Hur tänka inför hästköp?

Det känns spontant att de raserna är att föredra om du inte ens kan provrida ponnyn? Om hon inte aktivt ska rida och träna hästen så behöver någon annan göra det. Även om hästen är lugn i hantering och ridning när den är igång och aktivt tränas av personer med kunskap för att upprätthålla "stabiliteten" så kan ju det försvinna om den mest går på hage tänker jag.

Annars är det nog bättre att kolla runt med uppfödare. Kanske det finns företag/organisationer i UK som specialiserar sig på behov som matchar era som ni kan ha kontakt med och därmed kunna åka runt till de ställen de köper in sina hästar ifrån? Kontaktnät känns A och O i detta.
 
Jag tänker att om man ska göra ett bra köp när man importerar ska man antingen ha 1. Pålitliga kontakter 2. Möjlighet att provrida på plats eller 3. Inte alltför snäva krav. Så hade jag varit du hade jag åkt iväg och provridit innan köp, vilket nog är lättare i Sverige. Visst att man kan sälja vidare om det inte funkar, men det är ju jobbigt när man redan hunnit fästa sig ☺️

Det underlättar helt klart! Jag håller naturligtvis med er som skriver att det absolut bästa är om man kan provrida på plats. Samtidigt är det svårt att hitta rätt häst för våra krav och önskemål, oavsett vilket land/vilka länder jag letar i. Så på ett sätt blir det ju än mer begränsat, om vi "bara" letar inom Sverige.

Sedan ska jag väl inte sticka under stol med att de där "perfekta" ponnyerna, som är få och sällan dyker upp, kostar en hel del här i Sverige. Jag köpte min ponny osedd, från Irland, genom en bekant som importerat (och sålt) många hästar. Inte särskilt utbildad, men trygg och snäll. Jag hade förmodligen fått betala ordentligt mycket mer för en jämförbar häst/ponny här i Sverige.

Samtidigt är det förstås en stor chansning, att köpa en häst osedd när vi har så specifika krav och behov. Det är ju en risk vi kommer att ta vilken ponny vi än köper, då det självklart kommer att ta lite tid att vara helt säkra på att det verkligen är rätt. Men risken är naturligtvis ännu större, om vi inte ens kan titta på ponnyn "live" innan köp.
 
Det känns spontant att de raserna är att föredra om du inte ens kan provrida ponnyn? Om hon inte aktivt ska rida och träna hästen så behöver någon annan göra det. Även om hästen är lugn i hantering och ridning när den är igång och aktivt tränas av personer med kunskap för att upprätthålla "stabiliteten" så kan ju det försvinna om den mest går på hage tänker jag.

Annars är det nog bättre att kolla runt med uppfödare. Kanske det finns företag/organisationer i UK som specialiserar sig på behov som matchar era som ni kan ha kontakt med och därmed kunna åka runt till de ställen de köper in sina hästar ifrån? Kontaktnät känns A och O i detta.

Självklart så kommer ponnyn att hållas igång, och dess träning att underhållas! :) Även om det blir en mindre ponny, som jag inte kan rida (eller inte kan rida särskilt ofta), så kan jag ju hjälpa till att motionera ponnyn ändå. Jag räknar också med att vara behjälplig i all träning "runt omkring" ridningen, som ju är oerhört viktigt att ponnyn får.

Tanken är att dottern kommer att rida en hel del själv, när ponnyn är redo för det. Om det i perioder blir mindre, får vi se om vi behöver skaffa en medryttare eller liknande. Det är rimligtvis inte svårt att hitta, till en sådan typ av häst, tänker jag :)
 
Det känns spontant att de raserna är att föredra om du inte ens kan provrida ponnyn? Om hon inte aktivt ska rida och träna hästen så behöver någon annan göra det. Även om hästen är lugn i hantering och ridning när den är igång och aktivt tränas av personer med kunskap för att upprätthålla "stabiliteten" så kan ju det försvinna om den mest går på hage tänker jag.

Annars är det nog bättre att kolla runt med uppfödare. Kanske det finns företag/organisationer i UK som specialiserar sig på behov som matchar era som ni kan ha kontakt med och därmed kunna åka runt till de ställen de köper in sina hästar ifrån? Kontaktnät känns A och O i detta.

Jag missade ju att svara på andra stycket i ditt svar - lite trött, tror jag.

Jag ska försöka få kontakt med några som har verksamhet med den typ av hästar vi vill ha, och höra mig för lite kring hur/var de fått tag på sina. Om det är vissa uppfödare som är att rekommendera, eller om det går att få rekommendationer om lämpliga ponnyer eller så. Jag tror också att vettiga kontakter är en oerhörd tillgång i det här!
 
På tal om de brittiska ponnyerna och deras storlek (eller, ska jag säga "smålek"? ;) ) så anses de generellt vara rejäla och viktbärande, och rids ofta av vuxna ryttare i sitt hemland. Det gäller alltså inte "bara" de största ponnyraserna, utan även t. ex. exmoorponnyer. Det finns en hel del videor på youtube, där man verkligen ser hur robust byggda både exmoorponnyer och fellponnyer är. De är inte riktigt jämförbara med "vanliga ridponnyer".

Jag såg att exmoorponnyston, i vuxen ålder, bör vara mellan 117-127 cm höga, men det finns även "övervuxna" som kan vara av c-ponnymått. Hingstar och valacker bör vara 119-129,5. Jag såg också någonstans att de (i normalkondition och -hull) väger omkring 350-400 kg! :eek:

Jag har på flera ställen läst om hur de med lätthet bär upp vuxna ryttare, uppåt 165 cm och 65-70 kg tycks inte vara något som exmoorponny-ägare (i hemlandet, i alla fall) höjer på ögonbrynen åt :) Häftiga små ponnyer!
 
Min man och jag har fastnat för lusitano och vi har valt att köpa alla våra hästar i Portugal. Min man började med att åka på en ridresa dit och provrida hästar på lite olika ställen. Han hittade en som han köpte, och skaffade dessutom värdefulla kontakter som hjälpt oss med följande köp. Jag har också varit där och ridit och träffat mycket bra hästfolk där, vilket gjort att vi sedan kunnat köpa hästar på "postorder". Men det är goda kontakter och det faktum att vi känner oss trygga med att kunna rida och sälja en häst som inte skulle passa oss som gör att vi vågar (även om alla våra köp faktiskt hittills blivit klockrent bra!)
I ert fall hade jag för det första fokuserat på Fellponnyer, då exmoorponnyer är väldigt små vilket blir opraktiskt för er (jag såg faktiskt en flock i Danmark idag, de är fina! ) Men jag håller också med den som tidigare sa att russ är ganska lika exmoorponnyer. Men jag hade försökt hitta bra kontakter i Storbritannien, förstås uppfödare, men kanske också förmedlare som är duktiga på att provrida och hitta rätt häst åt kunder. Jag har tyvärr dålig koll på om det finns där, men i både Spanien och Portugal är det rätt vanligt. Sen hade jag tagit en semesterresa och tittat på och ridit så många som möjligt. Hittar ni inte ER häst då så har ni skapat kontakter som lärt känna er och era behov och även sett er rida. Det hjälper mycket i letandet!
 
  • Gilla
Reactions: MML
Jag skulle som flera andra sagt inte köpa osett oavsett land. Vad gäller ras tänkte jag ganska direkt på tinker/Irish cob då det finns många väldigt trevliga och trygga individer.

Jag har faktiskt haft ett par fell-ponnyer på utbildning resp problemlösning när jag var yngre. Väldigt trevliga - men också väldigt mycket ponnykaraktär, viljestarka och envisa. Bägge var livliga, i positiv mening.

Oavsett ras och land så provtid, ta med en ryttare i dotterns storlek som får rida och låt den ryttaren även försöka agera som dottern skulle kunna agera mm
 
På tal om de brittiska ponnyerna och deras storlek (eller, ska jag säga "smålek"? ;) ) så anses de generellt vara rejäla och viktbärande, och rids ofta av vuxna ryttare i sitt hemland. Det gäller alltså inte "bara" de största ponnyraserna, utan även t. ex. exmoorponnyer. Det finns en hel del videor på youtube, där man verkligen ser hur robust byggda både exmoorponnyer och fellponnyer är. De är inte riktigt jämförbara med "vanliga ridponnyer".

Jag såg att exmoorponnyston, i vuxen ålder, bör vara mellan 117-127 cm höga, men det finns även "övervuxna" som kan vara av c-ponnymått. Hingstar och valacker bör vara 119-129,5. Jag såg också någonstans att de (i normalkondition och -hull) väger omkring 350-400 kg! :eek:

Jag har på flera ställen läst om hur de med lätthet bär upp vuxna ryttare, uppåt 165 cm och 65-70 kg tycks inte vara något som exmoorponny-ägare (i hemlandet, i alla fall) höjer på ögonbrynen åt :) Häftiga små ponnyer!
Att man i andra länder ser det som okej att för stora ryttare rider på för små hästar är ju inget argument för att göra likadant här.

När det gäller raser som anses "viktbärande" är det väl oklart om det stämmer. Jag läste om ett projekt på Island där forskare skulle undersöka det, men har tyvärr inte koll på vad de kommit fram till.

Det börjar lyckligtvis ifrågasättas mer och mer vilken vikt som faktiskt är lämplig att utsätta en häst/ponny för. Och huruvida de raser som traditionellt ansetts viktbärande, faktiskt är det.

Det säger ju dock sig självt att en b-ponny till en person på 1,60 är litet, och om vikten är okej nu så finns ju risk att en eventuell viktuppgång gör att hon längre fram inte kan rida ponnyn.
 
Det underlättar helt klart! Jag håller naturligtvis med er som skriver att det absolut bästa är om man kan provrida på plats. Samtidigt är det svårt att hitta rätt häst för våra krav och önskemål, oavsett vilket land/vilka länder jag letar i. Så på ett sätt blir det ju än mer begränsat, om vi "bara" letar inom Sverige.

Sedan ska jag väl inte sticka under stol med att de där "perfekta" ponnyerna, som är få och sällan dyker upp, kostar en hel del här i Sverige. Jag köpte min ponny osedd, från Irland, genom en bekant som importerat (och sålt) många hästar. Inte särskilt utbildad, men trygg och snäll. Jag hade förmodligen fått betala ordentligt mycket mer för en jämförbar häst/ponny här i Sverige.

Samtidigt är det förstås en stor chansning, att köpa en häst osedd när vi har så specifika krav och behov. Det är ju en risk vi kommer att ta vilken ponny vi än köper, då det självklart kommer att ta lite tid att vara helt säkra på att det verkligen är rätt. Men risken är naturligtvis ännu större, om vi inte ens kan titta på ponnyn "live" innan köp.
Det är klurigt! Och eftersom ni har ett krav som är väldigt fast (en ponny som är säker för dottern) och inte en obegränsad budget hade jag nog släppt tanken på en specifik ras och försökt gå på individ. Min ena är en korsning av något slag, importerad från Irland när han var ung. Så nära bombsäker man kommer. Finns ju irländare som är precis tvärt om med 🙂
 
Värt att tänka på är också att om man ska ha medryttare är det antagligen enklare att hitta en bra person om även små/medelstora vuxna kan rida hästen. Nu vet jag ju inte exakt vart ni planerat att flytta - men nackdelen med områden där det finns gott om hyfsat billiga hästgårdar är att medryttarmarknaden är ganska liten. Iom att många av de seriöst hästintresserade har möjlighet att skaffa egen häst kan de som letar medryttarhäst mer eller mindre välja och vraka.
 
Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här.

Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en gård. Planen är då att köpa en till häst, till dottern, och ha våra (då två) hästar hemma. Vi har absolut ingen brådska med att köpa häst, vi har inte ens ett stall ännu, men jag tycker om att planera och har således börjat att se mig om efter vad som finns.

Dottern hade egna ponnyer när hon var lite yngre, och var (är) en duktig ryttare. Nu använder hon sedan ett par år tillbaka rullstol, och har ridning som fysioterapi utöver att det fortfarande är ett stort intresse för henne. Under sommaren har hon en "sommarponny" (samma ponny som hon mestadels ridit på ridskolan) och har gjort enorma framsteg på bara några få veckor! En egen ponny kommer sannolikt att vara en enorm hjälp och nytta för henne.

Svårigheterna kommer vi till när det gäller val av ponny. Dottern vill allra helst ha en Exmoorponny eller en Fellponny, d. v. s. två raser som är mycket ovanliga i Sverige. Vill vi ha tag på en sådan, med rätt temperament, får vi nog räkna med att importera. De finns främst i England, som väl blivit svårare att importera från sedan Brexit, om jag förstått det hela rätt. Det verkar också finnas en del i t. ex. Polen, Danmark och Frankrike.

Fördelen med de raserna är att de ofta har ett bra grundtemperament. Jag har bland annat varit i kontakt med en kvinna som arbetar med ridterapi i England, och som menar att Fellponnyerna är perfekta för uppgiften då de i regel är trygga, stabila, orädda och positiva till arbete. Å andra sidan finns naturligtvis många andra hästar/ponnyer också, som klarar det med bravur!

Här vet jag helt enkelt inte hur vi "bör" resonera. Leta brett geografiskt, i hela Europa, efter rätt individ av rätt ras, eller leta över mindre geografisk yta (kanske inom Skandinavien) men öppna för fler raser/typer av häst? Å ena sidan är förstås rätt individ med rätt temperament det absolut viktigaste. Å andra sidan är det här förhoppningsvis en häst som dottern kommer att ha i många år framöver, så jag förstår att hon då väldigt gärna vill ha en av de raser hon är så väldigt intresserad av. Det är ju oerhört viktigt att det blir rätt.

Jag funderar också på hur man resonerar kring provridning i sådana här fall. Dottern är ganska liten och nätt, och jag är betydligt större (ca 160 vs. ca 175 cm) så hon vill ha och trivs bäst på en mindre häst än vad jag kanske kan provrida. Hon är också väldigt försiktig med nya hästar, och vi kan givetvis inte räkna med att köpa en färdigutbildad häst som är van med ryttare med hennes behov etc. Därför kan hon inte själv provrida sin framtida häst.

Vågar man lita på säljarens beskrivning om hästen, videor som visar den i ridning och hantering o. s. v? Lånar man med sig en mindre ryttare för provridning, och i så fall, hur gör man om hästen man är intresserad av finns i ett annat land?

Jag har tränat min nuvarande häst själv (med vägledning av en mycket duktig tränare, naturligtvis) för att ha lite koll och "ha gjort det förr", när det blir dags för dotterns häst. Jag är alltså fullt medveten om arbetet som ligger framför mig i både hantering, och i situationen runt ridning, för att få en (redan trygg och stabil) häst att bli lämplig för dottern. Jag vet vilka egenskaper en sådan häst absolut måste ha, och vilka som vi inte alls önskar. Vi har också tillgång till bra hjälp i dotterns nuvarande ridinstruktör, som utbildad flertalet hästar för pararidning på ridskolor. Den biten känns trygg och under kontroll, det är just tankarna kring hästköp (hur, var, vem) som jag gärna bollar med andra redan nu, även om hästen kanske inte kommer att köpas än på många månader :)
Vill man ha en riktigt cool häst kan det vara värt att kika efter en som också körs. Generellt måste man vara mer noga med att se till att hästen är mer sansad och orädd både genom träning ev avel och val av rätt individ om den ska köras än en ridhäst.

I övrigt säger jag också åka och provrida om man absolut bör ha en riktigt trygg individ.
Gärna också kolla på lite äldre hästar än unghäst för att mer veta vad man får och också "ha råd" att göra lite mer fel själv utan att det lika lätt formar hästen. Och där tänker jag mer det mentala i hästen och inte typ ridutbildning/hantering etc.
Just iom att det kan vara mkt svårare att utbilda/forma det mentala än att lära in respons på hjälper/signaler.
 
Min man och jag har fastnat för lusitano och vi har valt att köpa alla våra hästar i Portugal. Min man började med att åka på en ridresa dit och provrida hästar på lite olika ställen. Han hittade en som han köpte, och skaffade dessutom värdefulla kontakter som hjälpt oss med följande köp. Jag har också varit där och ridit och träffat mycket bra hästfolk där, vilket gjort att vi sedan kunnat köpa hästar på "postorder". Men det är goda kontakter och det faktum att vi känner oss trygga med att kunna rida och sälja en häst som inte skulle passa oss som gör att vi vågar (även om alla våra köp faktiskt hittills blivit klockrent bra!)
I ert fall hade jag för det första fokuserat på Fellponnyer, då exmoorponnyer är väldigt små vilket blir opraktiskt för er (jag såg faktiskt en flock i Danmark idag, de är fina! ) Men jag håller också med den som tidigare sa att russ är ganska lika exmoorponnyer. Men jag hade försökt hitta bra kontakter i Storbritannien, förstås uppfödare, men kanske också förmedlare som är duktiga på att provrida och hitta rätt häst åt kunder. Jag har tyvärr dålig koll på om det finns där, men i både Spanien och Portugal är det rätt vanligt. Sen hade jag tagit en semesterresa och tittat på och ridit så många som möjligt. Hittar ni inte ER häst då så har ni skapat kontakter som lärt känna er och era behov och även sett er rida. Det hjälper mycket i letandet!

