Såhär blev det

[Lilla]

Tack till den Bukare som i FL tråden hänvisat hit Schysst

What? På riktigt?

 

[karamelldrottningen]

Tack till den Bukare som i FL tråden hänvisat hit Schysst

Men alltså fult gjort av någon i tråden
Edit: eller någon helt annan iofs

 

[karamelldrottningen]

Har han skrivit nått eller hur vet du han hittat hit förresten?

 

[Tranan]

Tack till den Bukare som i FL tråden hänvisat hit Schysst

Vad fan!

 

[karamelldrottningen]

Samtidigt har du ju skrivit utifrån ditt hjärta. Om han är lika osympatisk som han verkar kommer han förstå ungefär noll av dina behov och känslor

 

[Zpunk]

Men alltså fult gjort av någon i tråden
Edit: eller någon helt annan iofs

Samtidigt så gjordes det ju åt andra hållet, dvs skrevs här att det fanns en tråd på FL… borde vara ok/inte ok åt båda håll kan jag tycka (och jag tycker det är tveksamt, även om jag själv ju blev nyfiken och läste den andra tråden så inga höga hästar här inte)

 

[karamelldrottningen]

Samtidigt så gjordes det ju åt andra hållet, dvs skrevs här att det fanns en tråd på FL… borde vara ok/inte ok åt båda håll kan jag tycka (och jag tycker det är tveksamt, även om jag själv ju blev nyfiken och läste den andra tråden så inga höga hästar här inte)

Ja iofs men det här forumet är ju i lite annan klass än FL

 

[miumiu]

Jag erkänner att det inte var helt genomtänkt av mig att skriva öppet i tråden om detta. Borde PMat Unhappy istället men av nån outgrundlig anledning lyckas jag inte PMa nån just nu.

 

[Unhappy]

Samtidigt har du ju skrivit utifrån ditt hjärta. Om han är lika osympatisk som han verkar kommer han förstå ungefär noll av dina behov och känslor

Det där har jag grunnat på många gånger. Han säger att han ju känner saker men långsammare och mer avtrubbat än andra. Själv är jag HSP, med långa känselspröt.

Ofta har jag tänkt att ”han kan de rätta orden, men kan inte sätta sig in i känslan”

 

[Unhappy]

Har han skrivit nått eller hur vet du han hittat hit förresten?

Han har nog inte hittat hit.

 

[karamelldrottningen]

Det där har jag grunnat på många gånger. Han säger att han ju känner saker men långsammare och mer avtrubbat än andra. Själv är jag HSP, med långa känselspröt.

Ofta har jag tänkt att ”han kan de rätta orden, men kan inte sätta sig in i känslan”

Jag är ju själv Hsp om jag inte missminner mig har jag startat någon tråd i det ämnet. Och jag fattar verkligen att du inte haft det lätt!
Och extra viktigt för oss att känna efter vad är viktigt och vad är det inte. Vilka människor ger energi och vilja tar. Och så vidare

 

[Unhappy]

What? På riktigt?

Ja tyvärr

Uppenbarligen är han inte någon som du vill ha i alla fall, mer om "vem han är" behöver du faktiskt inte veta.

Nej, jag försöker komma till acceptans i det.
Tyvärr är jag hopplös med att vilja förstå andra människor vilket också ingår i mitt yrke och jag är bra på det. Men detta går ju inte… sen som han sa en gång ”man skall inte lyssna på vad folk säger utan se till deras handlingar”…. Och hans handlingar har jag ju fått uppleva

 

[Unhappy]

Jag är ju själv Hsp om jag inte missminner mig har jag startat någon tråd i det ämnet. Och jag fattar verkligen att du inte haft det lätt!
Och extra viktigt för oss att känna efter vad är viktigt och vad är det inte. Vilka människor ger energi och vilja tar. Och så vidare

Så är det ju, så du är också HSP.

Något jag fastande för med denna man är att jag ogillar ”meningslöst kallprat”, det han sa betydde verkligen något och var tänkvärt. Och som HSP kan man också vara någon som verkligen behöver förstå sammanhanget… vilket säkert bidragit till varför jag sitter där jag sitter idag. Sen är jag ganska genuin, säger nån att de är stressade vill jag tro det. Att man betett sig som nån som verkligen verkligen genuint tyckte om en, gett livet en meningsfullhet och bekräftat ens minsta tanke. Det gör det svårt att inse att det bara var ett spel.

 

[Otherside]

Det där har jag grunnat på många gånger. Han säger att han ju känner saker men långsammare och mer avtrubbat än andra. Själv är jag HSP, med långa känselspröt.

