nocki
Trådstartare
Slog mej i dag att jag börjar bli gammal.nästa år 30... alla mina vänner har en respektive och många av dem även barn.
Men vad har jag?
Jag har ingen, men saknar jag det?
Jag vet faktiskt inte, är lite osäker. Jag menar har jag "tid" för en man?
Klart man saknar någon att krama om och fysisk närhet ibland, men jag tror man blir avtrubbad efter ett tag.
Nu är det mer än 1 år sedan jag flytta från min dåvarande kille, pga att våra intressen inte gick att synka... Han hade förståelse för mina hästar och jag för hans snowboard. Vi skildes som bästa vänner, vi bråka inte en endastegång på 2år, men mer än så lyckades vi inte. Båda våra sporter fick lida... och vi var eniga att det var det inte värt... kanske fel att tänka så...Men brinner man för sin sport är det svårt att avstå!
Problemet var mest att det var så oehört årstids skillnad, så när jag hade massa tid för honom var han i backen och när han hade tid för mej tävlade jag!
Efter det beslöt jag me för att aldrig någonsin förälska mej i någon utan samma intresse.
Jag har lyckats! För det är totalt omöjligt i min lilla värld att stöta på någon icke upptagen häst intresserad man!
Förövrigt utsätts jag inte för män, i den bemärkelsen att jag skulle träffa någon jag attraherats av oavsätt hästintresse eller ej, eftersom jag rör mej på mycket begränsad mark.
Hemma ( gården) bil till jobbet..( personlig ass) bil hem och så tränar jag hästarna... möjligtvis tar jag och kör in till ridhuset.. men där är bara små pojkar och äldre pappor.
På Ica lär man ju inte träffa någon..
Vad ska jag göra?
Kan ju liksom inte börja hänga på Flyinge för att träffa någon av det mannliga könet...
Ge upp? Men letar jag? Nä... men endå känns det liksom inte 100% komplett mitt liv.
Jag bor på gård, har mina hästar, har mitt underbara jobb, allt är perfekt.....men en man.. ja den enda mannen som skulle passa in i mitt liv måste gilla hästar...
Men å andra sidan trivs jag väldigt bra som det är i dag... jag går upp när jag vill ( öö ja eller.. fodrar ju 7) äter när jag vill, rider när och hur jag vill, lägger mej när jag vill, städar när jag vill... ja jag GÖR SOM JAG VILL
Men ibland...
Någon som har råd
Men vad har jag?
Jag har ingen, men saknar jag det?
Jag vet faktiskt inte, är lite osäker. Jag menar har jag "tid" för en man?
Klart man saknar någon att krama om och fysisk närhet ibland, men jag tror man blir avtrubbad efter ett tag.
Nu är det mer än 1 år sedan jag flytta från min dåvarande kille, pga att våra intressen inte gick att synka... Han hade förståelse för mina hästar och jag för hans snowboard. Vi skildes som bästa vänner, vi bråka inte en endastegång på 2år, men mer än så lyckades vi inte. Båda våra sporter fick lida... och vi var eniga att det var det inte värt... kanske fel att tänka så...Men brinner man för sin sport är det svårt att avstå!
Problemet var mest att det var så oehört årstids skillnad, så när jag hade massa tid för honom var han i backen och när han hade tid för mej tävlade jag!
Efter det beslöt jag me för att aldrig någonsin förälska mej i någon utan samma intresse.
Jag har lyckats! För det är totalt omöjligt i min lilla värld att stöta på någon icke upptagen häst intresserad man!
Förövrigt utsätts jag inte för män, i den bemärkelsen att jag skulle träffa någon jag attraherats av oavsätt hästintresse eller ej, eftersom jag rör mej på mycket begränsad mark.
Hemma ( gården) bil till jobbet..( personlig ass) bil hem och så tränar jag hästarna... möjligtvis tar jag och kör in till ridhuset.. men där är bara små pojkar och äldre pappor.
På Ica lär man ju inte träffa någon..
Vad ska jag göra?
Kan ju liksom inte börja hänga på Flyinge för att träffa någon av det mannliga könet...
Ge upp? Men letar jag? Nä... men endå känns det liksom inte 100% komplett mitt liv.
Jag bor på gård, har mina hästar, har mitt underbara jobb, allt är perfekt.....men en man.. ja den enda mannen som skulle passa in i mitt liv måste gilla hästar...
Men å andra sidan trivs jag väldigt bra som det är i dag... jag går upp när jag vill ( öö ja eller.. fodrar ju 7) äter när jag vill, rider när och hur jag vill, lägger mej när jag vill, städar när jag vill... ja jag GÖR SOM JAG VILL
Men ibland...
Någon som har råd