Att skapa kontakter "på plats" s. a. s. är nog en väldigt klok idé! Jag ska också försöka se om jag hittar något om förmedlare i Storbritannien, det låter ju som en toppenhjälp.
 
Det är klurigt! Och eftersom ni har ett krav som är väldigt fast (en ponny som är säker för dottern) och inte en obegränsad budget hade jag nog släppt tanken på en specifik ras och försökt gå på individ. Min ena är en korsning av något slag, importerad från Irland när han var ung. Så nära bombsäker man kommer. Finns ju irländare som är precis tvärt om med 🙂

Absolut, "rätt" ras är ju mer av en bonus. Rätt individ är däremot ett absolut krav :)
 
Värt att tänka på är också att om man ska ha medryttare är det antagligen enklare att hitta en bra person om även små/medelstora vuxna kan rida hästen. Nu vet jag ju inte exakt vart ni planerat att flytta - men nackdelen med områden där det finns gott om hyfsat billiga hästgårdar är att medryttarmarknaden är ganska liten. Iom att många av de seriöst hästintresserade har möjlighet att skaffa egen häst kan de som letar medryttarhäst mer eller mindre välja och vraka.

Så är det förstås. Vi planerar inte för att behöva ha medryttare, tvärt om är tanken att vi inte kommer att behöva det. Det är väl mest att det är ett tänkbart alternativ, om behovet skulle uppstå. Det känns därför inte riktigt aktuellt att välja häst utifrån möjlighet till (vuxen) medryttare, men det är absolut något att ha i bakhuvudet!
 
Vill man ha en riktigt cool häst kan det vara värt att kika efter en som också körs. Generellt måste man vara mer noga med att se till att hästen är mer sansad och orädd både genom träning ev avel och val av rätt individ om den ska köras än en ridhäst.

I övrigt säger jag också åka och provrida om man absolut bör ha en riktigt trygg individ.
Gärna också kolla på lite äldre hästar än unghäst för att mer veta vad man får och också "ha råd" att göra lite mer fel själv utan att det lika lätt formar hästen. Och där tänker jag mer det mentala i hästen och inte typ ridutbildning/hantering etc.
Just iom att det kan vara mkt svårare att utbilda/forma det mentala än att lära in respons på hjälper/signaler.

Ja, att titta efter en som både rids och körs har jag också varit inne på. Både för att det, som du säger, i regel är grundtrygga individer som är lämpliga för att köras, och också för att det ju ökar mina möjligheter att motionera en lite mindre ponny. Svårigheten är väl att de ponnyer som stämmer in på alla våra krav och önskemål, och dessutom är inkörda, är ännu svårare att hitta.

Vad det gäller ålder så ser jag det lite grann från två sidor. Å ena sidan - med en något äldre ponny vet man "vad man får". Å andra sidan - en yngre ponny har man större möjligheter att vara med och forma till att bli det man "vill ha", på både gott och ont.
 
Den behöver ju inte vara inkörd om den annars är rätt för er. Dottern och du kan ju gå en kurs tillsammans och få ponnyn inkörd. Det kunde vara en rolig upplevelse att ha tillsammans (och värdefull kunskap så klart!).
 
  • Gilla
Reactions: MML
Det är fint att vissa är så väldigt engagerade i att det ska bli absout rätt ponny för dottern, och så måna om både ponnyns välfärd, och att dottern inte ska behöva "växa ur" sin ponny!

Självklart planerar vi inte för att köpa en för liten ponny. Däremot har vi, tillsammans med dotterns ridinstruktör som varit en del i hennes ridutveckling under lång tid, kommit fram till att det som passar bäst för dottern är en lite mindre ponny. Man får nog tänka på att det är skillnad på att köpa ponny till ett yngre barn, som fortfarande växer, och till en 17-åring som mer eller mindre vuxit färdigt. Det är också stor skillnad på olika ponnymodeller, där t. ex. en robust exmoorponny inte riktigt är jämförbar med en jämnstor, nätt svensk ridponny, för att ta ett konkret exempel.

Svårigheten/bekymret för oss är alltså inte huruvida en ponny blir för liten för dottern, utan hur vi på bästa sätt provrider och tar reda på så mycket som möjligt, om en ponny som är för liten för mig att provrida. I och med att jag är lång, är det ganska många ponnyer som är bra storlek för dottern men kanske lite väl små för mig. Här har vi lite olika alternativ. Låna med oss en mindre ryttare, som är väl införstådd med vilken typ av häst vi är ute efter och som kan provrida "i dotterns ställe". Det är säkert den bästa lösningen, förutsatt att vi får tag på någon som kan och vill hjälpa till! Andra alternativ är att ta hjälp av en förmedlare i aktuellt land (Sverige eller annat land), eller att åka och titta på tänkbara ponnyer, få dem visade av befintlig ryttare, och göra en egen bedömning av ponnyns temperament och vad vi ser i ridningen. Jag tar till mig alla råd och erfarenheter, och funderar vidare på vad som passar bäst för oss!

Jag kanske också varit otydlig - det här handlar om dotterns ponny, som ska vara "bara hennes" och ska passa för hennes behov och önskemål. Jag kommer att ta hand om en stor del av träningen till en början - i hantering och grundläggande träning inför att dottern ska kunna hantera och rida sin ponny på ett säkert sätt. Om jag kan rida, gör jag det förstås gärna i bland, men det är inget vi ser som nödvändigt. Tanken är att dottern själv kommer att sköta motionen av sin ponny, precis som hon gjorde med de ponnyer hon hade som yngre :) Behöver hon hjälp i bland, och det är en ponny jag inte kan rida, så kan jag promenera, tömköra, longera, ta med som handhäst etc. Den biten ordnar sig alldeles säkert :)
 
Den behöver ju inte vara inkörd om den annars är rätt för er. Dottern och du kan ju gå en kurs tillsammans och få ponnyn inkörd. Det kunde vara en rolig upplevelse att ha tillsammans (och värdefull kunskap så klart!).

Det kan vi absolut göra, om vi hittar "rätt" ponny som inte är inkörd!

Tanken med en redan inkörd ponny är kanske främst att den "bevisat" att den klarar av det, och att den därmed sannolikt har ett bra temperament och är van med att det "händer saker" runt den. Det kan den förstås ha visat ändå, utan att vara inkörd, och då kan det som du säger vara en rolig upplevelse att själv ta del av den resan!
 
Det här har ni säkert tänk på redan - men det är ju ganska vanligt att man växer en del på bredden när man slutat växa på längden. Dvs en ponny som är på gränsen storleksmässigt (t.ex. en B-ponny, även om den är rejäl, till en späd person på 160) riskerar att ge konstant viktstress och oro för att bli för tung. Jag red själv ponny som var på gränsen till för liten tills jag fyllde 18, och även om jag aldrig varit särskilt bekymrad över hur jag ser ut låg det ändå där i bakhuvudet att jag skulle bli för stor för honom om jag gick upp i vikt. Det blir betydligt mer avspänt om man har en häst där man kan gå upp 10-15 kg och ändå falla inom ramarna för vad både en själv och hästfolk i allmänhet (för man påverkas ju av t.ex. längd-viktdiskussioner på nätet och IRL, särskilt om man själv är lite orolig för att man kanske är på väg att bli för stor) anser är helt lugnt.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej nu när det börjar bli höst och mörkt senare. Hur gör ni som hämtar era hästar för att sköta/rida på kvällen när det inte finns...
2
Svar
26
· Visningar
2 020
Senast: Grazing
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
10
· Visningar
748
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
12
· Visningar
1 393
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 003
Senast: Lavinia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Border collie?
  • Är dagens hundägare eller hundar problemet?
  • Täcke...

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp