Sv: Skolan vill medicinera och sätta diagnos, barnpsykologerna tycker inte det behövs
Jag är glad över att vi kämpade och till slut fick till en utredning på BUP som i vårt fall ledde fram till en diagnos. Den ledde fram till att skolan satte fart och anpassade undervisningen så att den funkade även för min son (och jättebra för de andra) som just fyllt 15 och snart skulle sluta högstadiet , han har möjlighet att medicinera och få till lite struktur i sin vardag. Han har inte velat vara öppen med sin diagnos så det är bara vi vuxna i skolan osv som vet. Efter diagnosen var det fortfarande samma barn, han är som han är, vi har bara möjlighet att förstå bättre och kunna hjälpa honom, då vi nu vet att han t ex är extremt stark i bilder.
Din sju-åring kanske tycker det är okej med rerursperson men jag är inte lika säker på vad som händer när hen börjar bli tonåring. Då vill man gärna vara lite cool sådär.. Och en vacker dag kanske han vill fungera själv på en arbetsplats. För det som också händer med medicin är att de kan lära sig hitta strategier som funkar och på sikt sluta med medicin. För det är ju ingen snäll medicin så det är inte så att jag jättegärna vill ge mitt barn den.
Läs gärna Ms mammas blogg:* länk borttagen av moderatorn*
