Lektion i går på Gosmotorn. I stallet stod en 4m hög uppblåsbar tomte, en sån där som alla har ni vet
Jag var där lite extra tidigt och Gosmotorn skulle bara gå en lektion (med mig) så han var ledig för lång rykt och massa gos. Det var helt underbart att kunna gå in och gosa en stund, rykta i gostakt, och massera. Gosmotorn gillar ju gos med vissa människor (jag har fått den äran att vara en av dem) och han njöt verkligen när jag masserade. Hela hästen slappnade av och blev först typ tio cm kortare, och när jag var klar tio cm högre än när jag först kom in. Gulle
Vi hade vikarie då ridläraren var sjuk. Det råkade vara en av mina gamla ridlärare, som jag hade när jag var runt 15-16, och var livrädd för att galoppera. När jag varje gång det var dags för galopp stod på mitten och var så ledsen, så ledsen, och frustrerad över att alla andra kunde men inte jag pga min dumma hjärna.
Hon blev glad att se mig och tyckte det var strongt att jag fortsatt med ridningen.
Hursomhelst. Vi fick först skritta fram dem på lång tygel. Jag har ju hittat ett litet system på Gosmotorn så jag gjorde som jag brukar. Installera gas (han var pigg och glad, men lite seg på reaktionerna) och sen broms.
Sedan fick vi plocka upp tyglarna och fortsätta med skritten, jag började då med lite bågar och red innanför spåret så jag kunde vara säker på att han var rakriktad. Dels för att mjuka upp Gosmotorn, dels för att själv jobba lite med svårigheterna att få igenom ställningarna i rätt ordning.
Den här gången var faktiskt kroppen rätt bra med på noterna
Vi fortsatte självständigt i trav och Gosmotorn var så där klassiskt Gosmotorn. Lite spänd, spände till mer när jag var otydlig och så fick jag börja om. Försöka jobba med att länga stegen och få honom att bli lite mer studsig i hovarna i stället för den vanliga släpiga markbundenheten. Jobba med att mjuka upp både hans psyke och kropp och försöka hitta den där fina bjudningen framåt.
Ridläraren nämnde att jag behövde lite mer framåt men att jag nästan var där, vilket jag ju redan visste. Så jag kämpade vidare på samma spår.
Sedan började vi på en övning. Vi skulle på ena långsidan göra 1-3 volter, 10-20 meter vad som än passade hästen bäst. Där skulle vi vara supernoga med ställningen. På andra långsidan var det fritt att göra det man tänkte att hästen behövde. Skritt, trav eller galopp. Då jag visste att Gosmotorn behöver lite galopp för att komma igång lite, valde jag galopp. Bestämde mig för att jag skulle variera mellan att fatta galopp 2 eller 3 gånger på den långsidan.
Det gick så där i början för mig och Gosmotorn när vi var i volterna. Det blev lite väl mjukt och runt i hans kropp och som resultat fick jag inte riktigt tag i hans yttersida. Han tappade även lite fart de första 2-3 gångerna men sen fick vi till ett lite bättre tempo.
Efter ett tag fick jag dock fatt på ytter och kunde rama in bättre och då blev det så klart direkt bättre. Dels finare volter och mer korrekt form på Gosmotorn, men även i hans psyke på något vis. Blev genast mindre ängslig.
Ridläraren, som ju bara sett mig som en rädd tjej som var ledsen och frustrerad kring att galoppera berömde mig jättemycket för mina fattningar och galopper
jag som tycker att jag är riktigt usel på att galoppera.
Efter det red vi lite bogen in. Vi skulle rida bogen in på ena långsidan, och fatta galopp någonstans mellan mitten och slutet av långsidan. Sedan fick vi rulla på i galoppen så långt vi kände för men vid andra kortsidan skulle vi så klart bryta av till trav.
Gosmotorn gick riktigt, riktigt fint nu, och lyssnade väldigt noga på mig så vi fick till fina bogen in varje gång. Jag tappade ytter någon gång men annars gick det helt utan problem. Fattningarna i bogen in också. Vi fick beröm flera gånger! Det tycker jag verkligen Gosmotorn förtjänade. Han fick så klart massor med klapp och beröm från mig med.
Han var så lätt att rida här att det lite blev svårt att göra fel.
Efter det rullade vi på i galopp i båda varven lite självständigt. Jag lyckades på något sätt till och med göra fina galoppbyten !?! Något jag/vi extremt sällan övar. Kan vara så att det var Gosmotorns förtjänst dock. Gosmotorn var allmänt fin i alla fall, superbjudning, fina luftiga och bäriga galoppsprång, och gick att styra till 90% med sitsen, och den sista 10%en var nog pga min egen bristande förmåga.
Vi lade sedan ner dem i trav, skrittade en stund och fick sedan prata en och en med ridläraren.
Som sagt mindes hon mig. Hon gav mig massor beröm för hur långt jag kommit och var helt lyrisk över hur jag gått från den där rädda tjejen till att, enligt henne "jobba fram en sån fin sagogalopp med sagofattningar". Det var fint att få det perspektivet. Ja, jag är inte lika duktig på galopp som till exempel trav, men jag har faktiskt kämpat mig dit jag är i dag och skillnaden är milsvid. Det var riktigt nyttigt att få höra, jag är lite för bra på att klanka ner på mig själv.
Fick tips också - försöka förfina min kontakt med yttersidan, och sätta tempot i hästen lite tidigare på lektionen.