Ridskoleryttare

[Lightzone]

Vänta minns jag rätt när jag tänker att det är du som är medryttare på den stora gula jag fick förmånen att rida gryningsritt på?

Jaa det stämmer!
Tänkte precis på det när jag skulle få skriva om henne i den här tråden

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Vims, ridlärarens häst.

Vi hade lite problem redan i boxen. Vims uppskattade INTE besök av människa. Speciellt inte människa med borste. Väldigt mycket rumpa mot, bitandes och tjafsandes. Så jag borstade det värsta och lät henne vara. Hon visade tydligt att hon inte ville så hon slapp.
Hon var lite gladare sen när jag låtit henne vara en stund och skulle sadla och tränsa, fullkomligt dök ner i tränset glad i hågen.
Tänkte redan där att "Oh boy here we go..."

När vi skulle gå från stallet till ridhuset flippade hon ur totalt för att det blåste och regnade typ Stegrade och hade sig, men hon är ändå så pass väluppfostrad och känslig att det räcker att hålla henne i snöret och styra henne rätt. Blir alltid lika faschinerad med såna hästar. Det är som att man inte har ett hundratals kilo stort djur som håller på att flippa ur och kasta sig runt i snöret. Lägg ett tryck motsvarande ett ägg i tyngd och det går att styra ändå?

Satt i alla fall upp och skulle fixa stiglädren. Vims promenerade iväg. Jag parkerade om henne, fixade med stiglädren... Vims promenerade iväg. Behövde dock bara parkera om två gånger så stod hon still sen.

Skrittade iväg och fick trav. Påminde Vims om att nej du, jag sa inte trav. Fick skritt-trav. Höll på så ett tag tills hon gav sig och skrittade. Kände dock att det inte fanns någon broms alls på Vims och att hon bara och enbart ville springaspringaspringa. Red lite krumelurer så hon inte kunde bröta på så jävligt.

Vi kortade upp tyglarna ganska snart och gjorde ett gäng övergångar skritt-trav. Vims blev bara mer och mer taggad och jag hade verkligen problem med att få henne att lyssna på mig. Ridläraren sa att "jaha, jag ser vilket humör hon är på... du får plocka fram tålamodet och vara konsekvent. Vik inte en tum nu!"
Kämpade vidare och tycker att vi lyckades rätt bra till slut.

Vi var bara 6 stycken på lektionen så vi fick ganska snart galoppera fram dem. Tänkte att det nog kunde vara bra för Vims men blev lite orolig för om jag skulle kunna stoppa henne eller inte Det tog två tre försök att få till fattningen för hon fick något överslag i hjärnan och ville så gärna galoppera att hon blev helt sned i kroppen och så blev det i stället skitsnabb trav som hon inte kunde fatta från.
När vi väl galopperade var det en jäkla massa power och fart i galoppen. Det gjorde inte jättemycket för ridläraren ville att vi skulle brassa på rejält och länga sprången ordentligt på långsidan. Inga problem för Vims men för mig tog det faktiskt något varv att känna mig bekväm med hennes energi
Till slut vågade jag verkligen dra på på långsidan men det var alltid lite spännande när man kom till kortsidan.

När vi galopperade i andra varvet och jag var mer bekväm och med på noterna gick fattningarna och galoppen bättre. Fick en långsida med massor av wow känsla och Vims kändes rent allmänt annorlunda när jag själv vågade ta för mig lite. Fick beröm av ridläraren som lite vagt sa att "nu har hon bättre inställning i huvudet". Fick det förklarat sen. Vims hade alltså haft ett mer fokuserat och lugnt ansiktsuttryck jämfört med innan.

Vi gjorde sedan en övning där vi hade en stor båge på ena lånsidan som sträckte sig hela vägen till andra långsidan nästan. Bågen skulle vara så spetsig som det bara gick. Vi skulle trava mellantrav eller ökad trav spikrakt mot bågens topp, sakta ner, göra en framdelsvändning-ish, sen trava mellantrav eller ökad trav spikrakt till nästa kortsidehörn.
Vid kortsidehörnet fick vi bestämma själva om vi ville galoppera en bit på långsidan, trava, eller vad som. Bara vi hade stenkoll så vi inte krånglade till det för någon bakom.

Det gick lite sådär för mig och Vims, bromsen var verkligen icke-befintlig och jag kände att jag hamnade alldeles för mycket i bromsbromsbroms mode. Det blev lite löjligt till slut för att när/om jag lyckades lugna ner henne litegrann så kunde det räcka med att jag rynkade på näsan typ och hon tolkade det som att jag bett henne gå fortare
Till slut sa ridläraren att nej nu har hon hamnat i det där humöret också? Jag typ eh... ja? vad göra? medan vi pilade runt i en halvt okontrollerad ökad trav
Fick då tillsagt att det var läge att ta tag i henne riktigt ordentligt. Skit i om det blir fult, det är bättre att rycka tag i henne och få henne att lyssna ordentligt i stället för att hamna i för mycket broms eftersom bromsen utan eftergift hjälper noll och får henne att bli stark och lyssna mindre. Skulle även se till att varje gång hon brötade iväg med mig ta tag i henne ordentligt och tvinga henne till halt eller två tre skrittsteg. Ridläraren förklarade att är jag konsekvent kommer hon fatta till slut.
Gjorde exakt så och det tog bara två gånger av att jag tog tag i henne så lyssnade hon väldigt mycket bättre. Fick påminna några gånger till efter det genom att gå ner i skritt eller göra halt, men då behövde jag inte rycka tag i henne på samma sätt.

När vi travade av henne tyckte jag ändå att vi hamnat i bra kommunikation. Hon hade en mer avslappnad energi och lyssnade bättre på förhållningar, väntade mer på mig och reagerade inte på att jag rynkade på näsan
Alltså jag gillar känsliga hästar men när de börjar tolka en näsrynk som om man hade lagt till ett rejält piskrapp blir det lite mycket.

Pratade med ridläraren efter som sa att jag löst det bra ändå, hon är inte en enkel häst alls och för dagen även på sitt näst "värsta" humör. Pratade lite om fattningarna och fick lite tips kring dem, även om vi ju fick ordning på fattningarna tillslut. Lite extra guidning säger man ju inte nej till.

Är ganska nöjd med lektionen, lite kaosig men vi lyckades till slut ordna upp det Vims och jag.

 

[Hoarfrost]

Jaa det stämmer!
Tänkte precis på det när jag skulle få skriva om henne i den här tråden

Hon är ju en sån där häst som man minns, gillade henne skarpt!

 

[Fabian In Memoria]

Har tyvärr inte skrivit i den här tråden på suuperlänge. Är ju lite mittemellan då jag rider lektioner på min egna häst. Vi har tuffat på med lektioner i dressyrgruppen en gång i veckan och jag känner att vi gör framsteg.

I torsdags var det sidvärtsrörelser på agendan. Först enskild uppvärmning i skritt och trav och så fick vi samlas i höger varv för att värma lite i galopp med, och så varvbyte och lite i vänster varv. Jag har hittat ett "system" som funkar bra där vi börjar med skritt-halt-skritt-halt osv tills jag tycker hon lyssnar. Den här gången spjärnade hon emot en hel del. Sedan lägger jag in lite skritt-trav-skritt-trav och kanske några fler halter innan jag travar lite längre sträckor med bågar och serpentiner. När hon börjar bli varm kräver jag böjning åt båda håll och jag ger mig inte innan hon ger efter. Den här gången var hon lite motvillig. Sedan kan jag ta något varv i skritt och köra kvarts framdelsvändningar och flytta lite för skänkeln innan det blir dags för galopparbetet som jag i princip gör lite liknande med. Dvs galoppfattning, avsaktning, galoppfattning, avsaktning innan lite längre sträcka med någon volt också. Ibland kan hon behöva gå på i lite högre tempo också för att vakna till. Efter det lite skritt på långa tyglar när ridläraren gick igenom dagens övningar. Vi skulle rida skänkelvikning på långsidorna, blandat med bakdelen innanför eller framdelen innanför. Först ett varv i skritt och det gick bra, det har vi tränat en hel del på. Sedan i trav och då blev det jobbigare för fjorddamen, men vi fick ändå till det hyfsat. När det flöt på bytte vi till att det skulle bli sluta istället, fortfarande på långsidorna och på valfritt ställe och bara så länge det kändes bra. Min lilla dam tyckte detta var fruktansvärt jobbigt och det blev en del slutor i skritt istället för trav, men med mycket beröm och smackningar fick vi till en del sträckor i sluta i trav i båda varven. Efter det skulle vi rida i trav, upp på medellinjen och så diagonalsluta tillbaka till långsidan vi kom ifrån. Oj, så fint vi flöt på några gånger, framförallt om vi hamnade ganska nära hästen framför.

Efter det skulle vi rida bakdelen in i galopp! Först fick vi ett långt utlägg om att detta ska man inte träna alltför mycket på eller alltför ofta eftersom det motverkar allt jobb man lägger på att rakrikta hästarna. Det var mycket tydligt för oss att detta fungarade bra i vänster galopp, men mindre bra i höger galopp, men vi fick ändå till det. Sen avslutade vi med att rida diagonalslutan i galopp med. Jättekul, även om det kanske var en svårighetsgrad mer än vad jag och min häst egentligen klarar av!

 

[EKMK]

Nu fick jag svar från min ridskola, dom har bara EN ledig grupp för min nivå vardagar kl 8 och jag jobbar kontorstider? Vad gör man då? Känns lite mycket begärt att be chefen att få komma in kl 10 varje måndag…

 

[Habina]

Nu fick jag svar från min ridskola, dom har bara EN ledig grupp för min nivå vardagar kl 8 och jag jobbar kontorstider? Vad gör man då? Känns lite mycket begärt att be chefen att få komma in kl 10 varje måndag…

Fråga. Får du ett nej blir ju läget oförändrat från nu, men får du ett ja kan du rida på morgonen och vara lycklig hela dagen.

 

[Lightzone]

Fick rida en ny häst idag, får heta BD.
Stort, kolsvart danskt varmblod

Väldigt svårt. VÄLDIGT nyttigt.

Han är hög och jäääättelång. Svår att rida ihop, särskilt jag som var trött innan jag hoppade upp

Men jag tror jag kan lära mig extremt mycket på honom. Fantastiskt fin häst!
Jag är ovan vid så långa, stora steg

Inser också hur ovan jag är att rida så välskolade hästar. På den andra ridskolan betyder i princip alla hjälper ”framåt” (ja, inte förhållande då). Man petar med spöt bakom skänkeln och hästen säger ”okej, lite mer framåt!”. Här petar jag med spöt bakom skänkeln för att jag håller på att bli en liten utmattad gelehög, och hästen säger ”jaså, du vill att jag sätter under mig inner bak lite mer? Absolut! Och sen då?”.

Förstår knappt själv vilken inverkan mina hjälper har, när hästen är känslig för alla hjälper, vare sig jag menade dem eller inte. Med det sagt, shit vad jag kommer lära mig mycket här!

Den dag jag lärt mig rida ihop honom väl så blir det bubbel

(Tror absolut inte vi fick ihop mer än 5min galopp som appen sa, det blev några språng i taget och sen stod jag i mitten på volten och flåsade innan jag försökte igen.. och igen )

 

[alex.ha]

Lektion idag igen. Fick samma hast idag som i mandags, och det gick riktigt bra. Hittade formen lite da och da. Kanner mig valdigt nojd med det eftersom det anda var ett ar sedan jag red. Nagra lektioner till sa kommer jag borja hitta hennes knappar. Traningsvark och om lite overallt i kroppen nu.

Sag senare pa ridskolans insta att erin williams hade varit dar och ridit! Ar ingen som ar sa imponerad av kandisar sadar generellt. Men tyckte anda det var lite coolt att nagon som jag foljt ett bra tag kom och red pa den lilla ridskolan i en liten by pa kreta.

 

[EKMK]

Nu har jag äntligen fått plats på en ridskola börjar i januari! Det enda jag är lite nervös för är min lättridning, den var horribel sist jag testade men jag hoppas jag hittar tillbaka snabbt

 

[Hoarfrost]

Nu har jag äntligen fått plats på en ridskola börjar i januari! Det enda jag är lite nervös för är min lättridning, den var horribel sist jag testade men jag hoppas jag hittar tillbaka snabbt

Vad bra! Jag tror du hittar lättridningen hyfsat snabbt

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Gosmotorn!

Länge sedan jag red Gosmotorn, så jag blev rätt glad, även om jag börjar känna riktigt sug efter Bullen igen.

Satt upp och skrittade iväg, hade lite handbroms i och lite känsla av att han var spänd och markbunden eller hur man ska förklara. Skrittade inte genom kroppen för fem öre.
Jag måste ha tajmat min skänkelhjälp precis exakt korrekt för ett varv senare skänklade jag typ exakt som jag gjort innan och helt plötsligt var Gosmotorn en ferrarri som definitivt skrittade genom hela kroppen, var som att sitta på en båt i en storm typ

Vi hade en av unghästarna som ska fasas in lite i verksamheten med oss så vi skulle göra ganska basic grejer. Började med att skritta fram dem så klart och Gosmotorn var en riktigt pigg en, jäklar vilket drag och rätt så svårstoppad. Jag red rätt mycket bågar och volter, han var lite fast på höger sida och jag fick verkligen rida för att hjälpa honom att riktigt kunna gå en korrekt båge. Han spände hela kroppen och backade nästan ur när jag bad honom om en högerbåge i början, men vi fick mer och mer ordning på det ju mer bågar och volter vi gjorde.

Vi gick sedan in på volterna och skulle öka och minska traven i dem. Varje kvart av volten ökade eller minskade vi. Gosmotorn var med på noterna framåt men inte så mycket bakåt, blev rätt så taggad och lite väl springig i bland. Det var så klart svårare i högervarvet för honom men jag tyckte ändå att det blev mycket bättre och lättare för Gosmotorn efter ett tag.
Efter ett tag lade vi till galoppfattningar i övningen på volten. Som vanligt var Gosmotorn en stjärna vad gäller galoppen. Han är så himla lätt att fatta rätt på och att galoppera på ett bra sätt på.
Till slut red vi bara i galopp och skulle öka och minska i kvartar precis som i traven. Tyckte det gick rätt bra för mig och Gosmotorn! Öka kunde han ju verkligen i alla fall...
Efter det blev han dock väldigt mycket mer taggad, nu i efterhand tror jag att jag blev lite väl bromsig, jag vet inte varför, jag brukar inte sitta och bromsa konstant, men det blev lite så att jag hamnade i bromsläge känns det som.

Vi travade dem en stund och skulle sedan trava in någon meter eller två innanför spåret och sakta av till skritt. Herrejesus vad jag fick kämpa där i vänster varv för att få Gosmotorn att dels gå rakt och dels att han inte skulle sugas tillbaka till spåret. Mycket nyttigt. Vi skänkelvikte därifrån tillbaka till spåret där vi kom fram i trav, gjorde det två gånger, och sedan fattade vi galopp i stället för trav när vi hade skänkelvikt ut.
Det gick bra det med, svårare i vänster varv helt klart att hålla honom rak innanför spåret, men det gav med sig efter ett tag. Sen blev han lite väl taggad och tog väldigt mycket egna initiativ med galoppfattningarna Men jag tog tag i det ordentligt och lät honom inte ta för mycket sådana beslut själv. Fick till ett helt gäng jättetrevliga fattningar där det kändes som att hela hästen laddade järnet och sedan fattade fint och rakt. Kul!

Efter några sådana skänkelvikningsfattningar skulle vi fortsätta galoppera och rida in på en lång och jättesvag båge på långsidan, bara en sisådär 2-3 meter innanför egentligen. Det var svårt här i vänstervarvet men vi lyckades rätt fint ändå, högervarv var mycket enklare.

Sist travade vi av dem. Tyckte Gosmotorn var rakare, mjukare och mindre spänd där men jag hade gärna velat få honom att länga kroppen och halsen litegrann. Det blev så kort åt alla håll och kanter och lite "krafsigt" på något vis.

Ingen wowlektion direkt. Ridläraren var förvånad över att han var så pigg och tyckte jag hade ridit bra dock. Jag känner att jag kunde gjort det bättre. Dels kunde jag varit "strängare" med bromsen så det verkligen gick igenom, och dels inte hamna i sånt bromsläge - men de två hänger nog ihop.

 

[Habina]

Igår fick jag rida P igen, var ju två veckor sen sist. Den här gången blev det dessutom med (extremt obekväm) sadel. Tog ett tag att vänja sig då han kändes mycket längre i kroppen med sadeln.

