Sv: Snack & Uppdateringstråden
Hm.... ja jag kan i viss mån hålla med. Samtidigt vet jag ett flertal hästar (hela tre stycken ) som nu är 25 + som arbetat på ridskola sen femårsåldern, och större delen av året gått i ridhus/ridbana och som aldrig varit halta. (Ironiskt nog är två av de korsning Islandshäst/fjording).
Medan jag vet betydligt fler hästar som varit halta som rids betydligt mer varierat.
Skador handlar nog om både det ena och det andra. Jag anar en ökning av skador på unga, talangfulla Islandshästar. De är lite för bra för sitt eget bästa känns det som. Tunga ryttare på för små hästar, är ju tabu men faktiskt. Att hålla på och hävda att "islandhästen kan bära en hel viking" ja, men vad fan vägde en viking då? Om folk på 1700-talet var skitkorta (jag är helt fascinerad över vad korta sängar från 1700-talet är) vad var man då inte på 1300-talet? Och hur mycket fett bar man på?
Nä, det där med storleken på hästen och ryttaren tycker jag man borde se över betydligt mer faktist. och då är jag en plus size ryttare själv. Lite större och grövre, vältränade hästar lider nog inte mycket av att bära en ryttare som väger strax över 100 kg. Det tror jag verkligen inte. Men lite mer lättbyggda eller mindre hästar som dessutom inte är riktigt tränade ska nog ha lättare ryttare.....
Annat som skadar hästar är ju ojämn träning. Hästar som rids en eller ett par gånger i veckan och inte har en jämn träningsnivå. Det säger ju sig självt. Tränar man regelbundet är man jämnstark och hållbar.
Så det ena behöver inte utesluta det andra.
och jag ser mycket fram emot att ha tillgång till ridhus. Sen är det roligare att rida "rakt fram" i naturen eftersom man får en automatisk "skjuss" i hästen då - och man kan göra allt man kan göra i ridhuset, fast bättre.
Jag anser att risken för förslitningar och överansträngningar är mindre av omväxlande träning där grusvägar och skog är viktigaste inslagen, och ridbana är det som minst ska användas.
.
Hm.... ja jag kan i viss mån hålla med. Samtidigt vet jag ett flertal hästar (hela tre stycken ) som nu är 25 + som arbetat på ridskola sen femårsåldern, och större delen av året gått i ridhus/ridbana och som aldrig varit halta. (Ironiskt nog är två av de korsning Islandshäst/fjording).
Medan jag vet betydligt fler hästar som varit halta som rids betydligt mer varierat.
Skador handlar nog om både det ena och det andra. Jag anar en ökning av skador på unga, talangfulla Islandshästar. De är lite för bra för sitt eget bästa känns det som. Tunga ryttare på för små hästar, är ju tabu men faktiskt. Att hålla på och hävda att "islandhästen kan bära en hel viking" ja, men vad fan vägde en viking då? Om folk på 1700-talet var skitkorta (jag är helt fascinerad över vad korta sängar från 1700-talet är) vad var man då inte på 1300-talet? Och hur mycket fett bar man på?
Nä, det där med storleken på hästen och ryttaren tycker jag man borde se över betydligt mer faktist. och då är jag en plus size ryttare själv. Lite större och grövre, vältränade hästar lider nog inte mycket av att bära en ryttare som väger strax över 100 kg. Det tror jag verkligen inte. Men lite mer lättbyggda eller mindre hästar som dessutom inte är riktigt tränade ska nog ha lättare ryttare.....
Annat som skadar hästar är ju ojämn träning. Hästar som rids en eller ett par gånger i veckan och inte har en jämn träningsnivå. Det säger ju sig självt. Tränar man regelbundet är man jämnstark och hållbar.
Så det ena behöver inte utesluta det andra.
och jag ser mycket fram emot att ha tillgång till ridhus. Sen är det roligare att rida "rakt fram" i naturen eftersom man får en automatisk "skjuss" i hästen då - och man kan göra allt man kan göra i ridhuset, fast bättre.
Senast ändrad: