Snälla hjälp mig, hunden är reaktiv

[Christensen1]

Jag tycker man bör vara lite försiktig med att sitta på nätet och ge vissa typer av råd och mer eller mindre fastställa orsaker till varför en hund är extrem.

Att säga "Du behöver", Din hund är" och "Din hund behöver" om ett ekipage man aldrig sett kan bli helfel.
Det finns inga universaldiagnoser till en hunds agerande även om det absolut finns ganska troliga senarier. Och det finns inga universallösningar heller, även om vissa brukar funka.

Så TS, om du ska jobba vidare med hunden, se det som generella tips att fundera på och titta närmare på och bolla dem gärna med nån du känner förtroende för kunskapsmässigt. Lycka till.

Håller till viss del med. En hund som däremot är socialt osäker som den här hunden (baserat på vad ägaren skriver) mår helt klart bättre av att slippa kontakt med främlingar. Den mår också bättre av att slippa träffa besökare i hemmet.
Jag behöver inte träffa en hund för att ge det rådet.

 

[Raderad medlem 94602]

Håller till viss del med. En hund som däremot är socialt osäker som den här hunden (baserat på vad ägaren skriver) mår helt klart bättre av att slippa kontakt med främlingar. Den mår också bättre av att slippa träffa besökare i hemmet.
Jag behöver inte träffa en hund för att ge det rådet.

Hur vet du att det handlar om en social osäkerhet som går att lösa och inte är en del av något som hänt hunden rent kroppsligt? En bekants hund var lika dan med eskalerande beteende. Det visade sig med all sanorlikhet bero på att något hänt i hjärnan under valpens allra första levnadstid. De la 3 år på utredningar med veterinärer, beteendevetare, tränare mm utan resultat. Hunden var helt enkelt inte frisk och kunde heller inte bli och fick somna in som treåring.

 

[Christensen1]

Hur vet du att det handlar om en social osäkerhet som går att lösa och inte är en del av något som hänt hunden rent kroppsligt? En bekants hund var lika dan med eskalerande beteende. Det visade sig med all sanorlikhet bero på att något hänt i hjärnan under valpens allra första levnadstid. De la 3 år på utredningar med veterinärer, beteendevetare, tränare mm utan resultat. Hunden var helt enkelt inte frisk och kunde heller inte bli och fick somna in som treåring.

Jag skrev att jag utgår från det ägaren skrev.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag skrev att jag utgår från det ägaren skrev.

Det enda jag menar är att utan veta orsaken till varför hunden gör som den gör är det svårt att säga "Gör såhär". TS själv behöver kanske veta mer om sin hund innan det rådet kan ges

 

[Is]

Därför att min hund var osäker och aggressiv. Han högg efter folk och andra hundar.
Tiden man försökt få ordning på hunden är av mindre betydelse om det inte gjorts på det sätt som ger effekt.

Fast om du inte känner den här hunden eller föraren så vet du ju inte vad grundproblemet är hos hunden ej heller vilka tränare hunden haft att göra med?
Känns konstigt bara att tala om "min hund var värre och mitt sätt fungerar" till en människa som tagit hjälp av flertalet tränare, är du verkligen så säker på att du är så mycket bättre hundtränare än de som TS tagit hjälp av?

 

[busanbusan]

Jag vill inte bråka med någon, därför besvarar jag ej era kommentarer som har med mitt hundägande att göra. Jag är hundvan, detta är inte min första hund. Det finns en naturlig anledning till att jag skriver detta inlägg, och det är att jag vet att hundens beteende inte är ok, och att jag överväger att avliva min bästa vän och den jag levt med i 5 år, trots att hela hjärtat skriker nej.

Jag kan inte försvara det A gjort, och kommer inte att göra, A är reaktiv, punkt.

Det jag trots dessa problem och utfall som A gör, så vill jag att ni ska veta, är att A är en jättego hund på alla sätt och vis i övrigt. A kommer på inkallning i alla lägen, A är superduktig på allt jag ber hen om och A tränas på många olika sätt och gör alltid sitt bästa i allt. A är hur gosig och mjuk som helst mot mig och de hen gillar, A är helt underbar om man bara bortser från utfallen och att hen faktiskt är en fara för allmänheten.

Igår var jag så otroligt ledsen när jag skrev, när A precis gjort utfallet och nafsat en okänd man, det känns lite bättre idag då händelsen inte är lika färsk. I flertalet av de nafsningar min hund gjort, så är det jag som brustit i tillsyn, och inte sett "faran" komma, men det ursäktar varken mig eller hunden, bara en förklaring.

Idag har vi haft en superdag. Vaknade riktigt tidigt och mötte ingen på våran morgonrunda, A är följsam, uppmärksam på mig och vi tränar lite. Skogspromenad nu i em och jag avbryter lätt jaktinstinkten mot ett rådjur som hoppar upp ca 30 m från oss.A fortsätter med att gå fot/brevid mig utan kommando nästan hela rundan på ca 8 km. Nu ligger det lilla monstret och sover, hur snäll och go som helst, hur ska jag kunna avsluta A`s liv bara sådär när hen bara är så underbar i övrigt?

Angående tränare, kurser och problemhundsutredare jag träffat och besökt, så är de verkligen jätteduktiga och har fin status bland hundägare i allmänt. Problemet som vart är nog mest att de haft mycket att göra och inte vart helt inriktade på mig och just mina problem, utan haft många samtidigt de ska hjälpa. Jag har fått otroligt mycket hjälp av dessa personer, men problemen är ju inte lösta...

 

[Sleepy]

ohållbart... har sen tidig unghund vart utfallshund... funkar inte med barn...oftast inte med män... en stressad individ... nu blev jag så himla ledsen igår ( igen!).

gör ett utfall och nafsar/biter honom i handen, jag hinner inte stoppa... Skäller på hunden och börjar gråta... har bitit/nafsat både barn, grannar och vänner... inte kul att inte kunna ta hem folk längre... kan aldrig ställa upp som barnvakt.. så uppgiven att aldrig kunna lita på min hund i det sociala... världens bästa hund, så länge vi är själva, annars en mardröm....

att jag själv får ta avstånd att umgås med folk för att det inte funkar hemma, det börjar tära på mig... 5 år utan semester, 5 år att ta hänsyn till hunden, aldrig kunna lämna bort, aldrig åka iväg, aldrig slappna av, aldrig få ett endaste dygn ledigt. 5 år där varenda promenad är på helspänn

Därför. Det är dags.

 

[busanbusan]

Därför. Det är dags.

När du spaltar upp det såhär, så ser jag det också. Samtidigt är hunden 5 år, vi har kämpat på i dessa 5 år och jag väger naturligtvis för och nackdelar hela tiden. Bästa hunden på alla plan utom det sociala, ska jag isolera mig och vara lycklig med en reaktiv hund, eller avliva för att må bra själv och vara lugn. Jag mår naturligtvis bra med min hund, men inte i sociala sammanhang.

 

[Sleepy]

Bästa hunden på alla plan utom det sociala, ska jag isolera mig och vara lycklig med en reaktiv hund, eller avliva för att må bra själv och vara lugn.

Självklart har hunden många fördelar också, det är väl det som gjort att du har kämpat så länge. Fem år är en lång tid med såna problem. Förstår dig verkligen att beslutet är svårt och tungt, samtidigt får du ju vara tacksam för allt bra ni faktiskt fått tillsammans - och ändå inse att i det stora hela så håller det inte längre.

Du behöver inte att polisen talar om för dig vad du ska göra, du behöver inte namninsamlingar i grannskapet, du behöver inte läsa om din hund i tidningen - du vet ju. Att kämpa på och försöka hålla balansen in i det oändliga och en dag låta det gå för långt är inte snällt mot hunden.

 

[Wingates]

När du spaltar upp det såhär, så ser jag det också. Samtidigt är hunden 5 år, vi har kämpat på i dessa 5 år och jag väger naturligtvis för och nackdelar hela tiden. Bästa hunden på alla plan utom det sociala, ska jag isolera mig och vara lycklig med en reaktiv hund, eller avliva för att må bra själv och vara lugn. Jag mår naturligtvis bra med min hund, men inte i sociala sammanhang.

Frågan är ju med, kommer du orka 5 år till med samma problem? Att en hund blir 10 är ju inte orealistiskt.

 

[Kildegrei]

Jag hade nog faktiskt inte avlivat i det här läget men hade satt på munkorg vid varje promenad och tillfälle där hunden kan komma att träffa människor så att jag inte behövt oroa mig och kanske på så vis kan man själv känna sig tryggare vilket kanske också skulle ha en positiv effekt på hunden i förlängningen. Och med munkorg på hunden behöver du ju kanske inte isolera dig för då kan ju inte hunden skada någon med munnen.

Sedan skulle jag se över hur hunden aktiveras, jag brukar tänka att en trött hund är en lugn hund! Nu är det inte alltid så enkelt men det underlättar om hunden inte alltid är full av överskottsenergi, ungefär samma som en häst. Jag cyklar en hel del så att mina hundarna får springa av sig, ibland behöver man inte cykla så långt men istället ha ett lite högre tempo och/eller ha intervallträning.

 

[Dentaku]

Sedan skulle jag se över hur hunden aktiveras, jag brukar tänka att en trött hund är en lugn hund! Nu är det inte alltid så enkelt men det underlättar om hunden inte alltid är full av överskottsenergi, ungefär samma som en häst. Jag cyklar en hel del så att mina hundarna får springa av sig, ibland behöver man inte cykla så långt men istället ha ett lite högre tempo och/eller ha intervallträning.

Det är en sanning med modifikation. Med min "normala" hund märker man stor skillnad om han är understimulerad. Men med gammelhunden spelade det ingen roll hur mycket jag aktiverade med motion, spår och lydnad. Hundmötesproblematiken såg precis likadan ut. Aktivering förändrar inte nervkonstitutionen. Dessutom får jag intrycket av att TS både motionerar och aktiverar sin hund.

 

[Kildegrei]

Det är en sanning med modifikation. Med min "normala" hund märker man stor skillnad om han är understimulerad. Men med gammelhunden spelade det ingen roll hur mycket jag aktiverade med motion, spår och lydnad. Hundmötesproblematiken såg precis likadan ut. Aktivering förändrar inte nervkonstitutionen. Dessutom får jag intrycket av att TS både motionerar och aktiverar sin hund.

Jo jag vet, det var därför jag skrev att det inte alltid är så enkelt men att det brukar kunna underlätta i bland!
Jo TS hund verkar ju aktiveras men kanske behöver den mer eller annan aktivering, olika hundar har ju olika behov. Jag märker stora skillnader på mina hundar när de fått cykla jämfört mot att bara gå. Att bara gå tröttar inte ut dem alls, trots att de för det mesta är lösa. Min yngre hund är lite nervösare och har lättare att gå upp i stress och jag märker tydligt att det blir värre när han inte fått lika mycket fysisk motion. Nu har ju jag bordercollie och det finns ju bara i princip ett sätt att fullständigt trötta ut och göra de nöjda och det är genom vallning men med lamning i full gång blir det inte så mycket arbete för dem nu. Olika hundraser har olika behov som behöver tillgodoses.

 

[Christensen1]

Fast om du inte känner den här hunden eller föraren så vet du ju inte vad grundproblemet är hos hunden ej heller vilka tränare hunden haft att göra med?
Känns konstigt bara att tala om "min hund var värre och mitt sätt fungerar" till en människa som tagit hjälp av flertalet tränare, är du verkligen så säker på att du är så mycket bättre hundtränare än de som TS tagit hjälp av?

Oavsett grundproblem mår en reaktiv hund bättre av att slippa konfronteras med det den reagerar på. JAg tänker inte ha någon tävling i utbildning eller erfarenhet.
I övrigt så finns det många duktiga människor. De behöver ändå inte ha erfarenhet av den här typen av hund. Många ger tex rådet att vänja hunden vid främmande genom att låta den få godis eller lek. Det skulle ge hunden positiva erfarenheter av främmande människor.
Det är enligt min erfarenhet inte särskilt framgångsrikt att göra så för att hunden ska vänja sig och acceptera främlingar.
En rädd hund är en rädd hund.

 

[escodobe]

Din hund behöver inte bli stärkt i förhållande till främmande människor eller hundar. Den behöver bli stärkt i förhållandet till dig.
Med det menar jag att din hund överhuvudtaget inte ska behöva ta ansvar för några situationer. Det ska du göra.
Det kräver mycket styrning och att du har god koll på din omgivning och alltid tänker steget före.
Det innebär att du behöver ta in din hund till dig om du går runt ett hörn. Du behöver skydda din hund från andra människor och hundar när ni går promenader.
Du måste alltid stå på din hunds sida.
När din hund känner sig trygg och vet att du tar hand om problem så kommer den inte ha behov av utfall mer.
Hemma behöver du sätta din hund bakom en grind så den slipper kontakt med främmande människor.
Jag skulle dessutom rekommendera någon form av nosaktivering.
JAg rekommenderar inte avlivning som så många andra verkar göra.
Det kan bero på att jag har en hund som varit sju resor värre än din. Det är en utmaning. Men det är värt allt jobb.

Hunden tränas tydligen i sök, spår och nosework, vilken mer nosövning täcker du på?

 

[Christensen1]

Hunden tränas tydligen i sök, spår och nosework, vilken mer nosövning täcker du på?

Hårda spår är utvecklande och tröttar. Det är dessutom roligt för både hund och förare utvecklas tillsammans. Intressant att hunden tydligen tycker det är ok med sök.
Min egen hund som är mycket reserverad ansåg också det ok så länge han slapp få närgången belöning. Jag hade aldrig några problem med närgångna skallbevakningar heller pga hans egensjaper.
Han funkade fint i skyddet också trots sin enorma sociala osäkerhet, höga skärpa och stora försvarslust.

 

[Migo]

Hårda spår är utvecklande och tröttar. Det är dessutom roligt för både hund och förare utvecklas tillsammans. Intressant att hunden tydligen tycker det är ok med sök.
Min egen hund som är mycket reserverad ansåg också det ok så länge han slapp få närgången belöning. Jag hade aldrig några problem med närgångna skallbevakningar heller pga hans egensjaper.
Han funkade fint i skyddet också trots sin enorma sociala osäkerhet, höga skärpa och stora försvarslust.

Alltså, visst blir de lite nöjda av hårda spår, men enda gången jag sett en av mina hundar bli trött av spårande var när Boss skulle leta efter en handfull försvunna kvigor. De hade trampat omkring på flera hektar i ett dygn, så det var massor av spårkorsningar och analysjobb. Han visar inte ett tecken på trötthet efter 1500 meter hårt spår på trottoarer och grusgångar inne i stan.

 

[Christensen1]

Alltså, visst blir de lite nöjda av hårda spår, men enda gången jag sett en av mina hundar bli trött av spårande var när Boss skulle leta efter en handfull försvunna kvigor. De hade trampat omkring på flera hektar i ett dygn, så det var massor av spårkorsningar och analysjobb. Han visar inte ett tecken på trötthet efter 1500 meter hårt spår på trottoarer och grusgångar inne i stan.

Vana hundar blir inte trötta av hårda spår. Ovana hundar blir det. Min spårar smittad asfalt med liggtid på flera timmar utan att bli trött. Men han är som sagt van. Å andra sidan bjuder inte vanliga spår med många övergångar heller särskilt mycket problem (jag har spårat i hagar jag också).

 

[Migo]

Vana hundar blir inte trötta av hårda spår. Ovana hundar blir det. Min spårar smittad asfalt med liggtid på flera timmar utan att bli trött. Men han är som sagt van. Å andra sidan bjuder inte vanliga spår med många övergångar heller särskilt mycket problem (jag har spårat i hagar jag också).

Vanliga personspår håller jag med om att de inte är jobbiga. Kospåren han blev trött av var dock bland det värsta jag varit med om. Tänk er såna där "följ linjen-trassel" som finns i pysselböcker för barn, men att det är ca 500 * 500 meter stort och sju individer som gått varsin trassel ovanpå varandra, ibland i stora svängar ut från mittentrasslet. Förlagt i en omväxlande jättesnårig, blöt slyskog och torr tallskog. Vi lyckades hitta spåret som till slut ledde ut från trasslet, men efter 1½ timme med sådant analyserande gick hans ögon i kors så vi kunde bara bidra med en riktning de hade gett sig av i. (Korna hittades senare på dagen).

 

[grusholmen]

Jag var i en liknande situation som du. Min hund fungerade bra med människor, vuxna som barn, vi tävlade med gott resultat och tillbringade den mesta tiden i skogen. Vårt problem var djur. Hundar, katter, grävlingar allt som hade päls och gick på fyra ben. Jag kunde inte som du säger låta honom gå före mig runt ett hörn ifall vi mötte en hund, stor eller liten.
När han var 3,5 fick han somna in. Hundägandet var inte roligt, vid promenader hade jag ont i magen, livet blev begränsat. Kände mig värdelös som inte kunde skydda honom nog ftån omvärlden och gör det fortfarande ibland.
Det ska inte vara så, var snäll mot dig själv. Mot er båda. Kram och lycka till oavsett vad du gör.