitad. Och jag fick resa 8 mil enkel väg till att hitta en tränare öht. Då var vårat problem en baggis mot TS.

Men det var väl ungefär det jag skrev, men de kunde ju rekommendera om andra tränare vilket de kanske gjorde eller inte.

 

[Raderad medlem 94602]

Men det var väl ungefär det jag skrev, men de kunde ju rekommendera om andra tränare vilket de kanske gjorde eller inte.

Jag ville bara poängtera att det är inte så enkelt som att bara hänvisa vidare. Men det är ju inget att spekulera i. Vi vet ju inget om utbudet av tränare där TS bor. Men TS har provat flera tränare och jag har svårt att tro att alla är odugliga.
Eftersom det finns hundar som inte går att få ordning på pga defekter mm så känns det lite skitigt att misstro TS och en rad tränares försök att hjälpa hunden.

 

[Kildegrei]

Jag ville bara poängtera att det är inte så enkelt som att bara hänvisa vidare. Men det är ju inget att spekulera i. Vi vet ju inget om utbudet av tränare där TS bor. Men TS har provat flera tränare och jag har svårt att tro att alla är odugliga.
Eftersom det finns hundar som inte går att få ordning på pga defekter mm så känns det lite skitigt att misstro TS och en rad tränares försök att hjälpa hunden.

Fast är det någon som misstror ts? Ts verkar ju försökt tränat och tagit mycket hjälp för att klara av hunden. Ts uttryckte själv sitt missnöje över tränarna, så tolkade iaf jag det!

 

[Raderad medlem 94602]

Fast är det någon som misstror ts? Ts verkar ju försökt tränat och tagit mycket hjälp för att klara av hunden. Ts uttryckte själv sitt missnöje över tränarna, så tolkade iaf jag det!

I några inlägg tycker jag mig tolka en form av misstro i vissa beslut ja. Precis som man ifrågasätter om tränarna har varit bra. Jag utgår ifrån att TS har haft en känsla för den hjälp TS anlitat. Och min egen tolkning var att det var tidsbristen och inte tränarna i sig som TS inte var helt nöjd med.
Men det är absolut kanon om TS kan få fler förslag på bra tränare om hen vill fortsätta försöka

 

[Malinois]

Vill bara flika in att en tränare inte måste vara oduglig bara för att metoderna inte fungerar på den egna hunden. Dels ska man ju hitta något som fungerar för hunden men det ska också vara träning som ägaren känner sig bekväm med och som denne kan vara konsekvent i.

Jag var själv nöjd med hundens hus och den kvinna som vi först sökte hjälp hos. Väldigt hjälpsam, pedagogisk, förstående och kunnig, men för mig och min hund var hennes metoder inte helt rätt och förde oss inte framåt. Därmed inte sagt att jag tycker tränaren var dålig, tvärtom faktiskt, har tipsat flera om henne!

 

[linnsan]

Eftersom jag håller kurser är det varken den första och sannolikt inte heller den sista hund jag träffar med den problematiken.
Sen är det upp till var och en att själva besluta.
Oavsett det tycker jag fortfarande att det är märkligt att det finns fler som förordar avlivning än träning. Utan att veta bakomliggande problematik (eftersom det syftas till att inte jag gör det. Det gör inte heller de som förordar avlivning).

Hunden har tränats i fem år utan framgång. För mig indikerar inte det nödvändigtvis att hunden skulle vara hopplös. Snarare att ägaren inte fått de verktyg som behövs. Många verkar tro att hundar kan läras att uppskatta (eller tolerera människor). Det kan en del men långt från alla. Och jag skulle definitivt inte råda någon att träna så, då det kan ge rejäla bakslag.

Det verkar också föreligga egna känslor kring detta med hundar som har problem.
Någon har tagit bort en hund med liknande problematik, någon annan skulle aldrig orka etc.
JAg sticker inte under stol med att sådana hundar kräver mer. Det gör de absolut.
Men då kan man också vara ärlig med att det är JAG som ägare som inte orkar.
HUnden kanske mycket väl går att få ordning på, men det kräver anpassning och gedigen träningsinsats.
Vill man inte det så låter man bli.

Fast hunden har ju redan tränats, under 5 års tid.. TS är ingen nybörjare och verkar lagt och lägga en hel del tid på hunden samt att vardagen begränsas något otroligt.

Jag tycker ändå att ts har kämpat. Alla kan inte leva med den typen av hund och att omplacera känns ju inte så vidare smart.. Men Avlivning är ju inte förstahandsvalet här.

