SD nu 3:e störrsta parti

Status
Stängd för vidare inlägg.
Att landstingen bara betalar för samma typ av vård som man själv håller med är självklart och riktigt.

Visst kan du teckna extra försäkring men genom att vara lite smart klarar du dig bra med den svenska vården.
Det svenska landstinget har väl en rehab på ngr dagar mens tyskarna lägger betydligt längre tid på det och det är den den tyske läkaren som avgör och landstinget betalar.

Det är förståeligt, ja. Jag vill poängtera att systemet har sina uppenbara brister och att jag anser att du får det att låta som en ganska enkel och självklar lösning på Sveriges numer ruttna sjukvårdssystem.
Det är ingenting som är självklart när det gäller bedömningen så det kan lika gärna sluta med att du helt eller delvis får avslag och helt eller delvis får betala din utlandsvård ur egen ficka.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=3544


Vad menar du med att man klarar sig bra med den svenska vården om man bara är lite smart?
 
Givetvis har den det men samtidigt har köerna till cancervården aldrig varit så långa som nu och man hinner dö - pga väntetiderna.
Detta innebär alltså att även om tekniken gått framåt så har vi inte resurser att tillgodogöra oss den.

Behandla cancer som en akutsjukdom!
Idag låter flera av Sveriges landsting och regioner sjuka människor vänta i veckor på att en cancerbehandling ska komma igång. Utredningar kan pågå i 5-10 veckor eller ännu längre. I Danmark ses cancer som en akutsjukdom och behandlas därför snabbt. En person med t ex lungcancer är färdigutredd inom en vecka. I Stockholm tar samma utredning omkring 40 dagar.
http://www.natverketmotcancer.se/gor-din-rost-hord

Jag har ganska omfattande erfarenheter av sjukhusvården och även av cancervården i ett östgötskt perspektiv. Jag delar inte din bild, alls.

Däremot läser jag samma texter som du om människor som far illa i vården, får vänta i åratal och inte har en förlossningsklinik som de kan räkna med. Du verkar ha missat alla de texter jag också läst däremot om utvecklingen i vården, hur patientnöjdheten blivit allt bättre, väntetiderna på akuten kapats och behandlingarna som blir allt bättre.

Det största bekymret jag ser är att likvärdigheten över landet brister. Det gäller att bli sjuk på rätt sätt inom rätt landsting. Ett av KDs enda goda idéer i den avslutade valrörelsen.
 
Det är förståeligt, ja. Jag vill poängtera att systemet har sina uppenbara brister och att jag anser att du får det att låta som en ganska enkel och självklar lösning på Sveriges numer ruttna sjukvårdssystem.
Det är ingenting som är självklart när det gäller bedömningen så det kan lika gärna sluta med att du helt eller delvis får avslag och helt eller delvis får betala din utlandsvård ur egen ficka.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=3544


Vad menar du med att man klarar sig bra med den svenska vården om man bara är lite smart?
Den svenska vården är som alla andra institutioner, med rätt kunskap så navigerar man bättre..
 
Tydliga försämringar i vård, sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur, bostadsmarknad och arbetsmarknad där staten manipulerar och skapar obalans och osund konkurrens..
Staten?
Vad jag vet så är det Landstingen och Kommunerna.
Och de är styrda av olika politiska ideologier.
Man får den vård och skola som man lokalt har röstat för.

Därför är det litet dumt att sitta i ett rött landsting och vilja ha det som i ett blått.
Eller vice versa.
Rösta i stället på det som önskas.
 
Finland vägrar envist att ta emot.
Danmark är nog uttalat rasistiska.

Men framför allt så är dessa länder mycket mindre med en mindre befolkning.
Så man kan inte jämföra faktiskt antal utan måste jämföra hur många invånare som det går på varje flykting.

Jag tolkar staplarna mera som att det faktiskt är vår tur nu att ta emot.

Norge har enligt Wikipedia 5 milj invånare och Danmark ca 5.5 milj dvs båda länder har i stort sett hälften så många invånare som Sverige. Asch, ser att Lbb redan kommenterat med dessa siffror.
 
Ditt tjat om försämringar stämmer helt enkelt inte överens med den mätbara utvecklingen. Att påstå att exempelvis svensk sjukvård och äldreomsorg relativt sig själv var bättre för 20 år sedan är helt uppåt väggarna.