Vi började med att skritta fram självständigt, jag jobbade lite med halter och snabba reaktioner. P svarade upp bra, han var pigg men inte het. På banan var det uppställt typ en gymkhanabana, så vi fick prova lite slalom och vända i mindre fyrkant också. P gjorde snällt allt han skulle, även om han var lite stel i sidorna.

Sen strömhoppade vi ett litet kryss, vi hoppade i tölt två gånger och en gång i galopp. Hindret var typ 10-20 cm, så mest ett litet skutt. P verkade tycka att det var kul, men jag är så bortskämd med hur det känns när min egna häst får syn på hinder, så jag jämför alltid med den känslan.

Därefter fick alla utom en gå ut på ovalbanan för att jobba med övergångar. Det skulle vara skritt på kortsidorna och tölt på långsidorna. Experimentera lite med sidvärts och halvhalter i skritten, för att få så bra tölt som möjligt på långsidorna. Jag hann inte tölta mer än ett par långsidor (kändes ganska ojämnt, så förmodligen inte ren tölt) innan det var min tur att rida banan.

Det var på tid, vilket såklart får igång tävlingsdjävulen i mig... Så vi töltade rätt snabbt genom startlinjen, gjorde en lite småslarvig slalom (men ingen kon föll!), hoppade hindret i galopp, gjorde en ganska rund volt runt en kon i tölt, saktade ned till skritt för att få tag på flaggan och sen full galopp i mål. Näst snabbaste tiden blev det.

Sen blev det att återvända till ovalbanan för mer övergångar medan de kvarvarande fem ekipagen red igenom banan. Tyckte det var svårt att få ihop P, han ville gärna stövla iväg i tölten utan att det blev så mycket samling. Men några steg här och där (ffa om jag fick till öppna i skritt in i tölten) blev bättre och sen gjorde vi några travövergångar som kändes trevliga.

Vi fick avsluta med att galoppera runt ovalbanan en och en (dvs långsida, kortsida, långsida) och det tyckte P var riktigt roligt. Jag hade gärna rullat på längre i galoppen, men var nöjd med att det iaf gick att reglera både uppåt och nedåt i tempo.

Avskritt med feedback från ridläraren. Hon var nöjd med hur jag red P, själv kände jag mest att han var trevlig men ingen wow som fångade mig. Kan absolut tänka mig att rida honom igen, men jag kommer inte önska honom självmant. När jag sen satt av var hela underlivet avdomnat...

Ny häst nästa vecka och bara tre gånger kvar att rida den här terminen. Men jag har såklart sagt att jag vill fortsätta nästa termin.

 

[Habina]

Lektion i går på Gosmotorn!

Länge sedan jag red Gosmotorn, så jag blev rätt glad, även om jag börjar känna riktigt sug efter Bullen igen.

Satt upp och skrittade iväg, hade lite handbroms i och lite känsla av att han var spänd och markbunden eller hur man ska förklara. Skrittade inte genom kroppen för fem öre.
Jag måste ha tajmat min skänkelhjälp precis exakt korrekt för ett varv senare skänklade jag typ exakt som jag gjort innan och helt plötsligt var Gosmotorn en ferrarri som definitivt skrittade genom hela kroppen, var som att sitta på en båt i en storm typ

Vi hade en av unghästarna som ska fasas in lite i verksamheten med oss så vi skulle göra ganska basic grejer. Började med att skritta fram dem så klart och Gosmotorn var en riktigt pigg en, jäklar vilket drag och rätt så svårstoppad. Jag red rätt mycket bågar och volter, han var lite fast på höger sida och jag fick verkligen rida för att hjälpa honom att riktigt kunna gå en korrekt båge. Han spände hela kroppen och backade nästan ur när jag bad honom om en högerbåge i början, men vi fick mer och mer ordning på det ju mer bågar och volter vi gjorde.

Vi gick sedan in på volterna och skulle öka och minska traven i dem. Varje kvart av volten ökade eller minskade vi. Gosmotorn var med på noterna framåt men inte så mycket bakåt, blev rätt så taggad och lite väl springig i bland. Det var så klart svårare i högervarvet för honom men jag tyckte ändå att det blev mycket bättre och lättare för Gosmotorn efter ett tag.
Efter ett tag lade vi till galoppfattningar i övningen på volten. Som vanligt var Gosmotorn en stjärna vad gäller galoppen. Han är så himla lätt att fatta rätt på och att galoppera på ett bra sätt på.
Till slut red vi bara i galopp och skulle öka och minska i kvartar precis som i traven. Tyckte det gick rätt bra för mig och Gosmotorn! Öka kunde han ju verkligen i alla fall...
Efter det blev han dock väldigt mycket mer taggad, nu i efterhand tror jag att jag blev lite väl bromsig, jag vet inte varför, jag brukar inte sitta och bromsa konstant, men det blev lite så att jag hamnade i bromsläge känns det som.

Vi travade dem en stund och skulle sedan trava in någon meter eller två innanför spåret och sakta av till skritt. Herrejesus vad jag fick kämpa där i vänster varv för att få Gosmotorn att dels gå rakt och dels att han inte skulle sugas tillbaka till spåret. Mycket nyttigt. Vi skänkelvikte därifrån tillbaka till spåret där vi kom fram i trav, gjorde det två gånger, och sedan fattade vi galopp i stället för trav när vi hade skänkelvikt ut.
Det gick bra det med, svårare i vänster varv helt klart att hålla honom rak innanför spåret, men det gav med sig efter ett tag. Sen blev han lite väl taggad och tog väldigt mycket egna initiativ med galoppfattningarna Men jag tog tag i det ordentligt och lät honom inte ta för mycket sådana beslut själv. Fick till ett helt gäng jättetrevliga fattningar där det kändes som att hela hästen laddade järnet och sedan fattade fint och rakt. Kul!

Efter några sådana skänkelvikningsfattningar skulle vi fortsätta galoppera och rida in på en lång och jättesvag båge på långsidan, bara en sisådär 2-3 meter innanför egentligen. Det var svårt här i vänstervarvet men vi lyckades rätt fint ändå, högervarv var mycket enklare.

Sist travade vi av dem. Tyckte Gosmotorn var rakare, mjukare och mindre spänd där men jag hade gärna velat få honom att länga kroppen och halsen litegrann. Det blev så kort åt alla håll och kanter och lite "krafsigt" på något vis.

Ingen wowlektion direkt. Ridläraren var förvånad över att han var så pigg och tyckte jag hade ridit bra dock. Jag känner att jag kunde gjort det bättre. Dels kunde jag varit "strängare" med bromsen så det verkligen gick igenom, och dels inte hamna i sånt bromsläge - men de två hänger nog ihop.

Jag tycker det är svårt med bromsen när man är van vid att hästen normalt inte är så pigg. Jag är dessutom inte jättevan vid att rida hästar med egen motor, så jag behöver helt klart träna på att bromsa på rätt sätt/vid rätt tillfälle.

Måste ta med skänkelvikning - övergång galopp till ridhästen hemma, hon gillar ju skänkelvikning och jag tror den övningen passar oss. Gjorde nåt liknande på ett läger en gång, men då blev det fel i min hjärna för vi gjorde skänkelvikning för vänster skänkel och skulle sen fatta höger galopp. För mig blir det lättare att först göra skänkelvikning för vänster skänkel och sen fatta vänster galopp, iom att hästen är ställd åt rätt håll redan.

 

[Hoarfrost]

Jag tycker det är svårt med bromsen när man är van vid att hästen normalt inte är så pigg. Jag är dessutom inte jättevan vid att rida hästar med egen motor, så jag behöver helt klart träna på att bromsa på rätt sätt/vid rätt tillfälle.

Måste ta med skänkelvikning - övergång galopp till ridhästen hemma, hon gillar ju skänkelvikning och jag tror den övningen passar oss. Gjorde nåt liknande på ett läger en gång, men då blev det fel i min hjärna för vi gjorde skänkelvikning för vänster skänkel och skulle sen fatta höger galopp. För mig blir det lättare att först göra skänkelvikning för vänster skänkel och sen fatta vänster galopp, iom att hästen är ställd åt rätt håll redan.

Ja precis, jag är van vid att han visserligen har egen motor (därav GosMOTORN) men att man får underhålla den och att han är rätt enkel att få att "vänta" på wroomwroom signal. Det var icke fallet i går

Den där skänkelvikning ut och in i fattning övningen är suverän. Jag upplever att det blir lätt för både ryttare och häst att få till en riktigt bra fattning (och då följande galopp om man håller i den där gratisramen man får) iom att man precis som du säger har den rätt ställd, man har ordning på yttersidan, och bakbenen är redan aktiverade.

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Krullen.

Han gick lektionen innan, symaskin, ostbåge, och allmänt ovillig att gå fram vad jag såg. Tjejen som red verkade ge upp efter 20 minuters kämpande. Hon fick ingen galopp alls och ja, hon såg ganska less ut. Vet inte vad som hände där. Men jag kunde i alla fall se vad jag hade att se fram emot. Så jag gick och hämtade ett dressyrspö och önskade nästan att jag hade sporrar också.

Tog över Krullen och kom upp på andra försöket. Satt kvar en stund och klappade/kliade eftersom han hade varit så duktig med uppsittningen. Hela manen och halsen full med lera...

Skänklade för att skritta iväg. Noll reaktion. skänklade igen, noll reaktion. Fick till slut peta med spöt för att han ens skulle skritta.
Kände efter ordentligt där i början om något var fel. I efterhand skulle jag kanske ha sadlat om eller något, bara för att utesluta den biten, jag hade ju sett att han hade det svårt lektionen innan. Å andra sidan hade sadeln suttit konstigt hade jag ju sett det, framför allt hade ridläraren sett det.

Inget kändes fel utan det kändes snarare som att hela hästen gått i baklås, både psykiskt och fysiskt. Jag red honom som jag brukar, krävde att han marscherade på, tjatade och gnatade med mina framåtdrivande hjälper. Klappade och sa att han var duktig när han reagerade som jag ville. Tyckte att jag lockade fram honom lite där mentalt. Det var som att rida på en trähäst i början utan något innanför pannbenet att koppla till. Det fysiska hade vi fortfarande lång väg att gå med.

Vi började övningen där vi skulle rida två stora bågar på långsidan, upp till medellinjen. Vi skulle göra dem så bulliga och fylliga som vi bara kunde, nästan s-formade. Vi började i skritt och det funkar ju tyvärr inte så bra för Krullen. Vi kämpade på och jag fick till en början tyvärr vara lite sträng med framåtbjudningen och att han inte tryckte sig åt fel håll när jag ville böja honom. Det lossnade lite mer och mer hela tiden dock, så jag kände att det nog var rätt det jag gjorde, och jag fortsatte på det spåret.
Vi fick sedan göra travövergångar på samma övning. Jag behöver öva på att rida övergångar medan jag finlirar med annat, så det var mycket bra att få öva på det.
Här kändes det som att Krullen kröp fram ännu mer ur sitt mentala skal, samt att han började mjukna och slappna av lite i kroppen. Jag behöver mao bli superduktig på finlir + övergångar.
Jag upplevde att när jag verkligen fick tag på den där yttersidan blev det riktigt bra!

