Ridskoleryttare

Efter att ha fått ta bort min häst som inte varit ridbar på flera år så var jag sugen på att börja rida igen. Vill ha en liten paus i hästägandet. Så jag anmälde mig till en ridskola. Första lektionen igår. Trevlig häst, bra ridlärare men allt runt omkring. Hur kan man acceptera detta?
Jag var på plats en timme innan men fick inte häst tilldelad förrän 20 minuter innan lektionen. Hur ska man göra i ordning en häst på den korta tiden, han var märkbart irriterad vid sadling. Han bet i gallret när jag drog sadelgjorden så försiktigt jag kunde. Alla andra hann göra klart sina hästar. På 20 minuter, hur hinner man ens hälsa på hästen?
Benskydden bak var bajsade och det fanns ju naturligtvis inte tid att fixa det. Såg ut som lösbajs som att han hamnat i stressituation tidigare och därmed lösbajsat på skydden, och att det torkat fast.
Under lektionen var det en annan häst som var mycket strulig, vi fick inte rida nära och han kickade mot väggarna och var helt enkelt inte bekväm. Varför går den på ridskola?
Personen som tog över min häst efter mig hade både ridspö och sporrar!, på en ridskolehäst av cobmodell. Varför ens tillåta sporrar. Jag kunde inte stanna kvar och titta hur hen red då det ingick att vi skulle mocka stallet efter lektionen. Vilket ju är bra att eleverna deltar i skötseln.
Jag känner mig så beklämd, hur ska jag göra. Jag måste ju meddela att jag inte kan fortsätta. Vill ju på något sätt förmedla varför men vill inte vara otrevlig.
Ni som rider på ridskola, ser det verkligen fortfarande ut så här?
Där jag rider har de hästar som är obekväma, men då jobbar de ju för att hästarna SKA bli bekväma.
Sporrar får man använda på de lektioner där man ska öva på det(2 gånger per termin för ett fåtal av grupperna).
20min för att göra iordning hästen är oftast inga problem. Men vi får hästarna några timmar tidigare och de vill att man är där minst 30min innan.

Benskydd finns alltid rena. Så är något smutsigt så lägger man det i tvättkorgen och hämtar rena 😃

Prova något annat ställe?

Men det är ju en enorm skillnad på ridskola och privat. Som jag saknarmin egen häst och relationen vi hade ❤️
 
Efter att ha fått ta bort min häst som inte varit ridbar på flera år så var jag sugen på att börja rida igen. Vill ha en liten paus i hästägandet. Så jag anmälde mig till en ridskola. Första lektionen igår. Trevlig häst, bra ridlärare men allt runt omkring. Hur kan man acceptera detta?
Jag var på plats en timme innan men fick inte häst tilldelad förrän 20 minuter innan lektionen. Hur ska man göra i ordning en häst på den korta tiden, han var märkbart irriterad vid sadling. Han bet i gallret när jag drog sadelgjorden så försiktigt jag kunde. Alla andra hann göra klart sina hästar. På 20 minuter, hur hinner man ens hälsa på hästen?
Benskydden bak var bajsade och det fanns ju naturligtvis inte tid att fixa det. Såg ut som lösbajs som att han hamnat i stressituation tidigare och därmed lösbajsat på skydden, och att det torkat fast.
Under lektionen var det en annan häst som var mycket strulig, vi fick inte rida nära och han kickade mot väggarna och var helt enkelt inte bekväm. Varför går den på ridskola?
Personen som tog över min häst efter mig hade både ridspö och sporrar!, på en ridskolehäst av cobmodell. Varför ens tillåta sporrar. Jag kunde inte stanna kvar och titta hur hen red då det ingick att vi skulle mocka stallet efter lektionen. Vilket ju är bra att eleverna deltar i skötseln.
Jag känner mig så beklämd, hur ska jag göra. Jag måste ju meddela att jag inte kan fortsätta. Vill ju på något sätt förmedla varför men vill inte vara otrevlig.
Ni som rider på ridskola, ser det verkligen fortfarande ut så här?
Oj det låter jättekonstigt. Det blir ju svårt att svara då jag inte var där och såg vad som hände osv, men jag gör ett försök.

Min ridskola brukar ha listan klar vid ca 15.00, jag rider klockan 20:00, så kommer man en timme innan finns listan klar. Det har hänt någon gång på mina typ 25 år på ridskolan att vi fått häst 30 minuter innan. Då var det för att det hänt en massa kaos, så ingens fel.
Jag hade hunnit göra iordning min häst på 20 minuter, men det är inget jag föredrar. Jag vill helst ha minst en timme. Men om jag varit sen till ridskolan har det gått på 20 minuter.

Att hästen är irriterad när man drar åt sadelgjorden kan definitivt hända på min ridskola också. Till exempel på de som är lite känsliga när de sätter päls eller så är de bara så för dagen. Dock är det inget som är ofta förekommande, och händer hela tiden. Vi har en som är riktigt superirriterad och otäck när han sätter eller fäller päls men sen blir han ju supersnäll när det är klart. Träffar man honom när han är som värst kan man verkligen undra hur ridskolan hanterar sina hästar.
Jag menar inte att förminska eller säga att det är okej, men vill bara lyfta fram att det finns i bland "legitima" anledningar.