Fast när det gäller äldreomsorgen är det en hel del som blivit sämre. Sämre personaltäthet, mindre tid tillgänglig för "brukarna". Personal som har mer bråttom mellan olika "brukare" och som inte har tidsutrymme att sitta ner och prata lite med de gamla, är en verklighet idag. Detta omvittnas av både "brukare" och personal.
När det gäller sjukvården har det blivit ganska stora strukturella skillnader: för 20 år sedan skedde många medicinska utredningar med patienten inneliggande på sjukhuset; idag är det kortare vårdtider för de allra flesta tillstånd. Till viss del bra, till annan del dåligt eftersom många av våra äldre, sjuka skrivs ut för tidigt från sjukhuset och komplikationer uppstår som hade kunnat undvikas med lite längre vårdtider och bättre uppföljning.
Många åkommor som sköttes via sjukhus/organspecialister förväntas idag tas om hand via vårdcentralerna, som inte fått motsvarande resurser för att täcka behoven/efterfrågan.
Det har blivit minskad personaltäthet bland sjuksköterskor och undersköterskor sett till antal patienter både på sjukhusen och vårdcentraler de senaste 20 åren, samtidigt som antalet arbetsuppgifter ökat i takt med ändrade behandlingsmetoder och ändrade behandlingsmål.
Det görs väldigt mycket mer med väligt mycket fler människor i sjukvården idag jämfört med för 20 år sedan.
De försämringar man ser, handlar till stor del om sjukvårdens förmåga att motsvara förväntningarna från befolkningen gällande exempelvis tillgänglighet.
För 20 år sedan förväntade man sig inte alla de utredande åtgärder man kräver (och nu menar jag inte i negativ mening) idag. Man förväntade sig inte en tid på vårdcentral eller sjukhus inom mycket kort tid. Man förväntade sig inte samma "tillfrisknande" som man förväntar sig eller kräver idag.
Resurserna har som sagt inte ökat med stigande förväntningar och med ökande möjligheter.
Som sagt: färre sjuksköterskor och undersköterskor till samma antal patienter.
Läkarna har inte ökat i antal utifrån ökande behandlings- och tillgänglighetskrav.
Detta innebär en relativ försämring, som sagt utifrån förväntningar, men jämför man vilka mål som uppnås idag med hur det var för 20 år sedan så är det enorma förbättringar.
 
  • Gilla
Reactions: No1
Det görs väldigt mycket mer med väligt mycket fler människor i sjukvården idag jämfört med för 20 år sedan.
De försämringar man ser, handlar till stor del om sjukvårdens förmåga att motsvara förväntningarna från befolkningen gällande exempelvis tillgänglighet.
För 20 år sedan förväntade man sig inte alla de utredande åtgärder man kräver (och nu menar jag inte i negativ mening) idag. Man förväntade sig inte en tid på vårdcentral eller sjukhus inom mycket kort tid. Man förväntade sig inte samma "tillfrisknande" som man förväntar sig eller kräver idag.
Resurserna har som sagt inte ökat med stigande förväntningar och med ökande möjligheter.
Som sagt: färre sjuksköterskor och undersköterskor till samma antal patienter.
Läkarna har inte ökat i antal utifrån ökande behandlings- och tillgänglighetskrav.
Detta innebär en relativ försämring, som sagt utifrån förväntningar, men jämför man vilka mål som uppnås idag med hur det var för 20 år sedan så är det enorma förbättringar.

Bra skrivet. Det är det jag menar med att sätta de dystopier som @No1 ständigt påstår finns, i sitt sammanhang. Det är relativt en förväntan om att det skulle varit ännu bättre, inte relativt sig självt.

När det gäller äldrevården får jag påstå att det såg för jävligt ut på 80-talet med långvårdskliniker och boenden för dementa. I det perspektivet mycket bättre idag, dels med valfriheten som finns, men även med själva omvårdnaden. Målet har förflyttats från förvaring till att bejaka både individen och dess kvarvarande liv. Den strikt ekonomistiska synen på vård är dock problematisk. När man hyr in konsulter som ska tidsoptimera hemtjänsten och så vidare. Pendeln har i vissa fall slagit över från offentligt monopol med stort slöseri, till kostnadsjagande in absurdum med samma slöseri som följd. Det är dags, precis som alla partier är överens om, att beställa bättre kvalitet.
 
Så storsint av dig. Men du får nog som vanligt läsa igen, det enda jag bett om ett svar på är detta:

Vilket du som av en slump inte svarade på nu heller...

Jag tänkte att jag skulle svara på allting i den takt jag känner för det.

Har du exempel på hur invandring av kanadensare och danskar medför det du skrev tidigare?

Nej.

Återigen väldigt oklart hur du menar - svenska homofober är bättre än muslimska homofober?

Nej.

(för diskussionens skull låtsas jag som du att muslimer inte kan vara svenska och svenskar inte kan vara muslimer)

Har jag skrivit att muslimer inte kan vara svenskar? Det var ju snarare du som gjorde det.

Jag frågar igen: svenskar som har samma åsikter om kvinnor och homosexuella som muslimerna i ditt exempel hade, hur ska vi få dem att "förbättra sig"?

Genom aktivism på gräsrotsnivå främst. Det är upp till alla att diskutera, debattera och stå emot homofobi. En bottom-up-design på arbetet. Men om vi vill se till att nyanlända invandrare från extremt homofobiska kulturer på gruppnivå behåller dessa värderingar i så liten utsträckning som möjligt så finns det fler politiska instrument att tillgå som komplement. Då kan vi även jobba med mer av en top-down-strategi, med lagstiftning m.m som främjar en anpassning till vår syn på saker och ting.
 
Senast ändrad:
Genom aktivism på gräsrotsnivå främst. Det är upp till alla att diskutera, debattera och stå emot homofobi. En bottom-up-design på arbetet. Men om vi vill se till att nyanlända invandrare från extremt homofobiska kulturer på gruppnivå behåller dessa värderingar i så liten utsträckning som möjligt så finns det fler politiska instrument att tillgå som komplement. Då kan vi även jobba med mer av en top-down-strategi, med lagstiftning m.m som främjar en anpassning till vår syn på saker och ting.

Nu är just SD lidande av just en kultur som är hyfsat homofobisk, på gruppnivå. Då bör både top-down och bottom-up passa där också.
 
Nu är just SD lidande av just en kultur som är hyfsat homofobisk, på gruppnivå. Då bör både top-down och bottom-up passa där också.

Alla förslag som minskar homofobi är ju bra. Men hur kan vi jobba top-down för att minska homofobin hos Sverigedemokrater menar du?
 
Alla förslag som minskar homofobi är ju bra. Men hur kan vi jobba top-down för att minska homofobin hos Sverigedemokrater menar du?

Lagstiftning och stärkta, uttalade, rättigheter för alla - som normerar - och ett tydligt arbete för att motverka diskriminering på olika områden. SD är klart negativa till att uttala dessa och tycker att status quo på området är tillräckligt bra. Bottom-up fungerar inte så väl, eftersom faktakollen är så enormt dålig, när fakta inkommer som inte stämmer med bilden. Då är det PK-eliten som hittat på nåt skit. Den väggen går inte att gå förbi i ett sammanhang där alla tror på den konspirationen.
 
Fast när det gäller äldreomsorgen är det en hel del som blivit sämre. Sämre personaltäthet, mindre tid tillgänglig för "brukarna". Personal som har mer bråttom mellan olika "brukare" och som inte har tidsutrymme att sitta ner och prata lite med de gamla, är en verklighet idag. Detta omvittnas av både "brukare" och personal.
När det gäller sjukvården har det blivit ganska stora strukturella skillnader: för 20 år sedan skedde många medicinska utredningar med patienten inneliggande på sjukhuset; idag är det kortare vårdtider för de allra flesta tillstånd. Till viss del bra, till annan del dåligt eftersom många av våra äldre, sjuka skrivs ut för tidigt från sjukhuset och komplikationer uppstår som hade kunnat undvikas med lite längre vårdtider och bättre uppföljning.
Många åkommor som sköttes via sjukhus/organspecialister förväntas idag tas om hand via vårdcentralerna, som inte fått motsvarande resurser för att täcka behoven/efterfrågan.
Det har blivit minskad personaltäthet bland sjuksköterskor och undersköterskor sett till antal patienter både på sjukhusen och vårdcentraler de senaste 20 åren, samtidigt som antalet arbetsuppgifter ökat i takt med ändrade behandlingsmetoder och ändrade behandlingsmål.
Det görs väldigt mycket mer med väligt mycket fler människor i sjukvården idag jämfört med för 20 år sedan.
De försämringar man ser, handlar till stor del om sjukvårdens förmåga att motsvara förväntningarna från befolkningen gällande exempelvis tillgänglighet.
För 20 år sedan förväntade man sig inte alla de utredande åtgärder man kräver (och nu menar jag inte i negativ mening) idag. Man förväntade sig inte en tid på vårdcentral eller sjukhus inom mycket kort tid. Man förväntade sig inte samma "tillfrisknande" som man förväntar sig eller kräver idag.
Resurserna har som sagt inte ökat med stigande förväntningar och med ökande möjligheter.
Som sagt: färre sjuksköterskor och undersköterskor till samma antal patienter.
Läkarna har inte ökat i antal utifrån ökande behandlings- och tillgänglighetskrav.
Detta innebär en relativ försämring, som sagt utifrån förväntningar, men jämför man vilka mål som uppnås idag med hur det var för 20 år sedan så är det enorma förbättringar.

Jo, men är inte en av orsakerna också att vårdbehovet hos dem som befinner sig i åldringsvården är så mycket högre idag jämfört med för 40 år sedan?
Jag vet, att när jag körde ut tidningen till ålderdomshemmet hemmavid så ingick det att knalla in till gubbarna o gummorna därinne. Och det var ett himla käftslängande, kaffedrickande o skratt då. Idag så är det mol tyst. Hälften av dem som bor där är inte kontaktbara. De som idag är i samma skick som de på hemmet då, or hemma och hemtjänsten tittar till dem då och då istället.
 
Jo, men är inte en av orsakerna också att vårdbehovet hos dem som befinner sig i åldringsvården är så mycket högre idag jämfört med för 40 år sedan?
Jag vet, att när jag körde ut tidningen till ålderdomshemmet hemmavid så ingick det att knalla in till gubbarna o gummorna därinne. Och det var ett himla käftslängande, kaffedrickande o skratt då. Idag så är det mol tyst. Hälften av dem som bor där är inte kontaktbara. De som idag är i samma skick som de på hemmet då, or hemma och hemtjänsten tittar till dem då och då istället.

Absolut att det är en viktig faktor att många äldre och sjukare lever idag jämfört med för 20-40 år sedan. Många av dem som idag bor i särskilda boenden är svårt dementa.
Verksamheten har inte hunnit med den demografiska utvecklingen eller tekniken - både gällande sjukvården och äldreomsorgen.
 
Absolut att det är en viktig faktor att många äldre och sjukare lever idag jämfört med för 20-40 år sedan. Många av dem som idag bor i särskilda boenden är svårt dementa.
Verksamheten har inte hunnit med den demografiska utvecklingen eller tekniken - både gällande sjukvården och äldreomsorgen.
Och frågan är väl om inte di gamle hade en bättre livskvalitet då, när de hade varandra att träta på om dagarna istället för att glo på TV;n
 
  • Gilla
Reactions: No1
GP publicerade en intressant debattartikel av Bo Rothstein idag, den handlade om den historiska men även framtida vikten av att "faktiskt erkänna och komma med fungerande lösningar på ett antal problem som under lång tid innan varit tabu" när det kommer till att stoppa bland annat högerextremism. Det spelar ingen roll i vilka kretsar det förs liknande resonemang, det är argumenten i sig som är intressanta.
Det handlar inte om i vilka kretsar som resonemanget förs utan om resonemanget i sig, vad för uppfattningar det bygger på. Utan en nationalistisk, rasistisk och homofob världsåskådning så kommer man liksom inte ens på tanken att formulera det på det sättet.


Vad är din poäng? Att synen på homosexuella mellan två nationer inte kan vara väsensskilda? Det är ju uppenbart fel.
Min poäng är att de inte är väsensskilda. Som jag skrev så är det snarare en skala - globalt sett. Du har fel angående din uppfattning om den västerländska/svenska så kallade majoritetskulturen.



Homofobiskt?! Ursäkta men jag visste varken att du var talesperson för ickeheterosexuallas erfarenheter eller att det jag skriver skulle röra sig om en FOBI för homosexuella. Vilket strunt.
Eftersom du väljer att skita i kunskap om hur ickeheterosexuella upplever det svenska samhället så har jag svårt att tolka dig på annat sätt. Jag har inte utnämnt mig till talesperson men jag pratar ur egen erfarenhet och med ganska mycket vetenskaplig kunskap i frågan. Ickeheterosexuella i Sverige blir diskriminerade och utsatta för hatbrott (och många har så lågt förtroende för polisen att de inte ens anmäler när de blir misshandlade). Där har du din fina svenska majoritetskultur.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Samhälle Jag tycker det är en intressant och framför allt viktig fråga för landets framtid vad som händer inom SD, men vill inte att ett sådant...
Svar
9
· Visningar
1 275
Senast: Smoothi
·
Samhälle Jag känner ett äldre par, som just nu är i följande situation: De bor i en gemensam villa och är gifta sedan många år. Båda är gamla...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
6 057
Senast: Mabuse
·
Kropp & Själ Hej! Jag har efter en sjukgymnast och otroped felbehandlat mig fått förlorad inkomst och sjukskrivning i 7 månader. Jag fick första...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
4 151
Senast: Sassy
·
Hemmet Bor sen ett år tillbaka i en BRF som är en gammal herrgård, omgjort till 14 lägenheter. Delar av parken som hör till är omgjord till...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
7 142

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp