Så har det varit i alla år för vår son,han får skulden för allt. Ju äldre barnen i skolan blev,ju mer utspekulerat blev deras sätt att utnyttja hans brist på impulskontroll. Dom visste precis vilka knappar dom skulle trycka på för att trigga i gång honom. Jag tog upp det på ett föräldramöte när han gick i trean eller fyran. Jag var så trött på att alla andras "små änglar" triggade honom för att sen klaga hos lärare eller föräldrar. Jag bad föräldrarna prata med sina barn om att dom också hade ett ansvar för situationerna som då uppstod. Det var ett livat föräldramöte må jag säga
Vi har alltid varit öppna med hans problem och diagnos.Dels har hans utbrott liksom varit lite svåra att dölja,men också för att han inte ska känna att det är något att skämmas för. Han har inte valt att födas med dom här problemen,lika lite som någon annan valt att födas med ett fysiskt handikapp.Det blir bara lite svårare för omgivningen att hantera när svårigheterna inte syns utanpå.