Vi red ur övningen och in på volterna där vi red lite innanför, med samma tänk som i bågen. Vi ökade och minskade varje kvart av volten och nu kände jag att Krullen då och då verkligen genuint ökade och längde stegen lite när jag bad om det. Beröm och klapp, beröm och klapp - Krullen är lite beroende av sånt märkte jag.
Vi skulle sedan fatta galopp och galoppera på volten, till min förvåning fattade Krullen direkt när jag bad om det. Men kantigt och stelt. Jag hade sett hur han absolut inte kunde pga sin kropp tidigare, så han fick beröm för att han gav mig galoppen
Eftersom galoppen blev kantig och stel dog den ut efter ett halvt varv, men det gjorde inte så mycket, han gav mig ändå galopp när jag bad honom att fatta. Fick fatta om då och då, och kämpa för att hålla igång honom. Det kändes att han inte försökte "jävlas" utan att det var hans kropp som inte ville, blev spänd och kantig och svår att föra framåt.
Vi fick till slut komma ut på spåret och galoppera, så där drog jag på riktigt ordentligt. Då kunde han komma ut lite med kroppen och slappna av litegrann.

Vi gjorde samma galoppövning åt andra hållet och där kändes han inte riktigt lika kantig. Vi kämpade på som i andra varvet och nu kände jag att Krullen var med mig mentalt på riktigt och lyssnade på mig.

Efter det gick vi tillbaka till bågarna i trav och här började Krullen briljera! Jag såg hur halsen växte rejält, kände hur han började slappna av och verkligen sträcka på kroppen. Tyvärr krullade han ihop sig rejält ett par gånger och då gällde det att inte korta tygeln eller så utan låta den vara, fortsätta prata med bettet, och be honom gå fram så att han kunde hitta tillbaka till stödet. Tyckte det gick rätt bra för oss, men jag funderade mycket på vad det var som gjorde att han ramlade ur stödet. Om det berodde på mig, eller om det berodde på hans egna kropp.

Vi red sedan lite olika ridvägar i trav och jag tyckte Krullen gjorde ett fantastiskt jobb och när jag tittade i spegeln såg han riktigt fin ut. Här fick jag fortfarande rida ordentligt för att se till att han höll formen, inte backade ur osv, men känslan var inte så där motsträvig och kantig längre.

Vi fick för övrigt rida 20 minuter extra för att alla hästar gick superfint och ridläraren gärna ville att vi skulle få känslan.

Summa summarum, jag och Krullen kämpade järnet och fick superfint resultat. Känns som att jag hittat knappar och timing rätt bra på honom. Pratade med ridläraren efter om det där att han ramlar ur formen och krullar ihop sig och att jag försökt komma på vad det är jag gör.
Hon har ridit Krullen rätt mycket och sa att det hon upplevt är att i bland blir det för mycket och han blir trött, men oftast är det att man skiftar vikt på något vis, och det kan i bland räcka med att man lägger 10g på fel sittben för att det ska bli "fel".
Kändes lite tröstlöst men också som en fin utmaning, tänk om jag kunde få så bra koll på kroppen att man kan ha gramprecision!
Hon nämde även att jag oftast sitter med fin balans och så, men att på Krullen som blir så känslig för pytteförändringar blir det så klart i bland svårt, även för henne.

 

[Habina]

Till min förvåning fick jag F igen igår. Red ju honom bara för 5-6 veckor sen. Men det kanske blev nåt strul med hästar till vår lektion så han var den enda som funkade med min vikt. Jag var lika glad för det, älskar verkligen att rida honom.

Vi började lite på marken först, gjorde lite tempoväxlingar och sidvärts. Märkte redan då att F var på hugget, han ville inte gå långsamt eller stå stilla. Sen satt vi upp och värmde i skritt. Stackars F blev lite upprörd då jag tog med mig ridningen från min egna häst upp i sadeln den här gången, dvs mycket mer krävande med sitsen (utan att jag riktigt förstod det i början). Vi jobbade med halter, ryggning och skänkelvikning. F var så följsam hela tiden, förutom att så fort jag bad honom att gå fram direkt efter ryggning så tog han ett skutt rakt upp. Varje gång! Fick frågan efter lektionen från en som red bakom mig om jag inte blev rädd. Men det var ju bara gulligt. Lite för mycket energi som behövde pysa ut bara.

Vi fortsatte därefter med att jobba på stora mittvolten. Först skulle vi korta skritten så mycket vi kunde och därefter rida fram i vanlig skritt. Växlade lite fram och tillbaka innan vi gick över till att göra skänkelvikning på volten. Väldigt jobbigt ansåg F, men han jobbade på riktigt bra. När det kändes som att energin gick mer uppåt än framåt behövde jag bara lätta lite i handen så han fick mer plats för sina rörelser.

Sen upp i tölt och göra tempoväxlingar med kort tölt på kortsidorna och mellan/ökad på långsidorna. Då F är väldigt passtaktig tyckte jag det var mer skumpigt än trav, men ridläraren var nöjd då han gjorde bra nyansskillnader i tölten utan att tappa den fina formen. Men verkligen ingen wow-känsla i tölten för min del.

Därefter travade vi ett varv, absolut inte svårt att få F att trava, men jag fick verkligen inte röra mig en mm i sadeln för då blev det tölt. Så lite balansträning men det funkade bra. Sen över i galopp och då blev det jobbigt för stackars F. Vi var åtta i ridhuset (20x40 m) och alla andra mesade runt i nån slags blandning av tölt, trav och långsam galopp (enligt F alltså). Varför var det ingen som rejsade när chansen nu gavs?

