Inte ens en vecka med valp och puppy blues

[Loki]

Till TS

Jag tycker det låter jättesmart med korvspår/sök och lägger tips om att spara toarullar/hushållsrullar med torrfoder i och vika ihop kanterna. Det behövs ge med uppsikt så att han inte tuggar i sig hela rullen.

Jag tycker ni ska gå valpkurs online så länge om ni kan hitta en som låter bra, alternativt köpa några timmar med en instruktör. Typ Hundens hus har instruktörer här och där.
Det låter som en skitjobbig men normal valp. Tyvärr.

Ja, måste absolut ta tag i de där med sökning! Hoppas att de kan vara en aktivitet som han skulle uppskatta! De där med toarullen kommer nog slukas på några få sekunder, inte för att maten är intressant utan att de landade något nytt på golvet!

Ska absolut kolla in hundens hus!

 

[hastflicka]

en nave godisar utslangda i graset ar super bra ... eller utplacerat hemma.

 

[Holdyourhorses]

Min äldsta springer var ett regelrätt as som valp och jag som längtat i så många år efter hund igen var superbesviken över att vi inte klickade med varandra. Min första hund kände jag ett omedelbart starkt band till och det var alltid ”vi”. Valptiden var oerhört tuff och övrig familj var chockad över hur krävande valpen var. Min äldste son hade tjatat om hund hela uppväxten och han konstaterade snabbt att det inte alls var som han hade tänkt sig. Idag passar han hunden ett dygn i veckan och har bara gott att säga.

När valpen bet ett stort hål i en slät vägg satte jag mig ner och fulgrät av frustration.

Det blir bättre. Kanske inte i dag eller i morgon, men han kommer att bli vuxen han också. Håll i, håll ut och trösta er med att ni inte är ensamma.

 

[Tonto]

Jag förstår inte varför folk väljer att skaffa valp, såg framför mig en fin relation med lite bus och mycket spring in och ut den närmsta tiden men icke sa nicke!

Kan trösta dig med att min unghund som nu är en ytterst snäll och go 1.5 åring var absolut hemsk som valp. Jag grät flera gånger i veckan för att han var så hemsk. Hade plåster och sårrengöring framme på bänken permanent och fick stängsla in hela hemmet. Han bet sönder allt, skrek hela tiden, hängde i gardinerna, sprang igenom grindar, klättrade på bord/hyllor, bet mig, bet allt, åt upp allt. Den absolut värsta valpen jag någonsin haft, men nu är han den trevligaste hunden jag har haft!

 

[Jollanlollan]

Min äldsta springer var ett regelrätt as som valp och jag som längtat i så många år efter hund igen var superbesviken över att vi inte klickade med varandra. Min första hund kände jag ett omedelbart starkt band till och det var alltid ”vi”. Valptiden var oerhört tuff och övrig familj var chockad över hur krävande valpen var. Min äldste son hade tjatat om hund hela uppväxten och han konstaterade snabbt att det inte alls var som han hade tänkt sig. Idag passar han hunden ett dygn i veckan och har bara gott att säga.

När valpen bet ett stort hål i en slät vägg satte jag mig ner och fulgrät av frustration.

Det blir bättre. Kanske inte i dag eller i morgon, men han kommer att bli vuxen han också. Håll i, håll ut och trösta er med att ni inte är ensamma.

Kanske är något med just springer valpar! hade också längtat i många år och ifrågasatte mig själv flera gånger ifall jag var menad att ha hund pga hur han var. Tur att de blir så underbara sen!

 

[Holdyourhorses]

Kanske är något med just springer valpar! hade också längtat i många år och ifrågasatte mig själv flera gånger ifall jag var menad att ha hund pga hur han var. Tur att de blir så underbara sen!

Ja, min äldste hunds uppfödare har faktiskt information om detta på sin hemsida. De är oerhört livliga i kombination med att de mognar sent. Det gör att det länge är svårt att "boxa in" deras höga energi och låta dem få utlopp för den genom arbete. Jag tror att det är samma för andra spaniel/retriever-raser, framförallt i de linjer som är avlade för utställning/sällskap. När de väl blir vuxna är de hur lugna som helst, även om de ofta är lite flamsiga.

