Sexuella trakasserier i skolan.

[Badger]

Men gud! Ni kan inte byta dagis?

Haken är ju att de övriga fröknarna är jättesnälla och gulliga och de försöker verkligen på alla sätt göra allting bra. De bara lyckas inte hela vägen fram. De är liksom inte ett dåligt dagis egentligen, bara ett helt ok, istället för jättebra (vi hade ett jättebra förut men det ligger i andra änden av stan och de jättebra fröknarna var för småbarn). Men jo vi har scannat av trakten på övriga dagis, det finns bara privata föräldrakooperativ, men om det inte blir bra strax, och det ser ju ut att lösa sig för A, så flyttas det. (jag gillar kommunalt lite på princip och vana)

 

[Badger]

Att folk fortfarande kör med uråldriga metoder som skamvrå och time out är skrämmande.
Hade en kompis förut som kör stenhårt med time out på sina barn, samtidigt som hon gapar på sin man för precis allting. Sedan är hon jätteförvånad över att barnen härjar och bråkar konstant

Jo det är ju verkligen knäppt.

 

[Mirre]

Jo det är ju verkligen knäppt. Jag kan lite förstå Nanniesarna i USA som förtvivlat försöker få föräldrar att inte aga barn. Men bortom det är ju den typen av metoder helt främmande för mig, (och alla kommunala förskolor och Sveriges förskoleförordning, kränkning, såvitt jag förstått)

Verkligen.
Det känns som metoderna borde ses som gammalmodiga och förlegade för länge sedan.

TS: Gå till kuratorn om det känns bra för er och ni känner att dottern faktiskt får hjälp där, annars är det helt ok att avboka det och vända er någon annanstans. Det är så viktigt att dottern får rätt hjälp att bearbeta det som hänt, samt att ni som föräldrar får hjälp att bearbeta era känslor kring allting.

 

[uppgivenmamma]

Jaha, då har vi träffat kuratorn idag.

En något speciell människa känner jag.

Det började med ett sms på morgonen som löd så här;

Var snäll och kom strax före 10 istället, ok?
Jag har fått annat akut att göra senare på fm.
Tack, X.

Det är ju helt okej att byta tid, men jag kände mig snarare beordrad att komma tidigare än att hon frågade vänligt om jag ens kunde byta tid
Å ringer man inte?

Det slutar med att hon får ringa mig ändå när jag är på skolan och väntar för då är hon sen och väldigt stressad

Hennes kontor var verkligen "barnvänligt". Det var en skrubb typ. Inga fönster, inget på väggarna, kaos på skrivbordet och ingen ordning på något. Hon jobbar på en annan skola med och detta är väl "extraskolan" då men lite trevligare kan det ju se ut tycker jag!

Vi var där i 40 min och gjorde ingenting i princip. Hon bad dottern rita en teckning. Hon fick rita vad hon ville så hon gjorde en regnbåge. Under tiden satt kuratorn och fyllde i ett papper som hennes chef hade bett henne lämna in senast idag sa hon, och var således upptagen med det.
Hon ställde någon fråga här och var under tiden men inget mer än så. Bara lite flyktiga frågor sådär.

Nu är inte jag någon expert på området, men borde hon inte visat lite mer intresse för dottern? Eller "ska" man lämna henne ifred så här första träffen och pyssla med annat medans hon målar?

Att hon inte frågar om pojkarna förstår jag. Först måste dom ju lära känna varandra lite, men det gör man väl inte om man sitter och fyller i andra papper nästan hela tiden

Hon skulle höra av sig när vi ska träffas nästa gång. De blir väl samma igen. Hon skickar ett sms och frågar om jag kan en timma senare

Det känns som att situationen inte blir tagen på fullt allvar?

 

[Ninnurur]

Det känns som att situationen inte blir tagen på fullt allvar?

Verkligen oprofessionellt!! Nu börjar det verkligen bli dags för skolinspektionen.

 

[Mirre]

Jaha, då har vi träffat kuratorn idag.

En något speciell människa känner jag.

Det började med ett sms på morgonen som löd så här;

Var snäll och kom strax före 10 istället, ok?
Jag har fått annat akut att göra senare på fm.
Tack, X.

Det är ju helt okej att byta tid, men jag kände mig snarare beordrad att komma tidigare än att hon frågade vänligt om jag ens kunde byta tid
Å ringer man inte?

Det slutar med att hon får ringa mig ändå när jag är på skolan och väntar för då är hon sen och väldigt stressad

Hennes kontor var verkligen "barnvänligt". Det var en skrubb typ. Inga fönster, inget på väggarna, kaos på skrivbordet och ingen ordning på något. Hon jobbar på en annan skola med och detta är väl "extraskolan" då men lite trevligare kan det ju se ut tycker jag!

Vi var där i 40 min och gjorde ingenting i princip. Hon bad dottern rita en teckning. Hon fick rita vad hon ville så hon gjorde en regnbåge. Under tiden satt kuratorn och fyllde i ett papper som hennes chef hade bett henne lämna in senast idag sa hon, och var således upptagen med det.
Hon ställde någon fråga här och var under tiden men inget mer än så. Bara lite flyktiga frågor sådär.

Nu är inte jag någon expert på området, men borde hon inte visat lite mer intresse för dottern? Eller "ska" man lämna henne ifred så här första träffen och pyssla med annat medans hon målar?

Att hon inte frågar om pojkarna förstår jag. Först måste dom ju lära känna varandra lite, men det gör man väl inte om man sitter och fyller i andra papper nästan hela tiden

Hon skulle höra av sig när vi ska träffas nästa gång. De blir väl samma igen. Hon skickar ett sms och frågar om jag kan en timma senare

Det känns som att situationen inte blir tagen på fullt allvar?

Men hjälp vad illa skött av kuratorn!
Hon ger ju verkligen inte alls ett tryggt och förtroendeingivande intryck till varken dottern eller er.
Ni skulle väl dit för att hon ville prata med dottern? Mycket märkligt agerande av henne

 

[Mim]

Mkt illa skött. Skulle vägra låta denna människa fortsätta utan ta kontakt med barnmottagningen för vidare remiss.

Och så skulle jag meddela rektor om kuratorns ointresse för det kanske rektorn inte vet att prioriteringen ligger på papper före barnet.

 

[Thomasine]

Jag har tidigare ifrågasatt om hon är lämplig för sitt arbete och jag blir mer och mer frågande. Jag hade nog, i likhet med @Mim, informerat rektor om hennes attityd mot din dotter. Ta hjälp av socialmyndigheten/barnmottagningen och skaffa annat och adekvat stöd till er familj.

 

[Rosett]

Vore nog bättre med ett opartiskt stöd för dottern. Alltså nån som inte har anknytning till skolan (som skött detta illa och kan få på fingrarna).

 

[Mammas]

Har det hänt något nytt @uppgivenmamma ? Hur mår din dotter nu?

 

[Surrealistiskt]

De små barnen har inte riktigt samma logik som vi vuxna, och det är lätt att glömma när det gäller sådana här saker. Just eftersom sex är en "vuxengrejj".

Jag håller helt med, men vill också lyfta det från ett annat perspektiv.

Jag lägger inte fram det här för att jag menar att TS historia är fel, för det tror jag inte. Hon verkar ha en god dialog med sin dotter och jag tycker det är tydligt att TS dotter inte har samma känslor som jag hade som 7-åring och att det är pojkarnas tjat som fått henne att "ge efter". Men jag vill ändå lyfta ett perspektiv som jag inte tycker har lyfts fram i tråden. Helt taget från egna erfarenheter.

Jag VAR sexuell som 7 år gammal. Nyfiken på kroppen, framförallt min egna. Det var spännande och lustfyllt. Jag minns tydligt att jag i vissa lekar önskade att någon kunde känna mig på snippan (när vi lekte doktor sa jag att "man fick undersöka mig vaaaar som heeeelst" i hopp om att de skulle undersöka även min snippa). Jag vet att jag runt 8-års åldern också fick komma till skolsköterskan för jag kunde känna på mig själv under lektionerna Hon hanterade det väldigt bra på ett sätt vars centrala budskap var "Gör det! Men kanske inte under lektionstid". Jag minns i alla fall att jag inte skämdes särskilt mycket just för att hon normaliserade det sexuella intresset. Jag var tidigt utvecklad och fick mens strax efter min 9-årsdag så jag tycker nog inte det är så konstigt att nyfikenheten fanns där så tidigt.