Jag att mest och skrattade åt honom och styrde runt andra ekipage eller red över ridbanan. Det är så himla roligt att galoppera just nu, när hästen bara vill mer och jag inte behöver kämpa med att hålla igång galoppen.

Vi avslutade sedan (alltså vi red såklart trav och galopp i bägge varven) med att samlas på stora mittvolten och rida kanelbullen. Dvs först skänkelvikning in i volten och sedan skänkelvikning ut igen. F hade lite bråttom, så jag fick vara noga med att han tog ett steg åt sidan och sen ett steg framåt, men han kändes så himla, himla fin.

Avskritt med feedback där ridläraren var nöjd med hur jag satt honom i arbete och ignorerat hans söta protester. Jag längtar som vanligt redan till nästa lektion.

 

[Habina]

Oups, glömt att skriva här…

Till min förvåning fick jag en ny häst i måndags. Kanske att det blev nåt knas med schemaläggningen. A var en liten men glad bekantskap. Fick börja lite på marken och hon verkade väldigt pigg. Kul!

Väl uppe i sadeln blev det jobb med volter på kortsidorna och halter på långsidorna. Ganska snabbt även sidvärts i volterna och ryggning efter halterna. A tyckte att jag var lite jobbig som skulle sätta henne i arbete. Iom att hon var så liten kunde jag dessutom placera henne väldigt lätt med sits och skänklar, så hon hade svårt att smita undan. Hon var rätt stel men rolig då hon så tydligt lättade i fronten när hon satte under sig rätt.

Lite tempoväxlingar i skritt också, så roligt när det går att variera tempot bara med hjälp av sitsen.

Sen töltade vi och jobbade med volter och skänkelvikning. Det var mycket svårare, hon var väldigt passtaktig och ännu stelare i kroppen i tölt. Blev tusen halvhalter och det känns i magen fortfarande. Bäst blev det när jag lyckades placera henne i öppna, men det var jobbigt tyckte hon och lyckades bättre på att slingra sig undan jämfört med i skritt.

Sen försökte vi få till lite trav, men det var hopplöst trots fri tygel och lätt sits. Nåt steg kanske det blev, men hon växlade snabbt över till tölt igen.

Vi avslutade med att galoppera fyra i taget runt fyrkanten och då var det verkligen ponnyridning som gällde. Lång tygel, lätt sits och bara gasa på hela tiden. Fick beröm av ridläraren för att jag verkligen lät henne springa på, så hon fick chans att komma igång i galoppen. Det skulle vara skoj att testa på ovalbanan, tror det blir lättare för henne med lite enklare kortsidor.

Överlag en rolig bekantskap som jag hoppas att jag får rida även nästa gång. Då blir det ännu mer volter om jag får bestämma.

 

[Habina]

Sista ridlektionen för i år! Lite skönt mtp snöovädret som började redan igår. Men vårterminen startar redan vecka 2, så det lär vara vinter ett bra tag på lektionerna...

Fick A igen, hon verkade väldigt pepp när vi började med jobb på marken. Skulle inte stå stilla, men kunde däremot tänka sig att göra volter. Överlag jobbade jag henne väldigt mycket på böjt spår denna lektion och det gjorde stor skillnad.

Vi inledde sen uppsuttna med en kort uppvärmning i skritt, där vi skulle göra halter och volter. Sen samlades vi snabbt för genomgång av Kyras ABC som ju också blev en sorts uppvärmning.

Först fick vi skritta runt liten fyrkant, göra halt, framdelsvändning, halt och sen fram i skritt igen. A tyckte att jag var på tok för nitisk, inte var det så noga att stå helt stilla eller flytta hovarna åt ett visst håll väl? Kunde vi inte springa lite istället? Roligast var nog när hon verkligen lyssnade på mig och jag kunde göra tempoändringar med sitsen.

Efter att vi jobbat med övningen ett tag fick vi övergå till att inte göra halter, dvs skritta hela tiden och vända. Därefter gjordes fyrkanten större och det blev tölt mellan, med skrittövergång och vändning. Här nånstans tröttnade A. Hon gjorde en superfin avsaktning, vände bra med benen runt konen och mjukt upp i tölt igen. Men den där jäkla ryttaren var inte nöjd, utan fortsatte med övningen. A protesterade på det enda sätt hon vet, genom att lätta i fronten. Jag skrattade mest och vände runt henne och fortsatte sen övningen. Dumma, dumma ryttare muttrade A.

Vi bytte sen varv och gjorde samma övning andra varvet. Fick ett par protester till från A, men överlag jobbade hon på så himla fint. Vi avslutade med att de fick tölta hela tiden och framdelsvändningen då istället skulle bli en mjuk sväng.

Sen fick vi tölta på fyrkanten och variera med kort tölt på kortsidorna med volter vid behov och öppna längs långsidorna. Jag gjorde massor med volter på A och det började faktiskt kännas som att hon sökte sig lite i form. Hon är hiskeligt stel så hon skulle egentligen behöva många timmar sån här ridning. Men när vi skrittade av kändes det ändå som att vi gjort lite framsteg i tölten.

Ridläraren var väldigt nöjd med att jag fick A i arbete, det är jobbigt men hon mår så bra av en ordentlig genomkörare. Tyckte faktiskt att hon verkade nöjd själv när jag suttit av och pratade lite med henne. Jag hade iaf riktigt roligt och längtar till vårterminen. Sen får vi se om jag fortsätter rida även till hösten. Det är ett ständigt dividerande mellan pengar och dåligt samvete gentemot mina egna hästar.

 

[Hoarfrost]

Ridlektion i går på Gosmotorn.

Herr Gosmotor gick inte att sitta upp på den här gången. Jag märkte redan när vi kom in i ridhuset att han blev spänd och jag testade bara en gång på egen hand, fick en lite kraftig reaktion så då tyckte jag det var onödigt att provocera mer.
Fick hjälp upp och jag kände hur hela hästen var en fiolsträng så jag satt och pratade lite med honom och klappade tills han slappnat av. Synd på en så superfin häst att man inte lärt honom rätt från början och att han dessutom haft flera knasiga händelser vid just uppsittning att det ska bli så där i bland. Ridläraren sa i alla fall något om att de skulle börja om från början med honom till våren så de kan jobba bort det där iaf så att man ska kunna sitta upp själv med lite sunt förnuft.

Nå jag skrittade iväg och kylan gjorde honom nog väldigt energifyllt. Mycket titta på grejer på läktaren, klämma in huvudet i halsen så den blev kortkort och rätt spända steg. Trots det lyssnade han lite halvdåligt på skänkeln framåt men jag fick till framåtbjudningen riktigt fort. Försökte ignorera den där knasiga halsen och ryggen och i stället fokusera på att få honom att slappna av lite och komma fram genom kroppen så han kunde slappna av fysiskt och mentalt. Han är ju bror med Krullen, så de är inte helt olika.

Vi gick på övningen rätt fort och övningen var att nörda ner oss i ställningar. Vi hade en bana med koner där vi skulle ställa hästarna både höger och vänster. Förbjudet att påbörja med tygeltag utan man skulle påbörja med sits och sen skänkel. Sedan yttertygel. Sist innertygeln.
Gosmotorn fick snabbt rätt kass framåtbjudning på den lilla banan, och jag fick hjälp av ridläraren hur jag skulle tänka för att både jobba fram honom och samtidigt göra ställningarna korrekt. Jag har ju uppenbarligen lite svårt för det
Men föga förvånande löste vi det blixtesnabbt med hjälp av ridläraren.
Gosmotorn var fortfarande spänd, men mer i kroppen än i huvudet. Jag tyckte att när jag väl fått fram honom och jag faktiskt lyckades bra med ställningsnörderiet, slappnade han av i huvudet och började lyssna ännu mer, vilket blev en god spiral. Lyssnade > Slappnade av så han kunde lyssna > Lyssnade mer > Slappnade av ännu mer.

Ganska snart efter det fick vi trava genom övningen. Lite svårare bara för att det gick lite fortare men det tog bara ett eller två varv så var vi inne i det. Märkte hur svårt det var att inte börja med innertygeln. Tror jag brukar börja så vilket jag måste sluta med. För nu märkte jag ju verkligen hur en riktigt noggrannt genomförd ställning hjälpte Gosmotorn att kunna mjukna och slappna av i kroppen. Dessutom behövde jag inte ta lika mycket i munnen som jag brukar utan ett lillfingervift räckte. På rekordfart hade jag små små känslor av att japp här kommer en riktigt bra form väldigt snart, och efter en liten stund klickade han in i en form där jag verkligen kände hur han reste ryggen och jobbade med bakbenen. Sen följde halsen kort därefter och inte den där konstiga kantiga spända korta halsen utan den välvde sig finfint och man kunde relativt lätt positionera huvudet som man ville.
Njöt ganska mycket där uppe på Gosmotorns rygg, nu när han inte var spänd-enerifylld utan avslappnat-energifylld fick jag dessutom en jäkla massa bjud framåt att tygla. Kunde inte njuta alldeles för mycket bara för då föll han genast isär lite

Efter det red vi lite galopp, där vi skulle försöka ha med oss känslan från jobbet med ställningen. Det blev en riktigt fin galoppstund med Gosmotorn, där jag fick trevliga fattningar med trevlig bärig galopp. Lite långsam dock så ridläraren fick be mig öka på den lite.

Vi red banan i andra varvet också, jag märkte inte jättestor skillnad faktiskt förutom att det kändes som att galoppen gjort av med lite överskottsenergi så jag nu hade en väldigt trevlig energi att jobba med. Världens bjudning framåt utan att bli hetsig alls. Någon gång eller två missade jag att rida rätt och Gosmotorn blev genast lite falla isärig, men han var lätt att plocka tillbaka.

När vi travade av dem sen ville jag aldrig sluta rida. Han kändes så fin och härlig ju.

En riktigt fin lektion med Gosmotorn. Jag måste verkligen börja rida de där ställningarna ordentligt från och med nu. Inget mer slarv eller börja i fel ände! Man blir ju lite nyfiken på hur resultatet blir på olika hästar. Nästan så man hoppas på ny häst nästa gång, men ändå inte nu när det gick så fint med Gosmotorn Som vanligt visade häst tydligt att om jag bara gör rätt och lägger av med att slarva eller göra fel, så blir det rätt. De är så fina på det sättet

 

[alex.ha]

Tappade bort min loggin så kunde inte skriva på ett tag. Men nu är jag tillbaka.

Lektionerna går bra. Rider samma häst varje gång. Angi, en lite små sur friesian tjej. Men vi kommer allt bättre överens för varje lektion. Det känns att jag har haft. ett uppehåll i ridningen vilket är lite frustrerande. Hittar inte hennes knappar så snabbt som jag hade önskat. Men det kommer säkert. Lyckades med några fina skritt-galopp övergångar senast till exempel, men kämpar med att få henne att gå i form. Klickar till några sekunder här och där men lyckas inte hålla i det.
I mellan åt så är det lite väl svårt att få stop (både halt och att växla ner gångart) på henne, vilket jag kan tycka är lite läskigt. Aja vi jobbar på. I morgon bitti är det dags igen!