Benskydden på min ridskola kan i bland vara lite skitiga. Det kan ju vara så att tidigare ryttare inte vet/kan/hann/orkade/visste hur man gör? Typ om hen inte gjort det dagen innan eller så? Vet inte riktigt vad lösbajs är, men ja, i bland är skydden lite bajsiga på min ridskola också. Det är nog lite svårt att på en ridskola hålla samma standard man kan göra som privatryttare (när jag var medryttare lämnade jag all utrustning skinande ren varje gång)
Igen, det är inte okej att ha helt nerbajsade skydd, men det kan bli så att skydden inte är helt superrena på ridskolor, det viktigaste tycker jag är att de är rena på insidan. Detta hade ju kunnat lösas med att ni hade fått hästarna tidigare, då hinner man ju också kolla utrustningen lite och fixa till sådant.

Hästen som man inte fick rida nära och som sparkade är svårt att svara på. Vi har haft känsliga unghästar på lektion i bland som håller på att lära sig allt som har med gruppridning att göra. Då rider vi inte heller nära den hästen, och jag minns två stycken som när de blev spända kunde kicka till väggen. Det är ju inte okej dock om det är en utbildad häst som varit där länge. Det viktiga är ju att tjurandet/kickandet inte är symptom på att hästen mår dåligt eller att ryttaren rider för hårt.
På min ridskola har jag varit med om att vi sålt 3 hästar på de 25 år jag ridit där, för att de "tröttnat på ridskolelivet", och betett sig som du beskriver. I andra fall har hästarnat fått ta paus och komma tillbaka, eller så hittar man något fel i utrustningen/på hästen och åtgärdar det, eller så får den gå med duktiga elever ett tag så den kan hitta tillbaka till glädjen.

Sporrar och spön. Vi i min grupp får rida med det om vi vill på vilken häst vi vill. Vi förväntas förstå när det är lämpligt eller ej. Personligen rider jag med dressyrspö men inte med sporrar. Några i min grupp rider i princip alltid med sporrar. Huvudsaken är ju igen att man inte skadar hästen - och att man vet hur man använder sina redskap. Varför skulle det vara extra dåligt med sporrar på en cobmodell? Genuint nyfiken :)

Eftersom du tyckte att det var en så jobbig upplevelse och vill sluta skulle jag väl säga att du antingen bara säger att nej tack jag vill inte fortsätta. Vill du säga något om varför så stolpa upp det du skrivit om här.
Personligen tycker jag inte att varje enskild sak du tar upp här är en dealbreaker för mig (förutom kanske att man får hästarna 20 min innan) men däremot att allt sammantaget hade fått mig att tänka om. Kanske kan du fråga någon om det du upplevde? Tänk om det är så att just den där hästen satte päls, att den tjuriga hästen på lektionen var unghäst, att något hänt så att det blev så att ni fick hästar 20 minuter innan?
 
Oj det låter jättekonstigt. Det blir ju svårt att svara då jag inte var där och såg vad som hände osv, men jag gör ett försök.

Min ridskola brukar ha listan klar vid ca 15.00, jag rider klockan 20:00, så kommer man en timme innan finns listan klar. Det har hänt någon gång på mina typ 25 år på ridskolan att vi fått häst 30 minuter innan. Då var det för att det hänt en massa kaos, så ingens fel.
Jag hade hunnit göra iordning min häst på 20 minuter, men det är inget jag föredrar. Jag vill helst ha minst en timme. Men om jag varit sen till ridskolan har det gått på 20 minuter.

Att hästen är irriterad när man drar åt sadelgjorden kan definitivt hända på min ridskola också. Till exempel på de som är lite känsliga när de sätter päls eller så är de bara så för dagen. Dock är det inget som är ofta förekommande, och händer hela tiden. Vi har en som är riktigt superirriterad och otäck när han sätter eller fäller päls men sen blir han ju supersnäll när det är klart. Träffar man honom när han är som värst kan man verkligen undra hur ridskolan hanterar sina hästar.
Jag menar inte att förminska eller säga att det är okej, men vill bara lyfta fram att det finns i bland "legitima" anledningar.

Benskydden på min ridskola kan i bland vara lite skitiga. Det kan ju vara så att tidigare ryttare inte vet/kan/hann/orkade/visste hur man gör? Typ om hen inte gjort det dagen innan eller så? Vet inte riktigt vad lösbajs är, men ja, i bland är skydden lite bajsiga på min ridskola också. Det är nog lite svårt att på en ridskola hålla samma standard man kan göra som privatryttare (när jag var medryttare lämnade jag all utrustning skinande ren varje gång)
Igen, det är inte okej att ha helt nerbajsade skydd, men det kan bli så att skydden inte är helt superrena på ridskolor, det viktigaste tycker jag är att de är rena på insidan. Detta hade ju kunnat lösas med att ni hade fått hästarna tidigare, då hinner man ju också kolla utrustningen lite och fixa till sådant.