 

[Malinois]

Visst måste hunden utsättas för att jobba på problemet och helt okej om (förhoppning om) att rädslan försvinner men jag tycker inte det är okej om hunden förfarande är rädd men hindras från att agera på rädslan.

Tycker det oxå hänger på om hunden är rädd flera gånger om dagen eller en gång i månaden.

Jag håller delvis med, samtidigt måste man förstå att vissa hundar väljer att agera väldigt farligt när den inte känner sig trygg i situationen. Jag kan bara utgå från min egna hund som bet och gjorde utfall tills det som störde henne försvann. Hon var väldigt inkonsekvent i sitt agerande, vilket gjorde det svårare för mig att läsa av situationen, hon kunde även välja att agera ut allt på mig.

Vi jobbade som sagt mycket förebyggande men kom ändå till situationer där hon tog egna beslut kring människor (Ibland blir det så trots att man tror att man har situationen under kontroll) och i dessa lägen kunde inte jag tolerera hennes beteende, så man kan nog säga att jag hindrade henne från att agera. Hon blev kvar i situationen tills hon slutade hugga (med munkorg) samt korrigerades för detta (vattenspruta). Däremot har jag alltid uppmuntrat och belönat andra typer av avståndstaganden men jag tolererar aldrig utfall eller egna beslut kring människor som finns runt omkring henne. Antingen får hon inte vara med eller så sköter jag situationen och styr henne igenom den.

 

[Milosari]

Jag finner det oerhört märkligt att somliga reagerar på råd angående att skydda hunden mot andra samt styra den, men inte reagerar på råd angående avlivning.
Andra må reagera på det jag har att säga, men de flesta hundar som reagerar på sin omgivning går bra att leva med.
Andra kanske väljer att avliva hundar för sådana problem men det är inget jag skulle råda någon att göra om hunden inte är sjuk alt är lömsk.
De flesta hundar är inte sjuka eller lömska och får plikta med livet ändå.
Möjligen ser jag på det hela ur en annan synvinkel då vi har fyra hundar i familjen, varav en mycket reserverad med rejäl skärpa och försvarslust (i tillägg också enormt stor jaktkamplust och dödar om han kommer åt) samt en som är socialt osäker och har problem med avreaktion.

Det är kanske dags att hoppa ner lite från dina höga hästar. Du är inte den enda här som är instruktör, du är inte den enda här med erfarenheter av "svåra" hundar. Jag valde också att behålla min knäppgök till hund därför att min livssituation då tillät det. Det var inte heller en hund som var farlig för människor. Hade jag haft en liknande hund idag så hade den fått sista sprutan illa kvickt. Det beror inte på brist på kunskap eller kontakter med folk med ännu mer kunskap. Utan på att det inte finns plats för en sådan hund i det livet jag lever idag. Jag bor i stan, jag är beroende av att sambo och hundvakter kan rasta hunden när jag jobbar och jag har dessutom en liten bebis att ta hänsyn till. Och eftersom jag är en ansvarsfull hundägare så dumpar jag inte över problemet på någon annan utan tar det nödvändiga beslutet själv.

TS hund har dessutom bitit folk. Helt oprovocerat. Det är inte normalt, och det är inte okej. Och det är INTE TS fel.

 

[Blueberry]

Det är kanske dags att hoppa ner lite från dina höga hästar. Du är inte den enda här som är instruktör, du är inte den enda här med erfarenheter av "svåra" hundar. Jag valde också att behålla min knäppgök till hund därför att min livssituation då tillät det. Det var inte heller en hund som var farlig för människor. Hade jag haft en liknande hund idag så hade den fått sista sprutan illa kvickt. Det beror inte på brist på kunskap eller kontakter med folk med ännu mer kunskap. Utan på att det inte finns plats för en sådan hund i det livet jag lever idag. Jag bor i stan, jag är beroende av att sambo och hundvakter kan rasta hunden när jag jobbar och jag har dessutom en liten bebis att ta hänsyn till. Och eftersom jag är en ansvarsfull hundägare så dumpar jag inte över problemet på någon annan utan tar det nödvändiga beslutet själv.

TS hund har dessutom bitit folk. Helt oprovocerat. Det är inte normalt, och det är inte okej. Och det är INTE TS fel.