Ofta har jag tänkt att ”han kan de rätta orden, men kan inte sätta sig in i känslan”

Jag är också HSP och för mig är det bl.a. därför extremt viktigt att sätta gränser runt mig själv och avsluta kontakter som tar min energi. Annars kan jag gå in i situationer på sånt djup att jag går i spinn, och mår jättedåligt. Jag har lärt mig att avsluta kontakter både i verkliga livet och på sociala media - inte ge mig in i hetsiga diskussioner t.ex. Den här tråden är väl lite ett gränsfall eftersom jag känner lite för mycket...

Tänk lite på det, att värna om dina gränser och ditt jag! Låt ingen spela spel med dig, hur väl de än är förklädda.

 

[karamelldrottningen]

Så är det ju, så du är också HSP.

Något jag fastande för med denna man är att jag ogillar ”meningslöst kallprat”, det han sa betydde verkligen något och var tänkvärt. Och som HSP kan man också vara någon som verkligen behöver förstå sammanhanget… vilket säkert bidragit till varför jag sitter där jag sitter idag. Sen är jag ganska genuin, säger nån att de är stressade vill jag tro det. Att man betett sig som nån som verkligen verkligen genuint tyckte om en, gett livet en meningsfullhet och bekräftat ens minsta tanke. Det gör det svårt att inse att det bara var ett spel.

Ja hela livet med dess för- och nackdelar.

Jag tror att många är genuina. Fler än man tror. Det gäller bara att skrapa på ytan.

Grejen är att han sårat dig och han vet om det. Allt har hela tiden varit på hans villkor. Men du då??! Räknas inte vad du vill och tycker?!
Jo men självklart gör det det men inte med den personen. Han har för mycket issues du är för bra för honom helt enkelt. Människan är för knepig. För ego helt enkelt.

 

[Valerianovna]

Jag tror också det. Sen finns ju ett minimaliskt hopp om att han skall bli som förr igen bara ”stressen” lägger sig. Men inser kanske mer att det är sånhär han är på riktigt och inte som i början. Han gör inget om han inte tjänar något på det.

Det du ser nu är bara en annan sida av samma människa. Det har inte att göra med att han förändrats helt eller att den du trodde han var är en lögn, förutom att du kanske inom dig byggt upp honom till någon utan fel ocn nu blir det konflikt med verkligheten för dig. Han hade sidor du inte visste om först, men nu ser du hela honom. Han är BÅDE den som är fin och underbar när det passar honom, och den här andra, själviska människan som håller dig på kroken och manipulerar när han inte har lust. Du sitter inte och hoppas på att någon som försvunnit ska komma tillbaka, han är här nu, och gör såhär mot dig. Jag tror du skulle må bra av att sammanfoga de här två föreställningarna du har av honom till en och samma människa, så du kan bedöma och utvärdera honom som en hel enhet istället för som nu, när du skriver om honom som om att han blivit någon annan men att "den riktige" kanske kan komma tillbaka.
Just nu hugger du på varje antydan till vänlighet från honom och håller fast i det för du hoppas att han permanent skall ändra sig och vara den fina från och med en viss punkt. Har du läst böcker skrivna av kvinnor som levt med misshandlade män? Om inte, så gör det. De gick igenom många av de mentala cirklar du rör dig i just nu.
Som en före detta beroende vill jag också säga att jag verkligen känner igen ditt beteende från min tid som aktiv. Jag tror absolut att han haft en beroendeeffekt på dig, och därför vill jag med all välmening säga att det enda sättet -verkligen det enda sättet som finns- att komma ur ett beroende är att först plocka bort nålen, flaskan, kreditkortet eller mannen, vad det nu än är man är beroende av. Skär ut honom ur ditt liv. Vägen till lyckan går bort från honom.

 

[Unhappy]

Ja hela livet med dess för- och nackdelar.

Jag tror att många är genuina. Fler än man tror. Det gäller bara att skrapa på ytan.

Grejen är att han sårat dig och han vet om det. Allt har hela tiden varit på hans villkor. Men du då??! Räknas inte vad du vill och tycker?!
Jo men självklart gör det det men inte med den personen. Han har för mycket issues du är för bra för honom helt enkelt. Människan är för knepig. För ego helt enkelt.

Ja, jag tror också det. Dock har jag lite svårt att finna ”likasinnade” jag är förutom HSP ganska introvert också.

Ja, jag inser ju mer och mer att det varit så. Kanske jakten i att se om om det gick var det som triggande. Sen var det inte kul för annat gick ju före.

Jag sa tydligt senast att ”jag rasar helt när du försvinner sådär, säg till bara om du vill vara ifred”… han tyckte det var viktigt att det vi gjorde nu var hållbart pga det-försvann 2,5 vecka till.

Ja han har massor med issues, och jag inser ju att jag inte kan vara ett stöd i det. För honom är det en stress (om jag skall tro honom) att jag bara finns. Smidigast vore ju att bryta då, men icke.
Jag tror på sikt det är jag som kommer att bryta först.

 

[karamelldrottningen]

Kanske dags att du funderar över ditt liv? Vad vill du?vad vill du ha hos en framtida partner? Vilka egenskaper är prio 1? Vilka andra är bonus?

Du ska inte svara mig eller någon annan utan bara läsa och förhoppningsvis ta till dig. Se saker objektivt.
För det är en sak jag lärt mig genom åren. När känslorna tar över fullständigt. Så backa då och se saker som från ovan eller från sidan. Som från en annan synvinkel. Skitsvårt men det GÅR!
Och du kommer säkert vara ledsen över honom du är ju känslig precis som jag och många andra. Det är inget att skämmas för. Viktiga är att inte drunkna i känslorna ta till andra medel eller göra dumma saker.
Utan bara jaha nu känner jag så här ja men det går faktiskt över
Och det är helt ok att känna sig liten och svag.

 

[Zpunk]

Ja iofs men det här forumet är ju i lite annan klass än FL

Så kan det vara jag har inte läst där tidigare.

 

[Unhappy]

Det du ser nu är bara en annan sida av samma människa. Det har inte att göra med att han förändrats helt eller att den du trodde han var är en lögn, förutom att du kanske inom dig byggt upp honom till någon utan fel ocn nu blir det konflikt med verkligheten för dig. Han hade sidor du inte visste om först, men nu ser du hela honom. Han är BÅDE den som är fin och underbar när det passar honom, och den här andra, själviska människan som håller dig på kroken och manipulerar när han inte har lust. Du sitter inte och hoppas på att någon som försvunnit ska komma tillbaka, han är här nu, och gör såhär mot dig. Jag tror du skulle må bra av att sammanfoga de här två föreställningarna du har av honom till en och samma människa, så du kan bedöma och utvärdera honom som en hel enhet istället för som nu, när du skriver om honom som om att han blivit någon annan men att "den riktige" kanske kan komma tillbaka.
Just nu hugger du på varje antydan till vänlighet från honom och håller fast i det för du hoppas att han permanent skall ändra sig och vara den fina från och med en viss punkt. Har du läst böcker skrivna av kvinnor som levt med misshandlade män? Om inte, så gör det. De gick igenom många av de mentala cirklar du rör dig i just nu.
Som en före detta beroende vill jag också säga att jag verkligen känner igen ditt beteende från min tid som aktiv. Jag tror absolut att han haft en beroendeeffekt på dig, och därför vill jag med all välmening säga att det enda sättet -verkligen det enda sättet som finns- att komma ur ett beroende är att först plocka bort nålen, flaskan, kreditkortet eller mannen, vad det nu än är man är beroende av. Skär ut honom ur ditt liv. Vägen till lyckan går bort från honom.

Vilket fint och tänkvärt inlägg. Jag har nämnt i nåt tidigare inlägg detta med beroende, och visst är jag det kan jag erkänna. Man vill tillbaka till de där kickarna man fick när han var bra. Men baksidan är för tung… han ska inte bestämma om min dag ska vara bra eller inte.

Det där är supersvårt, och ska jag vara ärlig så när vi träffades så var jag praktfullt besviken. Denna stundtals orolige man som kanske inte var så socialt kompetent hade inte ens en likhet med den jag skrev med. Ändå fortsatte jag att träffas men fick samma känsla hela tiden ”men det är ju inte denne personen jag är kär i”. Inte alls denne kloke, trygga man. Utan en ganska osäker och bitvis iakttagande med ”är det okej om jag går på toa-attityden”. Det är de första jag inte får ihop, men då var han ändå snäll. Sen kom detta sista, kalla, manipulerande… och de 3 sidorna har jag så svårt att sammanfoga.

Ja, jag har läst såna böcker. Dock är de alltid så mycket grövre i sina handlingar än denna man. Jag har också läst på om de ”sårbara narcissisterna” och dyl vilket hjälpt mycket. Även om jag inte vill sätta någon diagnos på honom. Men klart och tydligt är att något inte stämmer med honom, vare sig det jag upplevt, vad han säger och det han skrivit tidigare. Om ex till exempel, om åsikter, tankar mm.