Sv: Skogsmulle-tråden 3!!
KL
är verkligen helt deprimerad nu, ledsen, arg, besviken
flög av min häst idag igen. har inte ridit på en månad då gik de bra innan dess var julafton å då flög jag åxå av idag gick allt jätte bra vi hade tom travat å de gick hur bra som helst. saktar av,, å då händer något. han kastar upp huvudet å studsar iväg i GALOPP!.. galopperar som fasen jag får nästan stopp på honom, men då hoppar han åt sidan å jag dimper i backen.=(
blir så deprimerad av att inte kunna rida min häst, för att jag är rädd, för att jag inte klarar av de, för att de känns som att han mår dåligt åxå, så då blir jag samtidigt ledsen för att jag inte vet varför han är sånhär.. vi har inte kunnat komma iväg till skara pga vädret hoppas de blir bätttre nu så man kan komma iväg.. men de värsta som kan hända är ju att dom inte hittar något fel på honom:S hittar man nåt fel så förklarar de ju så mycket.. kanske låter taskigt men då vet man ju iaf var de kommer ifrån.. å så blir jag så arg på honom...å i stunden efter blir jag så arg på mig själv för att jag blir arg på honom.. han kanske inte kan rå för detta,, han kanske inte kan hjälpa att detta händer. men å andra sidan kan man ju inte heller veta om han gör de med flit.. å b lir så besviken på mig själv att jag inte klarar av att sitta kvar på en häst som håller på såhär längre.. när man var yngre satt man ju nästan alltid kvar oavsett om de var bockningar brallningar eller stegringar.. nu sitter man inte ens kvar när han hoppar åt sidan.. är så mycket känslor nu så jag itne vet vart jag ska ta vägen.. å inte har man någon att prata ut med heller..
förlåt om de blev drygt inlägg kände att jag behövde skriva av mig nånstans
KL
är verkligen helt deprimerad nu, ledsen, arg, besviken
flög av min häst idag igen. har inte ridit på en månad då gik de bra innan dess var julafton å då flög jag åxå av idag gick allt jätte bra vi hade tom travat å de gick hur bra som helst. saktar av,, å då händer något. han kastar upp huvudet å studsar iväg i GALOPP!.. galopperar som fasen jag får nästan stopp på honom, men då hoppar han åt sidan å jag dimper i backen.=(
blir så deprimerad av att inte kunna rida min häst, för att jag är rädd, för att jag inte klarar av de, för att de känns som att han mår dåligt åxå, så då blir jag samtidigt ledsen för att jag inte vet varför han är sånhär.. vi har inte kunnat komma iväg till skara pga vädret hoppas de blir bätttre nu så man kan komma iväg.. men de värsta som kan hända är ju att dom inte hittar något fel på honom:S hittar man nåt fel så förklarar de ju så mycket.. kanske låter taskigt men då vet man ju iaf var de kommer ifrån.. å så blir jag så arg på honom...å i stunden efter blir jag så arg på mig själv för att jag blir arg på honom.. han kanske inte kan rå för detta,, han kanske inte kan hjälpa att detta händer. men å andra sidan kan man ju inte heller veta om han gör de med flit.. å b lir så besviken på mig själv att jag inte klarar av att sitta kvar på en häst som håller på såhär längre.. när man var yngre satt man ju nästan alltid kvar oavsett om de var bockningar brallningar eller stegringar.. nu sitter man inte ens kvar när han hoppar åt sidan.. är så mycket känslor nu så jag itne vet vart jag ska ta vägen.. å inte har man någon att prata ut med heller..
förlåt om de blev drygt inlägg kände att jag behövde skriva av mig nånstans
men nu efter mycket slit känns det mycket bättre.