Jag är övertygad om att jag hade kunnat vara TS dotter men att historian bakom hade sett helt annorlunda ut. Jag hade tyckt det varit så spännande och lustfyllt om någon frågat mig om de fick se/känna på min snippa! För mig hade det aldrig uppfattats som ett övergrepp, där och då. Just för att barn inte har samma logik som vuxna - jag visste ju inte vad ett övergrepp eller sexuella handlingar var, bara att jag själv upplevde dessa handlingar som lustfyllda och spännande. Däremot är jag ganska säker på att om omvärlden hade reagerat på dessa känslor och händelser som onormala och felaktiga hade det såklart väckts oerhört mycket skam inom mig.

Jag vet egentligen inte vad jag vill få sagt med mitt inlägg. Det väckte bara många frågor och funderingar. Hur olika det kan se ut och hur svårt det måste vara att veta vad som är vad. Hur vet man om ett barn är utsatt för övergrepp (även i dennes ögon - eller spelar det ingen roll)? Är de skadligt för alla barn att utsättas för sexuellt betonade handlingar, även om det t.ex. sker på en nivå som barnet själv är med på? Kan vi göra mer skada genom att skambelägga dessa handlingar/känslor genom att belysa hur fel de är? Hur mycket ligger i våra vuxnas tolkningar om vad som är övergrepp och inte?

I TS fall är det såklart helt annorlunda eftersom hennes dotter uppenbarligen inte velat och att pojkarna ihärdigt har tjatat på henne. Men annars då? Om historian bakom sett annorlunda ut? Jag tycker detta är ett intressant ämne, inte minst för att jag själv var ganska sexuell som ung.

 

[SiZo]

Jag håller helt med, men vill också lyfta det från ett annat perspektiv.

Jag lägger inte fram det här för att jag menar att TS historia är fel, för det tror jag inte. Hon verkar ha en god dialog med sin dotter och jag tycker det är tydligt att TS dotter inte har samma känslor som jag hade som 7-åring och att det är pojkarnas tjat som fått henne att "ge efter". Men jag vill ändå lyfta ett perspektiv som jag inte tycker har lyfts fram i tråden. Helt taget från egna erfarenheter.

Jag VAR sexuell som 7 år gammal. Nyfiken på kroppen, framförallt min egna. Det var spännande och lustfyllt. Jag minns tydligt att jag i vissa lekar önskade att någon kunde känna mig på snippan (när vi lekte doktor sa jag att "man fick undersöka mig vaaaar som heeeelst" i hopp om att de skulle undersöka även min snippa). Jag vet att jag runt 8-års åldern också fick komma till skolsköterskan för jag kunde känna på mig själv under lektionerna Hon hanterade det väldigt bra på ett sätt vars centrala budskap var "Gör det! Men kanske inte under lektionstid". Jag minns i alla fall att jag inte skämdes särskilt mycket just för att hon normaliserade det sexuella intresset. Jag var tidigt utvecklad och fick mens strax efter min 9-årsdag så jag tycker nog inte det är så konstigt att nyfikenheten fanns där så tidigt.

Jag är övertygad om att jag hade kunnat vara TS dotter men att historian bakom hade sett helt annorlunda ut. Jag hade tyckt det varit så spännande och lustfyllt om någon frågat mig om de fick se/känna på min snippa! För mig hade det aldrig uppfattats som ett övergrepp, där och då. Just för att barn inte har samma logik som vuxna - jag visste ju inte vad ett övergrepp eller sexuella handlingar var, bara att jag själv upplevde dessa handlingar som lustfyllda och spännande. Däremot är jag ganska säker på att om omvärlden hade reagerat på dessa känslor och händelser som onormala och felaktiga hade det såklart väckts oerhört mycket skam inom mig.

Jag vet egentligen inte vad jag vill få sagt med mitt inlägg. Det väckte bara många frågor och funderingar. Hur olika det kan se ut och hur svårt det måste vara att veta vad som är vad. Hur vet man om ett barn är utsatt för övergrepp (även i dennes ögon - eller spelar det ingen roll)? Är de skadligt för alla barn att utsättas för sexuellt betonade handlingar, även om det t.ex. sker på en nivå som barnet själv är med på? Kan vi göra mer skada genom att skambelägga dessa handlingar/känslor genom att belysa hur fel de är? Hur mycket ligger i våra vuxnas tolkningar om vad som är övergrepp och inte?

I TS fall är det såklart helt annorlunda eftersom hennes dotter uppenbarligen inte velat och att pojkarna ihärdigt har tjatat på henne. Men annars då? Om historian bakom sett annorlunda ut? Jag tycker detta är ett intressant ämne, inte minst för att jag själv var ganska sexuell som ung.

Även jag var sexuellt intresserad vid tidig ålder, och det tror jag att de flesta är faktiskt. Men precis som du säger så är det skillnad när man själv vill och när man blir tjatad på.

När min mammas "nya" passade mig för första gången så skulle han smörja in mig efter att jag hade badat, när han var klar så pekade jag mot snippan "Där med". Då var jag 4,5 år gammal. Min mamma hade aldrig smörjt mig där, så det tillhörde inte standarden.

Det är ett ganska spännande ämne, helt klart.

 

[uppgivenmamma]

Har det hänt något nytt @uppgivenmamma ? Hur mår din dotter nu?

Säg vad som inte händer. Jag har precis kommit från ett nytt möte med kuratorn och känner mig helt förstörd men kan inte bryta ihop då även min make kunde vara med idag och är således hemma just nu.

Efter en incident i fredags då dottern på musiken hade stoppat en marackas under kjolen och inte ville ta bort den så funderar kuratorn nu i nya banor. Dottern hade förklarat det med att hon värpte ägg.

Men i alla fall. Nu sa kuratorn att hon funderade på om dottern inte blev sexuellt utnyttjad på något annat ställe än i skolan och i princip anklagade hennes pappa för att vara boven
Jag blev rasande inombords och sa att självklart har hon det, av det som sker i skolan men kuratorn sa då att ja, men det kan vi ju inte veta om detta beror på det eller om det sker någon annanstans.

Dom enda männen hon träffar i sin vardag är hennes pappa och hennes farfar och det blir således dom som är anklagade nu.

Nu bryter jag ihop på riktigt Hennes pappa och farfar skulle aldrig göra något sånt här och jag fattar inte varför hon säger så när det är pojkarna i skolan som håller på men dom blir tydligen inte anklagade för hennes beteende i fredags?

Angående socialen har dom ringt oss. Vi ska på stödsamtal nästa vecka och nu ska jag försöka överleva tills dess.

Det sades mycket mer på samtalet idag men jag orkar inte ta allt nu. Det är dock inspelat av mig.

 

[purity_666]

Men alltså... det är väl bevisat att pojkarna har tagit på din dotter? Dvs båda sidor har berättat att det hänt? Menar hon att din dotter gått med på det pga att hon blivit utsatt i andra sammanhang då? Hur kommer man på en sån grej? Hon har ju blivit utsatt av pojkarna.

Får ni veta något om vad som hänt i arbetet med pojkarna? Om de utreds för varför de agerat som de gör? Om de kanske varit med om något hemma? Finns någon dialog mellan alla inblandade? Situationen verkar helt absurd!

 

[cirkus]

Den där kuratorn slår ju alla rekord i inkompetens. De verkar ju helt skräckslagna över att skolan skulle kunna ha ett problem och att de har agerat fel. Det är ju klarlagt att det är pojkarna som varit på din dotter och ändå försöker de vända bort blickarna till att problemet ligger någon annanstans. Helt fruktansvärt.

Det är jätte, jättebra att ni har en kontakt på soc. Hoppas att de kan hjälpa er och hoppas att de utreder pojkarna så att de får den hjälp som de uppenbart behöver

 

[Saija]

Finns det ingen skolpsykolog i kommunen? Den här kuratorn verkar ju inte vara vidare kompetent utan verka ju kunna skada mer än hjälpa...
Tycker att du är så stark som står upp för din dotter!!

 

[uppgivenmamma]

Men alltså... det är väl bevisat att pojkarna har tagit på din dotter? Dvs båda sidor har berättat att det hänt? Menar hon att din dotter gått med på det pga att hon blivit utsatt i andra sammanhang då? Hur kommer man på en sån grej? Hon har ju blivit utsatt av pojkarna.

Får ni veta något om vad som hänt i arbetet med pojkarna? Om de utreds för varför de agerat som de gör? Om de kanske varit med om något hemma? Finns någon dialog mellan alla inblandade? Situationen verkar helt absurd!

Ja. Båda pojkarna har erkänt att dom tagit på henne och även själva sagt att det är dom som frågat henne.

Jag vet inte varifrån hon har fått det att dottern skulle bli sexuellt utnyttjad någon annanstans och det blev en väldigt dålig stämning i rummet en sekund. Maken sa ingenting för jag såg på honom att han inte visste vad han skulle säga. Så jag röt till och sa att självklart har dottern blivit sexuellt utnyttjand och det är det som skett i skolan men då sa kuratorn att dom kan ju inte veta om det är sexuell utnyttjelse det handlar om i skolan eller om det sker mer på något annat ställe.
Där kan jag erkänna att jag hade lust att slå henne i huvudet med en stekpanna och fråga om hon har alla hjärnceller hemma.

Jag känner mig helt förstörd efter det här.

Jag har inte frågat hur dom utreder pojkarna men troligtvis inte alls. Det verkar ju inte vara deras fel om man ska gå efter vad kuratorn säger.
Jag vet inte heller om socialen valt att utreda eller inte.

 

[uppgivenmamma]

Finns det ingen skolpsykolog i kommunen? Den här kuratorn verkar ju inte vara vidare kompetent utan verka ju kunna skada mer än hjälpa...
Tycker att du är så stark som står upp för din dotter!!

Jo, kuratorn sa idag att hon har kontakt med psykologen på skolkontoret och tar råd av denne hur hon ska agera.

 

[SiZo]

Säg vad som inte händer. Jag har precis kommit från ett nytt möte med kuratorn och känner mig helt förstörd men kan inte bryta ihop då även min make kunde vara med idag och är således hemma just nu.

Efter en incident i fredags då dottern på musiken hade stoppat en marackas under kjolen och inte ville ta bort den så funderar kuratorn nu i nya banor. Dottern hade förklarat det med att hon värpte ägg.

Men i alla fall. Nu sa kuratorn att hon funderade på om dottern inte blev sexuellt utnyttjad på något annat ställe än i skolan och i princip anklagade hennes pappa för att vara boven
Jag blev rasande inombords och sa att självklart har hon det, av det som sker i skolan men kuratorn sa då att ja, men det kan vi ju inte veta om detta beror på det eller om det sker någon annanstans.

Dom enda männen hon träffar i sin vardag är hennes pappa och hennes farfar och det blir således dom som är anklagade nu.

Nu bryter jag ihop på riktigt Hennes pappa och farfar skulle aldrig göra något sånt här och jag fattar inte varför hon säger så när det är pojkarna i skolan som håller på men dom blir tydligen inte anklagade för hennes beteende i fredags?

Angående socialen har dom ringt oss. Vi ska på stödsamtal nästa vecka och nu ska jag försöka överleva tills dess.

Det sades mycket mer på samtalet idag men jag orkar inte ta allt nu. Det är dock inspelat av mig.

Nu är ett bra tillfälle att tänka på att andas!

Om de utreder männen i hennes liv gör ju rent tekniskt ingenting. Antagligen så kommer de fram till att inget hänt, och då är det inte så mkt mer med det, ellerhur? En undersökning är ju inget att frukta!

Att det har hänt dottern något vet vi ju, men försök att slappna av och strunta i kuratorn.
Tur att ni tog tag i det!

 

[purity_666]

då sa kuratorn att dom kan ju inte veta om det är sexuell utnyttjelse det handlar om i skolan eller om det sker mer på något annat ställe.

Men vad menar hon med det? Det är ju klarlagt att hon blivit sexuellt utnyttjad i skolan Hon verkar inte ha alla kanoter hemma.

Ni föräldrar har inte fått samlats för att prata heller?

Tycker du ska gå högre med det här. Det blir ju en utredning av skolan då och det värsta som händer är att det läggs ner. Förhoppningsvis kommer man fram till att det inte skötts ok.