Tack för att du skrev det här så att jag slapp

Jag har ju också behållt min knäppgök - men det är ju enbart för att vi faktiskt började nå framgångar och att han (långsamt) började fungera i livet och vardagen efter tre år av mycket blod, svett och tårar. Nu är Ivan ganska mycket som en "vanlig hund", men har fortfarande lätt att gå upp i varv och stress och har hög integritet. Han gör inte längre utfall mot folk och hundar, och kan oftast klara av hundmöten utan att gå i tusen bitar. Vi har ju till och med utökat flocken med ett människovalp och det fungerar ärligt talat över förväntan.

Jag har gått kurser och privatlektioner och fått massor av hjälp från många håll (bland annat här på Buke). Jag har turen att han är en riktig godisgris och är jättebra på kontaktövningar vilket innebär att jag kan "köpa" mig ur eventuella krångliga situationer nu för tiden tack vare det.

 

[Christensen1]

Vet du, jag tycker ts har varit mycket ärlig och tydlig med att gränsen är nådd:

"ohållbart... har sen tidig unghund vart utfallshund... funkar inte med barn...oftast inte med män... en stressad individ... nu blev jag så himla ledsen igår ( igen!).

gör ett utfall och nafsar/biter honom i handen, jag hinner inte stoppa... Skäller på hunden och börjar gråta... har bitit/nafsat både barn, grannar och vänner... inte kul att inte kunna ta hem folk längre... kan aldrig ställa upp som barnvakt.. så uppgiven att aldrig kunna lita på min hund i det sociala... världens bästa hund, så länge vi är själva, annars en mardröm....

att jag själv får ta avstånd att umgås med folk för att det inte funkar hemma, det börjar tära på mig... 5 år utan semester, 5 år att ta hänsyn till hunden, aldrig kunna lämna bort, aldrig åka iväg, aldrig slappna av, aldrig få ett endaste dygn ledigt. 5 år där varenda promenad är på helspänn"

Jag lämnade förslag på hur detta kan hanteras. En otrygg hund har behov av utfall (avståndsökande beteende). En hund som är trygg med sin ägare och vet att den tar hand om olika situationer kommer inte längre att ha det problemet.
Vi lever med två hundar med reservation mot främmande som yttrar sig på olika vis. det är bara fånigt att påstå att vi pga detta inte skulle umgås med folk.
Det finns både grindar, kompostgaller och dörrar som ordnar den saken. Och ska man bort så går det att lämna hunden hemma.
Men med en sådan typ av hund så kan man sällan slappna av i förhållande till andra människor- det är helt korrekt.
Då bör man också skriva vad det verkligen handlar om- nämligen att man själv inte orkar. HUnden tror jag definitivt att det går att få ordning på.
Slutligen har jag en sak att skriva och citerar Ricky Gervais: "I believe the greatest privilege in this world is to use your freedom of speech for those who have no voice."

Här sitter en hel del och rekommenderar avlivning. Vi är få som argumenterar mot detta.
Någon kommenterade att jag inte var ensam om att vara instruktör. Det har jag heller inte påstått. Det vore dessutom oerhört märkligt om jag trodde det eftersom jag själv fortbildar mig på olika vis bla genom kurser.
Däremot tar inte alla emot problemhundar på kurs.

 

[Milosari]

Här sitter en hel del och rekommenderar avlivning. Vi är få som argumenterar mot detta.
Någon kommenterade att jag inte var ensam om att vara instruktör. Det har jag heller inte påstått. Det vore dessutom oerhört märkligt om jag trodde det eftersom jag själv fortbildar mig på olika vis bla genom kurser.
Däremot tar inte alla emot problemhundar på kurs.

Jag har också vidareutbildat mig och bl a en påbyggnadsutbildning i problemhundshantering (för Jan Gyllensten) samt utbildningar i hundars mentalitet (är testledare i BPH) och läser just nu SKKs distansutbildning Hundens beteende. För att nämna något.

En sak ingår i de flesta utbildningarna och det är "alla hundar går inte att rädda". En del hundar är helt enkelt så bänga i huvudet att de (och framförallt omgivningen!) mår bäst av att hunden hamnar i hundhimmelen. Att du påstår något annat får mig faktiskt att tappa hakan lite, för det har jag aldrig upplevt att någon annan har sagt tidigare. Å andra sidan är det kanske lätt att sitta och döma andra bakom en datorskärm. Det blir ju liksom aldrig upp till bevis för din del.

Jag ser det som ganska egoistiskt att låta en farlig hund leva. Egoistiskt därför att man riskerar omgivningens hälsa. Hur många mer kommer bli bitna och skrämda innan hunden går bort av andra orsaker? Egoistiskt därför att hunden mår förmodligen inte särskilt bra. En trygg hund har inget behov av att försvara sig i tid och otid.