Duggregnsgudinna
Trådstartare
Köpte en liten näpen isis till dottern för ett antal år sedan. Hästen var då i mogen ålder, men en helt fantastisk läromästare, världens bästa lilla häst som jag alltid varit trygg med, och som lärt mig dotter att bli en mycket duktig ryttarinna! 
Tanken var att hästen skulle få vara hos oss tills den blev gammal och skruttig, och sedan få avsluta sina dagar här på gården.
Nu är läget lite knepigt...
Dottern har blivit "nästan vuxen", 170 cm lång, och rider numera dressyr på en annan häst. Gamla Isa däremot, blev inte gammal och skruttig, utan bara gammal...
Så vad gör jag nu?
Isa är definitivt inte redo för att pensioneras. Hon är frisk som en nötkärna och alltid pigg och glad, men har ju naturligtvis inte samma ork som de yngre hästarna. Jag tycker också det är synd att denna lilla sagohäst inte skulle få möjlighet att göra fler barn glada och trygga i sin ridning.
Att avliva vore egoistiskt, bekvämt för mig att slippa leta nytt BRA hem åt henne, när hon uppenbarligen har så mycket kvar att ge, men ett simpelt sätt att lösa problemet...
Att "ställa av henne", pensionera, plocka bort skorna och låta henne bara gå i hagen, det känns verkligen inte som rätt mot henne. Hon är alltid intresserad av att göra nåt, och att bara gå och dra några år i väntan på att bli skröpplig och bli avlivad, det är ju helt vansinnigt, då kan man ju lika gärna ta bort henne direkt. Hon behöver ju med ålderns rätt få röra på sig för att få vara fortsatt frisk, en gammal häst som inte få röra på sig regelbundet blir snart stel och skadad.
Fodervärd är inte aktuellt, men att säljas för en mycket symbolisk summa..??
Medryttare är inte heller aktuellt.
Men jag kunde ju aldrig i min vildaste fantasi tänka mig att jag överhuvudtaget skulle överväga att sälja en häst på 24 år... Detta är helt emot mina principer, så nu behöver jag hjälp i mina funderingar och tankegångar!
(trevlig ton önskas i tråden)
Tanken var att hästen skulle få vara hos oss tills den blev gammal och skruttig, och sedan få avsluta sina dagar här på gården.Nu är läget lite knepigt...
Dottern har blivit "nästan vuxen", 170 cm lång, och rider numera dressyr på en annan häst. Gamla Isa däremot, blev inte gammal och skruttig, utan bara gammal...
Så vad gör jag nu?
Isa är definitivt inte redo för att pensioneras. Hon är frisk som en nötkärna och alltid pigg och glad, men har ju naturligtvis inte samma ork som de yngre hästarna. Jag tycker också det är synd att denna lilla sagohäst inte skulle få möjlighet att göra fler barn glada och trygga i sin ridning.
Att avliva vore egoistiskt, bekvämt för mig att slippa leta nytt BRA hem åt henne, när hon uppenbarligen har så mycket kvar att ge, men ett simpelt sätt att lösa problemet...
Att "ställa av henne", pensionera, plocka bort skorna och låta henne bara gå i hagen, det känns verkligen inte som rätt mot henne. Hon är alltid intresserad av att göra nåt, och att bara gå och dra några år i väntan på att bli skröpplig och bli avlivad, det är ju helt vansinnigt, då kan man ju lika gärna ta bort henne direkt. Hon behöver ju med ålderns rätt få röra på sig för att få vara fortsatt frisk, en gammal häst som inte få röra på sig regelbundet blir snart stel och skadad.
Fodervärd är inte aktuellt, men att säljas för en mycket symbolisk summa..??
Medryttare är inte heller aktuellt.
Men jag kunde ju aldrig i min vildaste fantasi tänka mig att jag överhuvudtaget skulle överväga att sälja en häst på 24 år... Detta är helt emot mina principer, så nu behöver jag hjälp i mina funderingar och tankegångar!
(trevlig ton önskas i tråden)
