Jag förstår inte hur man vågar vara sambos och äga ett hus tillsammans. Enbart pga det juridiska.
Nej, händer det något så kan man tyvärr sitta rejält i skiten. Vi resonerade så att det var ”lättare” att skilja sig om det skulle skita sig, än att riskera vad som skulle hända med huset vid en ev bortgång. Då hade vi samma ekonomiska förutsättningar och gemensam ekonomi, så vi blev inte drabbade på något sätt vid skilsmässan, mer än lite pappersarbete. Som gifta vid ett ev arv får man se till att ha en plan och vara överens, annars så ska ju sånt delas på vid ev skilsmässa. Antingen skriver som tex föräldrarna arv som enskild egendom, eller så skriver ni ett äktenskapsförord.
Jag kanske låter negativ, men det är så viktigt att man inte hamnar i skiten ekonomiskt. Och jag hade tyckt det vore skitsurt att låta mitt ex få tex halva min pappas arv bara för att tillgångarna ska delas vid skilsmässa.
Vissa gifter sig för det juridiska, och vissa gifter sig i tron och hopp om att det ska vara för evigt. Båda anledningarna kan gå åt skogen, så säkra upp så mycket det bara går, för eran egna skull. Vid en skilsmässa kan också den snällaste och mest givmilda personen förvandlas till en orm och vilja ställa till det för den andra så mycket det bara går som ”straff”.