Sv: Rosa/blått - varför?
Jag håller helt med. Fast jag vill omvänt inte att min son ska ha krav/förväntningar på sig (från andra) att vara tuff och "grabbig" och stökig. Jag ser på min sambo att han ibland försöker leva upp till den manliga standarden s.a.s. vilket är helt galet!
Men vill du verkligen att ditt kommande barn ska bli bemött efter könet?
Le och skratta fungerar liksom inte i alla situation där man ser hur illa det blir av att vuxna gör skillnad på kön istället för att se barn, som just barn.
Jag vill inte att min dotter ska begränsas för att hon är tjej exempelvis.
Jag anser att det läggs för lite vikt vid vad som egentligen sägs. Mycket sägs nog av ren vana, men jag skulle önska att man tänkte efter lite för jag håller inte med om att det inte spelar någon roll om vad som sägs bara att man ger uppmärksamhet.
Jag håller helt med. Fast jag vill omvänt inte att min son ska ha krav/förväntningar på sig (från andra) att vara tuff och "grabbig" och stökig. Jag ser på min sambo att han ibland försöker leva upp till den manliga standarden s.a.s. vilket är helt galet!
Sv: Rosa/blått - varför?
Det får jag se då...
Men jag anser att vi är ju olika kön... & kläder är verkligen en skitsak. Sen har jag nog inte sånt folk som gullegullar mer med flickorna än med grabbarna runt omkring mig helt enkelt. Så jag lever säkert i en blind värld
Jag i allmänhet är ganska sträng & tuff både mot flickor & pojkar, kvinnor & män, kärringar & gubbar.
Det får jag se då...
Men jag anser att vi är ju olika kön... & kläder är verkligen en skitsak. Sen har jag nog inte sånt folk som gullegullar mer med flickorna än med grabbarna runt omkring mig helt enkelt. Så jag lever säkert i en blind värld
Jag i allmänhet är ganska sträng & tuff både mot flickor & pojkar, kvinnor & män, kärringar & gubbar.
Sv: Rosa/blått - varför?
hehe, ja, smaken är olika! Jag gillar ju den där 70talslooken. Kanske för att man själv växte upp med de där velourdressarna.
Jätteduktig på att sy, helt klart!
Men smaken är verkligen som baken
Gillar inte vissa kombinationer av färger, lite för mycket "70-tal" över det hela.
hehe, ja, smaken är olika! Jag gillar ju den där 70talslooken. Kanske för att man själv växte upp med de där velourdressarna.
Sv: Rosa/blått - varför?
Jattefina klader verkligen, du har stor talang!! Vad underbart det maste vara att vara sa kreativ! Jag tycker inte att du behover kanna att din somnad ar "typiskt kvinnligt" - du designar och skapar ju pa en helt annan niva an att sy i knappar och falla upp byxor
Jattefina klader verkligen, du har stor talang!! Vad underbart det maste vara att vara sa kreativ! Jag tycker inte att du behover kanna att din somnad ar "typiskt kvinnligt" - du designar och skapar ju pa en helt annan niva an att sy i knappar och falla upp byxor
Sv: Rosa/blått - varför?
Men räcker det med att dela lika på föräldraledigheten för att vara jämställd?
På vissa låter det som att hur man är som personer och vad man gör i hemmet inte spelar någon roll så länge mamman tar ut mer föräldradagar.
Under min uppväxt var visserligen min pappa hemma mest. Men han satt mest och var full om dagarna. Mamma jobbade och tog hand om oss barn och hemmet.
Jag och min bror har aldrig varit fast i någon manligt/kvinnligt-fälla.
Han köper mycket kläder på tjejavdelningen och har haft perioder när han använt kjol. Han har ofta läppstift och nagellack.
Jag köpte mina första "tjejskor" för ett par år sen och klär mig sällan "kvinnligt".
Mina barn är uppvuxna med ensamstående mamma och pappa.
9-åringen har bott växelvis sedan han var 2.
4-åringen bodde mest hos mig tills han var 3. De har alltså sett både mamma och pappa göra alla sysslor själva.
Jag tog ut mest föräldradagar. Tror ni att det har på något sätt påverkat barnens syn på jämställdhet?
Mina barn har haft dockor, dockhus, bilar, tågbana, djur och lego att leka med. Äldsta sonen blev tagen för flicka många gånger innan han klippte sig för några veckor sen. Han har alltid varit långhårig innan och klär sig fortfarande ofta som 9-åring i lila, rött och rosa.
4-åringens favoritfärg är för tillfället rosa. Han fick välja nya gardiner och matta till sitt rum, och det blev rosa.
Han vill ofta måla naglarna när han ser att jag har nagellack, och det brukar han få. Han lekar oftast med sina bilar från filmen Bilar, och med sin docka som han kör runt med i vagnen. Fast han är lite ledsen att dockan bara har blåa kläder. Har lovat att köpa lite rosa kläder till dockan.
Han går på gymnastik en gång i veckan. De är 3 killar och 15 tjejer. Men det verkar inte bekomma honom.
Jag har svårt att tro att vem som tog ut föräldradagarna har någon som helst betydelse för barnen.
Jag är numera gift, och min man och jag delar väldigt lika på hushållssysslor. Han tar hand om växterna, för jag är värdelös på det. Jag är bättre på att skruva ihop Ikea-möbler.
Vi diskar/tvättar/dammsuger lika ofta.
Vi väntar vårt första gemensamma barn nu. Och tanken är att jag tar ut mest föräldradagar. Tror inte att det kommer att påverka det kommande barnet negativt på något sätt.
Vi är rätt bra på att tala om för barnen att vi gör kanske på ett visst sätt, men inga sätt är fel och man har alltid ett val i allt man gör.
Man kan prata med barnen om man är rädd att de ska få en felaktig bild av föräldraskap.
Men räcker det med att dela lika på föräldraledigheten för att vara jämställd?
På vissa låter det som att hur man är som personer och vad man gör i hemmet inte spelar någon roll så länge mamman tar ut mer föräldradagar.
Under min uppväxt var visserligen min pappa hemma mest. Men han satt mest och var full om dagarna. Mamma jobbade och tog hand om oss barn och hemmet.
Jag och min bror har aldrig varit fast i någon manligt/kvinnligt-fälla.
Han köper mycket kläder på tjejavdelningen och har haft perioder när han använt kjol. Han har ofta läppstift och nagellack.
Jag köpte mina första "tjejskor" för ett par år sen och klär mig sällan "kvinnligt".
Mina barn är uppvuxna med ensamstående mamma och pappa.
9-åringen har bott växelvis sedan han var 2.
4-åringen bodde mest hos mig tills han var 3. De har alltså sett både mamma och pappa göra alla sysslor själva.
Jag tog ut mest föräldradagar. Tror ni att det har på något sätt påverkat barnens syn på jämställdhet?
Mina barn har haft dockor, dockhus, bilar, tågbana, djur och lego att leka med. Äldsta sonen blev tagen för flicka många gånger innan han klippte sig för några veckor sen. Han har alltid varit långhårig innan och klär sig fortfarande ofta som 9-åring i lila, rött och rosa.
4-åringens favoritfärg är för tillfället rosa. Han fick välja nya gardiner och matta till sitt rum, och det blev rosa.
Han vill ofta måla naglarna när han ser att jag har nagellack, och det brukar han få. Han lekar oftast med sina bilar från filmen Bilar, och med sin docka som han kör runt med i vagnen. Fast han är lite ledsen att dockan bara har blåa kläder. Har lovat att köpa lite rosa kläder till dockan.
Han går på gymnastik en gång i veckan. De är 3 killar och 15 tjejer. Men det verkar inte bekomma honom.
Jag har svårt att tro att vem som tog ut föräldradagarna har någon som helst betydelse för barnen.
Jag är numera gift, och min man och jag delar väldigt lika på hushållssysslor. Han tar hand om växterna, för jag är värdelös på det. Jag är bättre på att skruva ihop Ikea-möbler.
Vi diskar/tvättar/dammsuger lika ofta.
Vi väntar vårt första gemensamma barn nu. Och tanken är att jag tar ut mest föräldradagar. Tror inte att det kommer att påverka det kommande barnet negativt på något sätt.
Vi är rätt bra på att tala om för barnen att vi gör kanske på ett visst sätt, men inga sätt är fel och man har alltid ett val i allt man gör.
Man kan prata med barnen om man är rädd att de ska få en felaktig bild av föräldraskap.
Sv: Rosa/blått - varför?
Jag tror inte att barnen egentligen uppmärksammar antal föräldradagar per förälder; de är ju oftast rätt så små när man tar ut dagarna också (i alla fall merparten av dagarna).
Däremot tror (jag skulle nog nästan vilja skriva "vet") jag att hur man fördelar föräldraledigheten i ganska hög grad ofta tenderar påverka relationen till barnen och ansvaret för barnen. Speciellt kan jag tänka mig om mamman är den som är hemma mest. För då finns där både normens påverkan och dessutom så är det klart enklare att både se och ta ansvar för vardagssysslorna med en liten bebis när man är hemma med den under en längre tid utan närvaro/stöd av den andra föräldern. Man blir van och lär sig helt enkelt.
Jag tycker mig se att åtminstone många mammor upplever att deras karlar inte ser/förstår/tar ansvar för att t ex packa med barnet ombyteskläder när man ska iväg på utflykt, missar signaler om blöjbyte av kissblöja, vaknar inte på natten när bebisen skriker osv. Och där tror jag helt klart att fördelningen av ansvar OCH föräldraledighet har haft betydelse i många fall.
Som exempel: För mig känns det inte alls orimligt att (som säkert många resonerar) den som är föräldraledig med lilla spädisen är den som huvudsakligen tar "nattpass", eftersom denna dagen därpå faktiskt kan sova när bebisen sover sin dagsömn. Den som jobbar har ju inte den möjligheten. Om det då är så att ena föräldern är föräldraledig i 9 månader och den andra i 3 så får ju den som är hemma 9 månader mycket mer vana/erfarenhet vid "nattpassen" = den föräldern vaknar lättare av bebisskrik på natten. Bebisen vänjer sig också ofta vid att den föräldern är den som ska komma = risken blir att det är "enklare" i stunden att låta det vara "som vanligt" (dvs: mamma går upp och inte pappa, trots att mamma jobbar) för att det är så jobbigt att ta den där perioden av gnäll, gråt och kämpande. FÖr både barnet, pappan och mamman (som ligger där och tycker det är jobbigt att lyssna till och i alla fall inte kan somna då)
Sen måste det ju finnas något om jämställdhet, normer och genus bakom den procentuella fördelningen av föräldraledigheten. En skillnad i 10-20% hade möjligen kunnat förklaras via faktorer som slump, att ena föräldern pluggar och ändå har mycket hemmatid/ansvar osv. Men den skillnaden som finns kan inte enbart förklaras med sånt.
Och det är klart att barn påverkas av det under sin uppväxt. Av att "bara" mammor sköter markservice, att alla omkring vänder sig i första hand till mamma gällande barnfrågor, att pappor sköter bilen osv. Jag tror en snedfördelning av föräldraledighet gör det mycket svårare att få en mer jämställd föräldraroll. Det går säkert ändå, men blir nog lätt att falla in i traditionella mönster. (det gör ju vi i vår familj FAST vi delat lika på fl...)
Jag tror inte att barnen egentligen uppmärksammar antal föräldradagar per förälder; de är ju oftast rätt så små när man tar ut dagarna också (i alla fall merparten av dagarna).
Däremot tror (jag skulle nog nästan vilja skriva "vet") jag att hur man fördelar föräldraledigheten i ganska hög grad ofta tenderar påverka relationen till barnen och ansvaret för barnen. Speciellt kan jag tänka mig om mamman är den som är hemma mest. För då finns där både normens påverkan och dessutom så är det klart enklare att både se och ta ansvar för vardagssysslorna med en liten bebis när man är hemma med den under en längre tid utan närvaro/stöd av den andra föräldern. Man blir van och lär sig helt enkelt.
Jag tycker mig se att åtminstone många mammor upplever att deras karlar inte ser/förstår/tar ansvar för att t ex packa med barnet ombyteskläder när man ska iväg på utflykt, missar signaler om blöjbyte av kissblöja, vaknar inte på natten när bebisen skriker osv. Och där tror jag helt klart att fördelningen av ansvar OCH föräldraledighet har haft betydelse i många fall.
Som exempel: För mig känns det inte alls orimligt att (som säkert många resonerar) den som är föräldraledig med lilla spädisen är den som huvudsakligen tar "nattpass", eftersom denna dagen därpå faktiskt kan sova när bebisen sover sin dagsömn. Den som jobbar har ju inte den möjligheten. Om det då är så att ena föräldern är föräldraledig i 9 månader och den andra i 3 så får ju den som är hemma 9 månader mycket mer vana/erfarenhet vid "nattpassen" = den föräldern vaknar lättare av bebisskrik på natten. Bebisen vänjer sig också ofta vid att den föräldern är den som ska komma = risken blir att det är "enklare" i stunden att låta det vara "som vanligt" (dvs: mamma går upp och inte pappa, trots att mamma jobbar) för att det är så jobbigt att ta den där perioden av gnäll, gråt och kämpande. FÖr både barnet, pappan och mamman (som ligger där och tycker det är jobbigt att lyssna till och i alla fall inte kan somna då)
Sen måste det ju finnas något om jämställdhet, normer och genus bakom den procentuella fördelningen av föräldraledigheten. En skillnad i 10-20% hade möjligen kunnat förklaras via faktorer som slump, att ena föräldern pluggar och ändå har mycket hemmatid/ansvar osv. Men den skillnaden som finns kan inte enbart förklaras med sånt.
Och det är klart att barn påverkas av det under sin uppväxt. Av att "bara" mammor sköter markservice, att alla omkring vänder sig i första hand till mamma gällande barnfrågor, att pappor sköter bilen osv. Jag tror en snedfördelning av föräldraledighet gör det mycket svårare att få en mer jämställd föräldraroll. Det går säkert ändå, men blir nog lätt att falla in i traditionella mönster. (det gör ju vi i vår familj FAST vi delat lika på fl...)
Sv: Rosa/blått - varför?
Jag är helt med på det du säger. Det är stor risk att det blir så.
Men om det är så under 1-2 år av barnens liv kanske inte det är just det som är avgörande för barnens syn på jämställdhet.
Alla fastnar inte i det, utan kan gå tillbaka till jämt fördelade hushållssysslor när båda börjar jobba som vanligt igen.
Jag försöker bara säga att man kan som mamma ta ut det mesta av föräldraledigheten samtidigt som man har en jämställd relation och barnen får en vettig syn på det. Man kan inte hävda att det alltid är bäst för barnen/familjen att föräldrarna delar lika på föräldrapenningen. Det är egentligen helt oväsentligt. Det viktigaste borde väl vara allt annat runt omkring och resten av åren av barnens uppväxt.
Jag vet att det inte måste bli så att mamman har huvudansvaret bara för att hon är hemma mest. Därför vågar jag vara den som är hemma mest med tredje barnet också.
Jag är helt med på det du säger. Det är stor risk att det blir så.
Men om det är så under 1-2 år av barnens liv kanske inte det är just det som är avgörande för barnens syn på jämställdhet.
Alla fastnar inte i det, utan kan gå tillbaka till jämt fördelade hushållssysslor när båda börjar jobba som vanligt igen.
Jag försöker bara säga att man kan som mamma ta ut det mesta av föräldraledigheten samtidigt som man har en jämställd relation och barnen får en vettig syn på det. Man kan inte hävda att det alltid är bäst för barnen/familjen att föräldrarna delar lika på föräldrapenningen. Det är egentligen helt oväsentligt. Det viktigaste borde väl vara allt annat runt omkring och resten av åren av barnens uppväxt.
Jag vet att det inte måste bli så att mamman har huvudansvaret bara för att hon är hemma mest. Därför vågar jag vara den som är hemma mest med tredje barnet också.
Senast ändrad:
Sv: Rosa/blått - varför?
Aha, men vi hade inte bil så fordon går bort. Skruva ihop möbler aha, jo min man gör faktiskt det och är lite posessive om det, det förklarar saken. IKEA möbler har jag sett som typiskt könsneutralt eller tjejjobb, jag har gjort åt pappa och tjejkompisarna ringer in tjejgänget om det är mycket att skruva ihop. (medan deras sambo kokar the eller ngt)
Samma sak med att flytta, mitt tjejgäng har haft veka nördiga killar. Vi, tjejerna har alltid burit allt, packat bilen, kört släpet, fixat pizzan, monterat upp grejorna. Och försökt se till att killarna inte bär alltför tungt (de nuvarande sambona har iofs ändrat lite på det, de är lustigt nog starkare än oss hela bunten tror jag, och i vissa fall händigare. Men vi vänjer oss långsamt är jag rädd och som tur är har de inga machotendenser, de klarar alla att sitta och titta på en tjej med en tung låda eller en tjej med stor såg och en gren.)
Problem med sladdar förutsätter att man köper musikanläggningar det gjorde inte min mamma. Hon har fortfarande samma som när jag föddes. Datorer sätter den som köpte den ihop. (men jag erkänner åter att jag nu vet varför min man hugger datorsladdarna så envist. Trodde det var för att han var den större spelnörden.)
Krokar och sådant hade vi inte heller för den delen Mamma var nog ingen inredare direkt
Aha! men om det är små problem är det nästan alltid långt hår, och därmed tjejens grej att åtgärda. Jag har alltid gjort de sakerna, hemma nu och hemma hos mamma.
Min erfarenhet av ensamstående mammor säger mig att de inte har de problemen, eller verktygen osv. För de skaffar inte grejorna som skapar problemen (dvs bil, dator, musiknläggning, TV, krokar osv) haha
Aha, men vi hade inte bil så fordon går bort. Skruva ihop möbler aha, jo min man gör faktiskt det och är lite posessive om det, det förklarar saken. IKEA möbler har jag sett som typiskt könsneutralt eller tjejjobb, jag har gjort åt pappa och tjejkompisarna ringer in tjejgänget om det är mycket att skruva ihop. (medan deras sambo kokar the eller ngt)
Samma sak med att flytta, mitt tjejgäng har haft veka nördiga killar. Vi, tjejerna har alltid burit allt, packat bilen, kört släpet, fixat pizzan, monterat upp grejorna. Och försökt se till att killarna inte bär alltför tungt
(de nuvarande sambona har iofs ändrat lite på det, de är lustigt nog starkare än oss hela bunten tror jag, och i vissa fall händigare. Men vi vänjer oss långsamt är jag rädd och som tur är har de inga machotendenser, de klarar alla att sitta och titta på en tjej med en tung låda eller en tjej med stor såg och en gren.) Problem med sladdar förutsätter att man köper musikanläggningar
det gjorde inte min mamma. Hon har fortfarande samma som när jag föddes. Datorer sätter den som köpte den ihop. (men jag erkänner åter att jag nu vet varför min man hugger datorsladdarna så envist. Trodde det var för att han var den större spelnörden.)Krokar och sådant hade vi inte heller för den delen
Mamma var nog ingen inredare direkt Aha! men om det är små problem är det nästan alltid långt hår, och därmed tjejens grej att åtgärda. Jag har alltid gjort de sakerna, hemma nu och hemma hos mamma.
Min erfarenhet av ensamstående mammor säger mig att de inte har de problemen, eller verktygen osv. För de skaffar inte grejorna som skapar problemen
(dvs bil, dator, musiknläggning, TV, krokar osv) hahaSv: Rosa/blått - varför?
Jag hade bil, tv, dator och saker på väggarna när jag var ensamstående.
Inte så mycket verktyg, men tillräckligt för att klara mig.
Stopp i avlopp har jag alltid fixat själv.
Min erfarenhet av ensamstående mammor säger mig att de inte har de problemen, eller verktygen osv. För de skaffar inte grejorna som skapar problemen
Jag hade bil, tv, dator och saker på väggarna när jag var ensamstående.
Inte så mycket verktyg, men tillräckligt för att klara mig.
Stopp i avlopp har jag alltid fixat själv.
Sv: Rosa/blått - varför?
Mmm min mamma är nog ett extremfall. Tror inte det är många som har en TV från 1981 fortfarande. Det hemska är väl att hon till del har rätt. Det är inte så bra för miljön att köpa nytt hela tiden, men ändå...
När jag tänker efter blev det nog jag som gjorde alla de där grejorna från 13 årsåldern eller så. Fixa toalettens flöte o rensa brunnen (efter att en surmulen hantverkare berättade att man kunde, haha) och jo krokar till tavlor hade vi såklart, som jag satte upp.
Mmm min mamma är nog ett extremfall. Tror inte det är många som har en TV från 1981 fortfarande. Det hemska är väl att hon till del har rätt. Det är inte så bra för miljön att köpa nytt hela tiden, men ändå...
När jag tänker efter blev det nog jag som gjorde alla de där grejorna från 13 årsåldern eller så. Fixa toalettens flöte o rensa brunnen (efter att en surmulen hantverkare berättade att man kunde, haha) och jo krokar till tavlor hade vi såklart, som jag satte upp.
Senast ändrad:
Sv: Rosa/blått - varför?
Jag tror inte att delad föräldraledighet automatiskt leder till att paret lever jämställt sen resten av livet, nej. Men chansen ökar snarare än minskar, skulle jag säga. Jag skulle dock gissa att inte ens de flesta av de paren lever särskilt jämställt för övrigt ändå.
Bland de par som inte delat på föräldraledigheten tror jag att jämställdhet mellan parterna är ännu mer ovanligt.
Jämställda relationer är rätt ovanliga överhuvudtaget, tycker jag att det verkar som.
Jag tror inte att delad föräldraledighet automatiskt leder till att paret lever jämställt sen resten av livet, nej. Men chansen ökar snarare än minskar, skulle jag säga. Jag skulle dock gissa att inte ens de flesta av de paren lever särskilt jämställt för övrigt ändå.
Bland de par som inte delat på föräldraledigheten tror jag att jämställdhet mellan parterna är ännu mer ovanligt.
Jämställda relationer är rätt ovanliga överhuvudtaget, tycker jag att det verkar som.
Sv: Rosa/blått - varför?
Det är klart du har rätt. Men för väldigt, väldigt, väldigt många så ser jag att det inte alls fungerar så. Trots goda intentioner och önskningar. Det kräver enormt stor medvetenhet och stort intresse från båda föräldrarna för att kunna få till det så tror jag.
Jag håller inte med dig om att det är helt oväsentligt hur man delar på föräldrapenning. Även om NI lyckas så är det så oerhört många som INTE gör det. Och även om ni skulle vara helt "fria" från detta samband så påverkas samhällssynen och jämställdheten i arbetslivet av ert (och alla andras val). Även om NI vet att ni är jämställda så "vet" ju också arbetsgivaren att du är den som kommer att vara hemma längre tid på föräldraledighet. Och då fortsätter den cirkeln...
Nu går jag förstås till mig själv mycket. Vi har ju delat helt lika och ja, vi delar i stort bra på ansvaret för barn och hushåll. Men nog 17 fastnar vi jättelätt i "könsfällor" -ibland upptäcker ingen av oss det, ibland bara en (ofta jag...) och ibland båda. Och jag kan bara föreställa mig att det hade varit ännu svårare för mig, sambo och barn att papparollen i familjen blir lika framträdande som mamma om han INTE varit hemma lika mycket som mig.
Det är klart du har rätt. Men för väldigt, väldigt, väldigt många så ser jag att det inte alls fungerar så. Trots goda intentioner och önskningar. Det kräver enormt stor medvetenhet och stort intresse från båda föräldrarna för att kunna få till det så tror jag.
Jag håller inte med dig om att det är helt oväsentligt hur man delar på föräldrapenning. Även om NI lyckas så är det så oerhört många som INTE gör det. Och även om ni skulle vara helt "fria" från detta samband så påverkas samhällssynen och jämställdheten i arbetslivet av ert (och alla andras val). Även om NI vet att ni är jämställda så "vet" ju också arbetsgivaren att du är den som kommer att vara hemma längre tid på föräldraledighet. Och då fortsätter den cirkeln...
Nu går jag förstås till mig själv mycket. Vi har ju delat helt lika och ja, vi delar i stort bra på ansvaret för barn och hushåll. Men nog 17 fastnar vi jättelätt i "könsfällor" -ibland upptäcker ingen av oss det, ibland bara en (ofta jag...) och ibland båda. Och jag kan bara föreställa mig att det hade varit ännu svårare för mig, sambo och barn att papparollen i familjen blir lika framträdande som mamma om han INTE varit hemma lika mycket som mig.
Sv: Rosa/blått - varför?
Vad bra du uttrycker det. Jag skriver så många ord för att försöka säga precis samma sak som det du just skrev här!!
Vad bra du uttrycker det. Jag skriver så många ord för att försöka säga precis samma sak som det du just skrev här!!
Sv: Rosa/blått - varför?
Jo,
Jag tror att det börjar redan när folk kollar vilket kön bebin har.
Att könsbestämningen är viktig, av någon anledning. I vissa fall kanske anknytningen kan underlättas, men i de flesta fall så tror jag att det finns en önskan om att veta så man kan styla rummet, barnvagnen och bebikläderna "rätt".
Jo,
Jag tror att det börjar redan när folk kollar vilket kön bebin har.
Att könsbestämningen är viktig, av någon anledning. I vissa fall kanske anknytningen kan underlättas, men i de flesta fall så tror jag att det finns en önskan om att veta så man kan styla rummet, barnvagnen och bebikläderna "rätt".
Liknande trådar
Senast: Anonymisten
·
Senast: ako
·
Relationer
Anonymt nick, om någon vet vem jag är så säg ingenting. Nu tror jag inte att någon känner mig då jag varit rätt anonym här tidigare...
Senast: Lovisaleonora
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Borlänges nya ridhus igång – efter tio års väntan: ”Hästarna känns gladare här”- Hästnyheter Redan 2015 rapporterade SVT att spaden snart skulle sättas i marken för Borlänges nya ridsportanläggning. Men efter många förseningar...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 81
- Hästnyheter
-
Ridklubbar i kris får stora bidrag – men det räcker inte
- Hästnyheter Flera ridklubbar har fått ekonomiska problem i takt med att kostnaderna har ökat. Flera ridklubbar i Göteborgsområdet får nu ett...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 82
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Avstå jobbresor
- Skola & Jobb Det håller jag med om. De gånger jag nätverkar har jag oftast bokat in det nätverkandet innan när man ändå är på samma plats. Skillnad...
- vemsomhelst123
- Svar: 65
- Visningar: 1 493
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Målbilder för trubbnosar.- Hundavel & Ras Det är ju mycket svårare att läsa läpprörelser på en hund med kort nos.
- Fetaost
- Svar: 421
- Visningar: 17 719
- Hund
Hästrelaterat
-
Reklamera häst- Ekonomi & Juridik Jag känner att det är lätt att säga att man tar tillbaks hästen, men kan vara svårare i praktiken. Säljer du hästen för att betala en...
- Lobelia
- Svar: 318
- Visningar: 15 808
- Hästmänniska
-
Stora shoppingtråden II- Utrustning Minns ni mina våndor om grön kavaj? Nu är den här på väg!
- warg
- Svar: 1 858
- Visningar: 154 158
- Utrustning