 

[Grazing]

Min äldsta springer var ett regelrätt as som valp och jag som längtat i så många år efter hund igen var superbesviken över att vi inte klickade med varandra. Min första hund kände jag ett omedelbart starkt band till och det var alltid ”vi”. Valptiden var oerhört tuff och övrig familj var chockad över hur krävande valpen var. Min äldste son hade tjatat om hund hela uppväxten och han konstaterade snabbt att det inte alls var som han hade tänkt sig. Idag passar han hunden ett dygn i veckan och har bara gott att säga.

När valpen bet ett stort hål i en slät vägg satte jag mig ner och fulgrät av frustration.

Det blir bättre. Kanske inte i dag eller i morgon, men han kommer att bli vuxen han också. Håll i, håll ut och trösta er med att ni inte är ensamma.

Min första springer var likadan, ringde till och med uppfödaren för att fråga om det var något fel på honom, han växte dock upp han också och blev otroligt lätt och lydig och rolig att ha att göra med. Den andra springern jag har nu är totalt motsatt mot honom, otroligt lugn och var så mycket lättare som valp. Dom kan verkligen variera inom samma ras.

 

[Sel]

Han var den första som kom fram och hälsade på oss, och vi var de första som fick välja valp det kändes som att han valde oss och hela november var en stor längtan

Andra gången så var det bara vår valp som vi träffade och han verkade jätteglad i oss och kom fram direkt!

Ibland är de som är framåt de med lite överdriven personlighet.

När jag valde min hade jag begränsad tid på mig eftersom jag flugit dit och skulle hem igen (med valpen) samma dag. Jag frågade uppfödaren om vilken av tikarna hon tyckte såg trevligast ut inför eventuell utställning, men också vilken som varit mest framåt hos veterinären.
Jag fick demonräven!

När jag valde terriern valde jag den som var sötast. Hon var ett litet änglabarn tills hon blev tonåring!

 

[attheedge]

Att kasta ut maten på gräsmatta brukar trötta ut små valphjärnor. Har ni inte möjlighet till det så testa att rulla in maten i en badhandduk eller filt, då har valpen lite sysselsättning att få ut det. Beroende på hur på den är kan man vika och knyta för att göra det svårare.

När mallen var valp och jättejobbig så fick hon alla måltider i gräset/snön. Då hade jag en stunds respit med lugn.

Hoppas det blir lättare för er!

 

[Malibu_Stacy]

Nä jag med. Och ju jävligare ju roligare.

Jag med, älskar valpar och ställer upp som valpvakt mer än gärna! Hoppas alltid på att uppfödaren har någon kvar lite längre

 

[Fetaost]

Jag med, älskar valpar och ställer upp som valpvakt mer än gärna! Hoppas alltid på att uppfödaren har någon kvar lite längre

Du hade ju en bror till min ett tag. Var han lika bråkig som Wallan?

 

[Malibu_Stacy]

Du hade ju en bror till min ett tag. Var han lika bråkig som Wallan?

Nä snällaste valpen ever. Alltså verkligen så mild och lättlärd. Men tikarna är alltid värst

 

[Sleepan]

Ja, måste absolut ta tag i de där med sökning! Hoppas att de kan vara en aktivitet som han skulle uppskatta! De där med toarullen kommer nog slukas på några få sekunder, inte för att maten är intressant utan att de landade något nytt på golvet!

Ska absolut kolla in hundens hus!

Lagottos brukar ju vara en väldigt vanlig ras i noseworken, så jag tror absolut att nosaktivering är en bra väg att gå.

Ta något riktigt gött och låt honom söka efter
Lägg ut i lägenheten, mer och mindre åtkomligt så han får jobba lite

 

[Troll]

Loki loki loki
Om min valp blev ok så LOVAR jag att er blir det!!!
Bet bet bet, sov ingenting. Blev mer i gasen efter lek. Värst inomhus. Vi hade ingen hage så passade heeela tiden och var ständigt på min vakt.
Jag gick ner flera kilo
Jag tror ändå att det som räddade oss var att leka med andra valpar och hundar ( stackars dom ).
Snart får er sin spruta ( vaccination, inte avlivning ) då är det bara att ösa på!!!

Heja er!!!

 

[bollen__]

Nä snällaste valpen ever. Alltså verkligen så mild och lättlärd. Men tikarna är alltid värst

Nej men säg inte så jag som har tik den här gången..

 

[AraSlei]

@Loki ungefär var i landet bor ni? Kanske kan någon här hjälpa er med rekommendation på tränare