Hästen som man inte fick rida nära och som sparkade är svårt att svara på. Vi har haft känsliga unghästar på lektion i bland som håller på att lära sig allt som har med gruppridning att göra. Då rider vi inte heller nära den hästen, och jag minns två stycken som när de blev spända kunde kicka till väggen. Det är ju inte okej dock om det är en utbildad häst som varit där länge. Det viktiga är ju att tjurandet/kickandet inte är symptom på att hästen mår dåligt eller att ryttaren rider för hårt.
På min ridskola har jag varit med om att vi sålt 3 hästar på de 25 år jag ridit där, för att de "tröttnat på ridskolelivet", och betett sig som du beskriver. I andra fall har hästarnat fått ta paus och komma tillbaka, eller så hittar man något fel i utrustningen/på hästen och åtgärdar det, eller så får den gå med duktiga elever ett tag så den kan hitta tillbaka till glädjen.

Sporrar och spön. Vi i min grupp får rida med det om vi vill på vilken häst vi vill. Vi förväntas förstå när det är lämpligt eller ej. Personligen rider jag med dressyrspö men inte med sporrar. Några i min grupp rider i princip alltid med sporrar. Huvudsaken är ju igen att man inte skadar hästen - och att man vet hur man använder sina redskap. Varför skulle det vara extra dåligt med sporrar på en cobmodell? Genuint nyfiken :)

Eftersom du tyckte att det var en så jobbig upplevelse och vill sluta skulle jag väl säga att du antingen bara säger att nej tack jag vill inte fortsätta. Vill du säga något om varför så stolpa upp det du skrivit om här.
Personligen tycker jag inte att varje enskild sak du tar upp här är en dealbreaker för mig (förutom kanske att man får hästarna 20 min innan) men däremot att allt sammantaget hade fått mig att tänka om. Kanske kan du fråga någon om det du upplevde? Tänk om det är så att just den där hästen satte päls, att den tjuriga hästen på lektionen var unghäst, att något hänt så att det blev så att ni fick hästar 20 minuter innan?
Hästarna delas alltid ut den här tiden då det var första gruppen för kvällen.
Personligen är jag mycket undrande när en häst reagerar starkt på utrustningen.
Jag uppfattade det som den trilskande hästen varit där länge då ord som surgubbe, istadig nämndes om honom.
Cobmodell, äsch jag vet inte, kanske bara känslan av att hästen inte skulle bli så mycket hjälpt av sporrar. För mig används sporrar möjligen på mycket hög nivå på häst som är en klass av medelsvår dressyr eller högre. Men det kanske hästen är när jag inte rider.
Sporrar var inte tillåtet på den senaste ridskolan jag red på för 7-8 år sedan. Trodde faktiskt att det var generellt på alla ridskolor.

Jag köper egentligen inte att en ridskola inte ska kunna hålla samma nivå på utrustning som privatägd häst. Sadeln var dessutom kass, ingen stoppning så padd under. Ridläraren nämnde också att sadeln inte var så bra. En bra utpassad sadel borde vara ett krav, det behöver ju inte vara dyra märkesgrejer men välskött och rent.

Även några andra småsaker som att flera hästar nafsade (det var godisförbud), då jag var sist klar kom ridläraren och tränsade åt mig med iskallt bett.

Jag borde kanske åkt dit och kollat först, men jag hade fått så mycket bra information om stället tidigare. Mycket fin anläggning. Men jag kände mig som jag förflyttats tillbaka till 1990-talet och ridskolorna i Stockholms innerstad. Skillnaden dock att hästarna går i hage i flock på dagtid och alla stod i box. Så något har väl gått framåt.
 
Hästarna delas alltid ut den här tiden då det var första gruppen för kvällen.
Personligen är jag mycket undrande när en häst reagerar starkt på utrustningen.
Jag uppfattade det som den trilskande hästen varit där länge då ord som surgubbe, istadig nämndes om honom.
Cobmodell, äsch jag vet inte, kanske bara känslan av att hästen inte skulle bli så mycket hjälpt av sporrar. För mig används sporrar möjligen på mycket hög nivå på häst som är en klass av medelsvår dressyr eller högre. Men det kanske hästen är när jag inte rider.
Sporrar var inte tillåtet på den senaste ridskolan jag red på för 7-8 år sedan. Trodde faktiskt att det var generellt på alla ridskolor.

Jag köper egentligen inte att en ridskola inte ska kunna hålla samma nivå på utrustning som privatägd häst. Sadeln var dessutom kass, ingen stoppning så padd under. Ridläraren nämnde också att sadeln inte var så bra. En bra utpassad sadel borde vara ett krav, det behöver ju inte vara dyra märkesgrejer men välskött och rent.

Även några andra småsaker som att flera hästar nafsade (det var godisförbud), då jag var sist klar kom ridläraren och tränsade åt mig med iskallt bett.

Jag borde kanske åkt dit och kollat först, men jag hade fått så mycket bra information om stället tidigare. Mycket fin anläggning. Men jag kände mig som jag förflyttats tillbaka till 1990-talet och ridskolorna i Stockholms innerstad. Skillnaden dock att hästarna går i hage i flock på dagtid och alla stod i box. Så något har väl gått framåt.
Rent krasst så spelar det ju egentligen ingen roll vad som är fel/om något är fel. Om man inte trivs och kan stå för/vill bidra till den hästhållning som finns på en anläggning så ska man inte rida där.
 
Hästarna delas alltid ut den här tiden då det var första gruppen för kvällen.
Personligen är jag mycket undrande när en häst reagerar starkt på utrustningen.
Jag uppfattade det som den trilskande hästen varit där länge då ord som surgubbe, istadig nämndes om honom.
Cobmodell, äsch jag vet inte, kanske bara känslan av att hästen inte skulle bli så mycket hjälpt av sporrar. För mig används sporrar möjligen på mycket hög nivå på häst som är en klass av medelsvår dressyr eller högre. Men det kanske hästen är när jag inte rider.
Sporrar var inte tillåtet på den senaste ridskolan jag red på för 7-8 år sedan. Trodde faktiskt att det var generellt på alla ridskolor.

Jag köper egentligen inte att en ridskola inte ska kunna hålla samma nivå på utrustning som privatägd häst. Sadeln var dessutom kass, ingen stoppning så padd under. Ridläraren nämnde också att sadeln inte var så bra. En bra utpassad sadel borde vara ett krav, det behöver ju inte vara dyra märkesgrejer men välskött och rent.

Även några andra småsaker som att flera hästar nafsade (det var godisförbud), då jag var sist klar kom ridläraren och tränsade åt mig med iskallt bett.

Jag borde kanske åkt dit och kollat först, men jag hade fått så mycket bra information om stället tidigare. Mycket fin anläggning. Men jag kände mig som jag förflyttats tillbaka till 1990-talet och ridskolorna i Stockholms innerstad. Skillnaden dock att hästarna går i hage i flock på dagtid och alla stod i box. Så något har väl gått framåt.
Nä som sagt, allt sammanlagt är lite konstigt.
Jag tänkte inte på kvaliteten på utrustningen när jag pratade om benskydden. Det kan ju vara världens superbraigaste benskydd liksom och ändå vara skitiga. Jag hade inte heller velat rida i för usla sadlar utan stoppning så klart. Det hade varit trist.

Det verkar ju generellt som att den här ridskolan på något sätt går mot allt du tänker dig att hästeriet ska vara. Så jag skulle sluta och leta efter annan (kanske dyrare) ridskola alternativt medryttarhäst.
 
Rent krasst så spelar det ju egentligen ingen roll vad som är fel/om något är fel. Om man inte trivs och kan stå för/vill bidra till den hästhållning som finns på en anläggning så ska man inte rida där.
Håller med, jag slutar. Jag har också fått bekräftat från er att det är så på flera ridskolor så jag avstår ridskola. Hade hoppats att det skett större förändring. Men det kommer väl så småningom.
 
Efter att ha fått ta bort min häst som inte varit ridbar på flera år så var jag sugen på att börja rida igen. Vill ha en liten paus i hästägandet. Så jag anmälde mig till en ridskola. Första lektionen igår. Trevlig häst, bra ridlärare men allt runt omkring. Hur kan man acceptera detta?
Jag var på plats en timme innan men fick inte häst tilldelad förrän 20 minuter innan lektionen. Hur ska man göra i ordning en häst på den korta tiden, han var märkbart irriterad vid sadling. Han bet i gallret när jag drog sadelgjorden så försiktigt jag kunde. Alla andra hann göra klart sina hästar. På 20 minuter, hur hinner man ens hälsa på hästen?
Benskydden bak var bajsade och det fanns ju naturligtvis inte tid att fixa det. Såg ut som lösbajs som att han hamnat i stressituation tidigare och därmed lösbajsat på skydden, och att det torkat fast.
Under lektionen var det en annan häst som var mycket strulig, vi fick inte rida nära och han kickade mot väggarna och var helt enkelt inte bekväm. Varför går den på ridskola?
Personen som tog över min häst efter mig hade både ridspö och sporrar!, på en ridskolehäst av cobmodell. Varför ens tillåta sporrar. Jag kunde inte stanna kvar och titta hur hen red då det ingick att vi skulle mocka stallet efter lektionen. Vilket ju är bra att eleverna deltar i skötseln.
Jag känner mig så beklämd, hur ska jag göra. Jag måste ju meddela att jag inte kan fortsätta. Vill ju på något sätt förmedla varför men vill inte vara otrevlig.
Ni som rider på ridskola, ser det verkligen fortfarande ut så här?
När det gäller tiden etc så vet jag inte. Hos oss får man veta häst en timme innan. Det räcker ju med råge för att hinna göra i ordning hästen. På ponnylektionerna får de veta en kvart innan, vilket är snålt med tid. Jag vet faktiskt inte varför det är så.

Men det andra - att hästen visar obehag vid sadling är tyvärr vanligt, och givet att sadeln passar och hästen inte har ont i ryggen (vilket du i så fall borde ha märkt redan vid ryktningen) så beror det ofta på att ovana ryttare har sadlat klumpigt, kanske lagt på sadeln klumpigt eller dragit åt sadelgjorden för snabbt och hårt - av ren ovana, oftast, vilket gör att hästen förknippar sadling med obehag och reagerar. Så det är nog delvis ofrånkomligt, folk måste ju få öva och lära sig, och då kommer de inte göra perfekt från början.

När det gäller att en häst kickar så hör man ofta att "Den borde inte gå på ridskola!". Som att kravet på en ridskolehäst ska vara att den ska stå ut med allt och hur man än rider så ska den bara vara snäll och snäll. Aldrig bocka, aldrig säga ifrån.

Men dels är ju det orimligt, även ridskolehästar är ju levande varelser, inte robotar. Och även ridskoleryttare både behöver och vill lära sig rida hästar av olika slag. Hästarna på en ridskola är ju läromästare, och en del är helt enkelt handgripliga och tydliga i sin feedback till ryttaren. Så samma häst som kickar i väggarna med en elev, kan sedan gå hur snällt som helst med samma elev några månader senare, för då har ryttaren lärt sig att t ex inte begära för mycket i början, att inte ta för mycket i handen, att inte klämma med skänkeln, eller vad det nu är hästen säger ifrån mot.

Det betyder inte att hästen alltid är missnöjd och inte borde vara på ridskola, utan att den är tydlig i sin feedback.
 
Hästarna delas alltid ut den här tiden då det var första gruppen för kvällen.
Personligen är jag mycket undrande när en häst reagerar starkt på utrustningen.
Jag uppfattade det som den trilskande hästen varit där länge då ord som surgubbe, istadig nämndes om honom.
Cobmodell, äsch jag vet inte, kanske bara känslan av att hästen inte skulle bli så mycket hjälpt av sporrar. För mig används sporrar möjligen på mycket hög nivå på häst som är en klass av medelsvår dressyr eller högre. Men det kanske hästen är när jag inte rider.
Sporrar var inte tillåtet på den senaste ridskolan jag red på för 7-8 år sedan. Trodde faktiskt att det var generellt på alla ridskolor.

Jag köper egentligen inte att en ridskola inte ska kunna hålla samma nivå på utrustning som privatägd häst. Sadeln var dessutom kass, ingen stoppning så padd under. Ridläraren nämnde också att sadeln inte var så bra. En bra utpassad sadel borde vara ett krav, det behöver ju inte vara dyra märkesgrejer men välskött och rent.

Även några andra småsaker som att flera hästar nafsade (det var godisförbud), då jag var sist klar kom ridläraren och tränsade åt mig med iskallt bett.

Jag borde kanske åkt dit och kollat först, men jag hade fått så mycket bra information om stället tidigare. Mycket fin anläggning. Men jag kände mig som jag förflyttats tillbaka till 1990-talet och ridskolorna i Stockholms innerstad. Skillnaden dock att hästarna går i hage i flock på dagtid och alla stod i box. Så något har väl gått framåt.
Är det inte bara en ridskola med dålig ekonomi, då? Tänkte på sadlarnas skick, t ex. Välskött och rent handlar ju om hur mycket eleverna står och putsar, de kanske inte har den kulturen att eleverna putsar utrustningen efteråt. Du kan ju gå till dig själv, putsade du träns och sadel? Gjorde de andra det?

Jag har aldrig varit med om en ridskola som har så god ekonomi att personalen har tid att putsa utrustningen, utan det brukar vara mer att man skickar sakerna i tvätten när det behövs. Persedelvård i form av läderputs etc är upp till eleverna.

Det jag skulle reagerat mest på vore nog hur folk pratade om hästarna, att det öppet sägs att en häst är en istadig surgubbe. Vad är det för sätt att prata om hästarna, vad har de för inställning till dem? Där skulle jag dra öronen åt mig. Särskilt om ridläraren accepterade det, på min ridskola hade man fått sig en avhyvling som heter duga om man sagt så. Om hästen är en istadig surgubbe så är det ryttaren som har framkallat det, helt säkert går samma häst glatt med öronen framåt med en annan ryttare på ryggen. Så det är ryttarens oskicklighet snarare än hästen som är problemet.
 
Det jag skulle reagerat mest på vore nog hur folk pratade om hästarna, att det öppet sägs att en häst är en istadig surgubbe. Vad är det för sätt att prata om hästarna, vad har de för inställning till dem? Där skulle jag dra öronen åt mig. Särskilt om ridläraren accepterade det, på min ridskola hade man fått sig en avhyvling som heter duga om man sagt så. Om hästen är en istadig surgubbe så är det ryttaren som har framkallat det, helt säkert går samma häst glatt med öronen framåt med en annan ryttare på ryggen. Så det är ryttarens oskicklighet snarare än hästen som är problemet.
Det här är verkligen sant! Jag tänkte inte på det när jag läste, men det var en superobservation.
På min ridskola uttrycker man sig inte heller så, kanske möjligtvis någon förälder som hjälper barnet att sadla eller något och inte förstår bättre.

Sen kan man ju säga saker som "surgubbe" med glimten i ögat, när man pratar med någon man känner där man vet att hen förstår vad man menar. Men jag hade reagerat om det är första gången jag träffar någon och de beskriver en häst på det viset.
 
Det här är verkligen sant! Jag tänkte inte på det när jag läste, men det var en superobservation.
På min ridskola uttrycker man sig inte heller så, kanske möjligtvis någon förälder som hjälper barnet att sadla eller något och inte förstår bättre.

Sen kan man ju säga saker som "surgubbe" med glimten i ögat, när man pratar med någon man känner där man vet att hen förstår vad man menar. Men jag hade reagerat om det är första gången jag träffar någon och de beskriver en häst på det viset.


Jag hade också verkligen reagerat på om någon hade benämnt en häst som surgubbe eller istadig. . På min ridskola benämns hästarna med att de är våra arbetskamrater av de som driver det. Vår ridlärare säger alltid till eleverna att hästen kan det är du som behöver lära dig. Sen är det såklart att rimliga krav ska ställas på varje elev utifrån kunskapsnivå och att man inte kan kräva ett perfekt utförande av någon som till exempel börjat lära sig en viss rörelse. Men det gör inte vår ridlärare hon ställer till exempel andra krav på mig som ridit länge än någon som kan mindre och ridit kortare för samma rörelse. Vilket är som det ska naturligtvis. Men respekten för hästarna är något som jag upplever genomsyrar varje led i verksamheten på alla nivåer. Kommer det in någon ny som inte behandlar hästarna med den respekt de förtjänar får de höra det.
 
Jag hade också verkligen reagerat på om någon hade benämnt en häst som surgubbe eller istadig. . På min ridskola benämns hästarna med att de är våra arbetskamrater av de som driver det. Vår ridlärare säger alltid till eleverna att hästen kan det är du som behöver lära dig. Sen är det såklart att rimliga krav ska ställas på varje elev utifrån kunskapsnivå och att man inte kan kräva ett perfekt utförande av någon som till exempel börjat lära sig en viss rörelse. Men det gör inte vår ridlärare hon ställer till exempel andra krav på mig som ridit länge än någon som kan mindre och ridit kortare för samma rörelse. Vilket är som det ska naturligtvis. Men respekten för hästarna är något som jag upplever genomsyrar varje led i verksamheten på alla nivåer. Kommer det in någon ny som inte behandlar hästarna med den respekt de förtjänar får de höra det.
Precis, förutom att det låter otrevligt och respektlöst, så påverkar det ju ens ridning om man tänker "Dumma surgubbe! Den här hästen vill inte jag rida!!" när man rider, och då blir det mycket svårare att få hästen positiv och arbetsvillig. Jag tänker att det är en del av att lära sig rida, att hitta ett sätt att se något positivt i alla hästar så att hästen tycker det är roligt att ha en på ryggen. Alla hästar går bättre om de känner att man tycker de är bra.

Om man tänker att hästen är dum, så är risken överhängande att hästen tycker detsamma om dig, och så blir ni osams eller i vilket fall ointresserade av att förstå varandra, och det blir inget roligt för nån av er.
 
Jag hade också verkligen reagerat på om någon hade benämnt en häst som surgubbe eller istadig. . På min ridskola benämns hästarna med att de är våra arbetskamrater av de som driver det. Vår ridlärare säger alltid till eleverna att hästen kan det är du som behöver lära dig. Sen är det såklart att rimliga krav ska ställas på varje elev utifrån kunskapsnivå och att man inte kan kräva ett perfekt utförande av någon som till exempel börjat lära sig en viss rörelse. Men det gör inte vår ridlärare hon ställer till exempel andra krav på mig som ridit länge än någon som kan mindre och ridit kortare för samma rörelse. Vilket är som det ska naturligtvis. Men respekten för hästarna är något som jag upplever genomsyrar varje led i verksamheten på alla nivåer. Kommer det in någon ny som inte behandlar hästarna med den respekt de förtjänar får de höra det.
Ja precis, det är ju grunden för allt egentligen, respekten för hästen.

För att ingen ska missförstå så kan jag till exempel säga till en kompis i gruppen som ska in till en häst som är känslig för dagen att "Akta dig för surgubben", med glimten i ögat och hjärtögon.
Men då vet jag helt säkert att det jag sagt kommer att tolkas som ett lite mer humoristiskt sätt att säga "Han reagerade rätt mycket när jag borstade i dag, så behandla honom lite extra varsamt"
 
Sedan igår är jag alltså ridskoleryttare igen! Började inte med bravur men med tanke på förutsättningarna får jag väl vara glad att jag är frisk och oskadd (i stort sett), och i ett stycke 🤣.

Eftersom jag aldrig varit där och det är en bit att cykla hade jag kollat Google maps i förväg, men tänkte ändå använda GPS.

Jobbdagen var mentalt jobbig så var inte riktigt på gång när jag slutade. Men hoppades ridningen skulle hjälpa.

Väglaget hade under veckan hunnit bli bedrövligt på grund av tövädret. Glashalt. För att göra det ännu bättre lade det sig under eftermiddagen ett tunt täcke pudersnö över isen, inte mycket till friktion kvar då 😬.

När jag kom hem från jobbet hälsade jag på hunden och bytte om. Hittar sedan inte min mobil. Letar och letar. Nähä, jag får gå ut med hunden utan telefon och försöka hålla tiden ändå (någon gång ska jag byta batteri i min armbandsklocka).

Letar efter mobilen igen när jag kommer hem och börjar känna mig lite stressad. Har jag glömt den på jobbet? Hur ska jag få hundvakten att komma ut och öppna åt oss utan telefon? Kommer jag hitta i tid utan gps? Tänk om jag faller med cykeln och skadar mig och inte kan ringa efter hjälp?

Får kontakt med en granne genom fönstret och hen bekräftar att min telefon är på jobbet (hens familjemedlem är kollega till mig). Nåväl, ingen tid att hämta den.

Tar cykel med lite utrustning i hundcykelväskan och hunden med bort till hundvakten. Får min hund att skälla ihållande utanför porten 🙈. Hundvakten hör lyckligtvis och kommer och tar min hund. Jag cyklar iväg.

Trots att jag försöker cykla försiktigt halkar jag ändå omkull en gång med min fina nya elcykel :nailbiting:.

Jag hittar rätt och är på plats en timme före lektionen men fattar ingenting 😂. Var går man in till manegen? Måste man logga in på min ridskola för att se den häst man ska rida? Tänk om man måste anmäla där att man kommer!

Efter lite vilset rekognoserande och kattgosande samt upphittande av en hästlista är jag nog varm i kläderna för att börja fråga de jag ser i stallet. Ja, i alla fall en som skulle rida i samma grupp 😅.

Borstar min häst som är en stor (allt över 160 cm är stort enligt mig ;)) skäck, en valack. Han är snäll men vi får ingen riktig kontakt med varandra. Men jag var ju lite splittrad 😅. Hinner bara borsta lite och så (tror jag att jag) trycker borstryggen lite mot ringfingret. Det börjar göra ont i fingret, ett slags trycksmärta inifrån som jag känt förut. Det är bara det att den här gången svullnar fingret upp och blir blått :eek:. Hm.

Hästen känns som att han har en jättelång hals som en uppochnervänd glasstrut rakt upp 😅. Jag red c-ponny senast jag red så har väl den halsen som referens. När jag kortar tyglarna kan jag inte hålla tygeln mellan pekfingret och ringfingret i början då det gör ont, men det gav sig efter en stund.

Vid avtravningen började jag hitta lite vettigare form men blev tydligen också lite stökigare med handen tyvärr så jag får verkligen passa mig. Det var ändå skönt att hitta lite bättre läge, lite rundhet, lite mjukhet.

Vid avskrittningen (promenad vid hand) kändes det som om jag hade behövt en timme ridning till. Tänk som om man är ordentligt törstig men bara får dricka kanske 1,5-2 dl. Inte nöjd liksom.

Tackade den snälla hästen för ridningen, tog ut honom i hagen och cyklade hem utan fler missöden 💕.
 
Sedan igår är jag alltså ridskoleryttare igen! Började inte med bravur men med tanke på förutsättningarna får jag väl vara glad att jag är frisk och oskadd (i stort sett), och i ett stycke 🤣.

Eftersom jag aldrig varit där och det är en bit att cykla hade jag kollat Google maps i förväg, men tänkte ändå använda GPS.

Jobbdagen var mentalt jobbig så var inte riktigt på gång när jag slutade. Men hoppades ridningen skulle hjälpa.

Väglaget hade under veckan hunnit bli bedrövligt på grund av tövädret. Glashalt. För att göra det ännu bättre lade det sig under eftermiddagen ett tunt täcke pudersnö över isen, inte mycket till friktion kvar då 😬.

När jag kom hem från jobbet hälsade jag på hunden och bytte om. Hittar sedan inte min mobil. Letar och letar. Nähä, jag får gå ut med hunden utan telefon och försöka hålla tiden ändå (någon gång ska jag byta batteri i min armbandsklocka).

Letar efter mobilen igen när jag kommer hem och börjar känna mig lite stressad. Har jag glömt den på jobbet? Hur ska jag få hundvakten att komma ut och öppna åt oss utan telefon? Kommer jag hitta i tid utan gps? Tänk om jag faller med cykeln och skadar mig och inte kan ringa efter hjälp?

Får kontakt med en granne genom fönstret och hen bekräftar att min telefon är på jobbet (hens familjemedlem är kollega till mig). Nåväl, ingen tid att hämta den.

Tar cykel med lite utrustning i hundcykelväskan och hunden med bort till hundvakten. Får min hund att skälla ihållande utanför porten 🙈. Hundvakten hör lyckligtvis och kommer och tar min hund. Jag cyklar iväg.

Trots att jag försöker cykla försiktigt halkar jag ändå omkull en gång med min fina nya elcykel :nailbiting:.

Jag hittar rätt och är på plats en timme före lektionen men fattar ingenting 😂. Var går man in till manegen? Måste man logga in på min ridskola för att se den häst man ska rida? Tänk om man måste anmäla där att man kommer!

Efter lite vilset rekognoserande och kattgosande samt upphittande av en hästlista är jag nog varm i kläderna för att börja fråga de jag ser i stallet. Ja, i alla fall en som skulle rida i samma grupp 😅.

Borstar min häst som är en stor (allt över 160 cm är stort enligt mig ;)) skäck, en valack. Han är snäll men vi får ingen riktig kontakt med varandra. Men jag var ju lite splittrad 😅. Hinner bara borsta lite och så (tror jag att jag) trycker borstryggen lite mot ringfingret. Det börjar göra ont i fingret, ett slags trycksmärta inifrån som jag känt förut. Det är bara det att den här gången svullnar fingret upp och blir blått :eek:. Hm.

Hästen känns som att han har en jättelång hals som en uppochnervänd glasstrut rakt upp 😅. Jag red c-ponny senast jag red så har väl den halsen som referens. När jag kortar tyglarna kan jag inte hålla tygeln mellan pekfingret och ringfingret i början då det gör ont, men det gav sig efter en stund.

Vid avtravningen började jag hitta lite vettigare form men blev tydligen också lite stökigare med handen tyvärr så jag får verkligen passa mig. Det var ändå skönt att hitta lite bättre läge, lite rundhet, lite mjukhet.

Vid avskrittningen (promenad vid hand) kändes det som om jag hade behövt en timme ridning till. Tänk som om man är ordentligt törstig men bara får dricka kanske 1,5-2 dl. Inte nöjd liksom.

Tackade den snälla hästen för ridningen, tog ut honom i hagen och cyklade hem utan fler missöden 💕.
Förlåt skrattemojin men vilken pers att ta sig till lektion :D
Jag känner kanske 50% av gångerna att jag hade velat börja rida i avtravningen :angel:
 
Lite funderingar jag har som ni kanske kan svara på?
1. Jag har ridit två gånger nu och båda gångerna fått feedback på min fotplacering/hur jag trampar ner i stigbygeln men jag tycker det är skitsvårt för jag ser ju inte hur det ser ut, hur åtgärdar man det? Spegeln i ridhuset ser jag bara min överkropp
2. Jag har tidvis jättesvårt att höra vad ridläraren säger, speciellt om hon är längst bort i ridhuset, allt annat ”prassel”, hästens steg, mina egna flås etc överröstar ännu mer, känns pinsamt att säga ”va?” för åttiofjärde gången, hur gör ni andra? Hör ni alltid lärarens instruktioner?
 
Förlåt skrattemojin men vilken pers att ta sig till lektion :D
Jag känner kanske 50% av gångerna att jag hade velat börja rida i avtravningen :angel:
Jaa, det kändes lite komiskt redan när jag var på väg 🤣. Och jag tänkte mycket på hur besvärligt det skulle vara för blåljuspersonalen (om nu någon skulle lyckas se mig ligga medvetslös och se till att larma) när jag inte hade varken id-kort eller telefon på mig.

På torsdag blir det bättre ordning hoppas jag. Om än svinkallt att cykla 😅.

Haha, jaa, det är nog inte så ovanligt. Jag har också varit medryttare på en häst där hästägaren sa att "han är bäst andra timmen".
 
Lite funderingar jag har som ni kanske kan svara på?
1. Jag har ridit två gånger nu och båda gångerna fått feedback på min fotplacering/hur jag trampar ner i stigbygeln men jag tycker det är skitsvårt för jag ser ju inte hur det ser ut, hur åtgärdar man det? Spegeln i ridhuset ser jag bara min överkropp
2. Jag har tidvis jättesvårt att höra vad ridläraren säger, speciellt om hon är längst bort i ridhuset, allt annat ”prassel”, hästens steg, mina egna flås etc överröstar ännu mer, känns pinsamt att säga ”va?” för åttiofjärde gången, hur gör ni andra? Hör ni alltid lärarens instruktioner?
1. När min instruktör påpekar något om min sists som jag inte förstår ber jag henne förtydliga och visa. Ibland flyttar hon fysiskt på mina skänklar eller händer. Får du känna var instruktören menar kanske det är lättare att hitta dit själv när det påpekas nästa gång?
2. Jag tycker med det kan vara skitsvårt att höra emellanåt. Ber henne upprepa sig när jag inte hör allt. Ser det som självklart, vill ju ta del av alla hjälp och tips jag får :)
 
Ni som har svårt att höra - har ridläraren inte mikrofon? Kan väl i och för sig vara svårt att höra allt ändå ibland men ja, bara nyfiken. :)
 
Ni som har svårt att höra - har ridläraren inte mikrofon? Kan väl i och för sig vara svårt att höra allt ändå ibland men ja, bara nyfiken. :)
Jag har svårt att höra instruktionerna och nej, min ridlärare har inte mikrofon. Det känns ganska jobbigt att behöva be henne upprepa vad hon sagt, eller fatta mitt i en övning att jaha, det skulle vara tex skänkelvikning, för att ridläraren är på en för att man inte fick till någon skänkelvikning (för att man inte försökte för att man inte hade hört).
 

Liknande trådar

Ridning Viss rambling-varning bör nog utfärdas. 😆 Har, efter snart 2 år i ett nytt land, hittat ett mindre stall nära där jag bor som jag har...
Svar
4
· Visningar
1 690
Anläggning (Jag testar att ställa frågan i den här tråden istället för att göra en ny i ämnet - gissar att många här har koll.) Hur många här...
2
Svar
23
· Visningar
2 325
Senast: Svartkatt
·
Fälttävlan Ursäkta jättelångt inlägg! Jag är ny här men skulle vilja ha en tråd där vi kan samla information om vilka terrängbanor som finns...
Svar
5
· Visningar
1 164
Senast: Lady_S
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
50
· Visningar
3 662

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp