Rida nära tomtgräns

[Jannice]

@Jannice fast hur begränsas du som husägare av att en häst rider förbi ditt hus som mest 2 gånger om dagen i skritt? Skulle du komma överens med alla som promenerar förbi ditt hus också om tider som var okej för dig att dom gick där? Allemansrätten är ju just det rätten för alla så varför skulle den begränsas av dig som husägare? Då hade det inte varit allemansrätt. Att behöva anpassa sina ridtider efter en husägare utan valida möjligheter till krav hade jag aldrig gjort, då begränsas ju ryttaren som förmodligen har jobb, kanske familj, tider att passa. Vill man inte anpassa sig efter allemansrätten får man köpa ett hus där vägen inte gå i närheten och undvika områden med hästar.

Sen klart man respekterar att det bor folk där och skrittar lugnt och tyst förbi men det är bara sunt förnuft.

Jag talade ju bara för den situation jag själv hade vid min förra gård. Jag har ritat (en extremt vacker) bild för att klargöra:

Jag tycker att det är rätt självklart att man kan bli störd när man bor som jag gjorde och det är också den enda referenspunkt jag har till TS "problem". Därför skrev jag också hur jag hade velat att någon som TS, som ju uppenbarligen vill hålla sig väl med husägaren i fråga, hade agerat. Det red aldrig förbi någon på grusvägen. Det kunde hända att folk red förbi på skogsvägen bara och sen vidare på en stig och kom ut på ett helt annat håll. Då de inte passerade 15 meter utanför mitt hus, på min tomt, så rörde det inte mig i ryggen. Rent krasst dock så skulle de kunnat haft rätt att göra det, enligt allemansrätten.

Grusvägen som leder upp till huset är 5-600 meter lång och leder bara upp till den gården och via tomten/parkeringen till skogsvägen. När det var jakt på hösten så blev jägarna i vissa fall tvungna att parkera på tomten för att ta sig vidare in till skogen då den inte var körbar med annat än traktor.

Mina två barn var från nyfödda till 2½ när jag bodde där, dessutom hade jag en Border Collie-korsning som jag kunde ha springa lös med mig när jag var ute, trots att han inte alltid lyssnade skitbra. Självklart begränsas man då, eftersom oavsett hur lugnt någon skritter förbi så kommer en 2-åring (som då inte alls var van vid hästar då jag vid den tiden inte hade några) inte ha någon som helst aning om hur han ska beté sig och kunna hamna i farliga situationer. Enhund som också är ovan vid hästar kommer inte heller ha en aning om vad han får och inte får göra och kan i värsta fall skrämma hästarna och vara med och skapa situationer som kan bli farliga för alla.

Självklart vore det då oerhört praktiskt om ryttaren/-na som vill rida förbi kollar med husägaren, då man förhoppningsvis kan komma överens om något, som till exempel att slå en signal innan man rider iväg om man ska åt det hållet. Oerhört simpelt, det begränsar inte ryttaren det minsta men är garanterat uppskattat av husägaren. Att som ryttare då helt strunta i det och bara köra på "jag får enligt allemansrätten" känns ju oerhört dumt, oavsett hur ofarligt man själv tror att det ska vara att bara skritta förbi.

Dessutom är det svårt att köpa en gård som är mindre i närheten av någonting än den gården var, vilket jag också tyckte att jag poängterade i mitt första inlägg.

 

[Jannice]

Är det en väg som allmänheten har rätt att utnyttja så tycker jag inte att man som husägare har rätt att ställa krav på när folk får vistas på vägen. Förutsatt att de inte utgör en påtaglig störning. Tex som extremt högt oväsen eller liknande.

Jag skrev inte heller att man har rätt att ställa krav. Jag skrev exakt så här: "Rent krasst hade det säkert vart lagligt att rida förbi där hur mycket som helst, men eftersom jag har barn så hade jag velat haft lite att säga till om. Lite givande och tagande underlättar för alla."

 

[SiZo]

Jag talade ju bara för den situation jag själv hade vid min förra gård. Jag har ritat (en extremt vacker) bild för att klargöra:

Jag tycker att det är rätt självklart att man kan bli störd när man bor som jag gjorde och det är också den enda referenspunkt jag har till TS "problem". Därför skrev jag också hur jag hade velat att någon som TS, som ju uppenbarligen vill hålla sig väl med husägaren i fråga, hade agerat. Det red aldrig förbi någon på grusvägen. Det kunde hända att folk red förbi på skogsvägen bara och sen vidare på en stig och kom ut på ett helt annat håll. Då de inte passerade 15 meter utanför mitt hus, på min tomt, så rörde det inte mig i ryggen. Rent krasst dock så skulle de kunnat haft rätt att göra det, enligt allemansrätten.

Grusvägen som leder upp till huset är 5-600 meter lång och leder bara upp till den gården och via tomten/parkeringen till skogsvägen. När det var jakt på hösten så blev jägarna i vissa fall tvungna att parkera på tomten för att ta sig vidare in till skogen då den inte var körbar med annat än traktor.

Mina två barn var från nyfödda till 2½ när jag bodde där, dessutom hade jag en Border Collie-korsning som jag kunde ha springa lös med mig när jag var ute, trots att han inte alltid lyssnade skitbra. Självklart begränsas man då, eftersom oavsett hur lugnt någon skritter förbi så kommer en 2-åring (som då inte alls var van vid hästar då jag vid den tiden inte hade några) inte ha någon som helst aning om hur han ska beté sig och kunna hamna i farliga situationer. Enhund som också är ovan vid hästar kommer inte heller ha en aning om vad han får och inte får göra och kan i värsta fall skrämma hästarna och vara med och skapa situationer som kan bli farliga för alla.

Självklart vore det då oerhört praktiskt om ryttaren/-na som vill rida förbi kollar med husägaren, då man förhoppningsvis kan komma överens om något, som till exempel att slå en signal innan man rider iväg om man ska åt det hållet. Oerhört simpelt, det begränsar inte ryttaren det minsta men är garanterat uppskattat av husägaren. Att som ryttare då helt strunta i det och bara köra på "jag får enligt allemansrätten" känns ju oerhört dumt, oavsett hur ofarligt man själv tror att det ska vara att bara skritta förbi.

Dessutom är det svårt att köpa en gård som är mindre i närheten av någonting än den gården var, vilket jag också tyckte att jag poängterade i mitt första inlägg.

Fast du har fullt ansvar över din hund, så det ser jag som en rätt dålig ursäkt. Du ska kunna ha kontroll på din hund fast att folk rider förbi. Jag ser inte hur ett 2 årigt barn skulle vara ett problem alls?

Sen tycker jag allt att om man rider sådär nära och det inte är en allmän väg så skrittar man förbi, risken för olyckor är väldigt liten.
Så att ringa om tider, alltså, jösses! Hur ska det gå till i praktiken, ska jag ringa upp alla hus jag rider förbi innan varje ridtur? Vad händer om hästen börjar krångla på vägen och jag blir sen? Ska jag ringa då med?

Nä, det ser du ju själv att det inte är hållbart. Jag tycker att båda parter får visa så mkt hänsyn som är möjligt, för ryttare gäller det skritt förbi, och för dig att ha din hund antingen under kontroll eller instängd. Det finns ju inget som hindrar att du sätter staket runt din tomt egentligen.

Men, jag skulle inte fråga innan jag red förbi, jag har rätt att rida förbi och då behöver jag inte fråga. Men att man har rätt att rida där betyder inte att man har rätt att bete sig som en idiot.

 

[Jannice]

Fast du har fullt ansvar över din hund, så det ser jag som en rätt dålig ursäkt. Du ska kunna ha kontroll på din hund fast att folk rider förbi. Jag ser inte hur ett 2 årigt barn skulle vara ett problem alls?

Sen tycker jag allt att om man rider sådär nära och det inte är en allmän väg så skrittar man förbi, risken för olyckor är väldigt liten.
Så att ringa om tider, alltså, jösses! Hur ska det gå till i praktiken, ska jag ringa upp alla hus jag rider förbi innan varje ridtur? Vad händer om hästen börjar krångla på vägen och jag blir sen? Ska jag ringa då med?

Nä, det ser du ju själv att det inte är hållbart. Jag tycker att båda parter får visa så mkt hänsyn som är möjligt, för ryttare gäller det skritt förbi, och för dig att ha din hund antingen under kontroll eller instängd. Det finns ju inget som hindrar att du sätter staket runt din tomt egentligen.

Men, jag skulle inte fråga innan jag red förbi, jag har rätt att rida förbi och då behöver jag inte fråga. Men att man har rätt att rida där betyder inte att man har rätt att bete sig som en idiot.

l

Du ser att man måste upp på tomt för att k

 

[SiZo]

Det är bara delen närmast huset som räknas som privat. Vägen är inte privat, och inte heller skogen.

 

[Jannice]

l

Du ser att man måste upp på tomt för att k

Eftersom jag inte hann ändra i tid så kommer svaret här:

Du ser att det är privat mark som ska korsas för att komma till skogen va? Inte en väg som leder förbi, utan en liten grusväg upp till tomten, som måste korsas för att komma till skogen. Det där därför jag skrev att jag kan tänka mig att det var tillåtet, inte att det var det.

En privat mark som jag, om jag hade velat, hade kunnat inhägna och på så sätt helt hindrat både fotgängare, ryttare och jägarna från att ta sig till skogen. Det gjorde jag inte, då det inte behövdes. Hade någon kommit med din attityd hade jag nog säkerligen gjort det!

Idag har jag vägen går förbi mitt hus, vilket gör att det passerar både bilar, ryttare och cyklister dagligen. Det rör mig inte i ryggen, då man anpassar sig och sitt liv efter den situation man är i. Jag tycker det är helmysigt att se hästarna ridas förbi och har också vant hunden vid det och lärt, mina nu större, barn hur man beter sig runt hästar.

Ser du skillnaden? Att gå in med en "jag får så jag gör och skiter i allt annat"-attityd är man inte särskilt behjälpt av, vilket de flesta inser någon gång i livet.

Jag har heller inte någonstans skrivit något annat än hur jag, bara jag, skulle ha velat ha det. För att ge TS en synpunkt från någon som bott på liknande vis.

Hur pass vältränad min hund var på inkallning skrev jag med som ett exempel på en sak som kan leda till problem, då man som ryttare inte vet det och rider man förbi ett ställe där man normalt inte passerar bör man vara förberedd på att livet inte är anpassat till sådana situationer och just därför kan det vara smart, för sin egen skull, att kolla upp innan så man vet vad man ger sig in på.

Har man dessutom barn själv så vet man varför ett litet barn som leker på sin egen gård, helt utan hästvana, kan bli ett problem om det helt plötsligt rids upp en häst bredvid barnet.

 

[SiZo]

@Jannice Det räknas dessvärre inte som privat mark på det sättet, och din väg räknas inte som privat på det sättet heller. Det är ju så det fungerar i Sverige, givetvis beror det på hur långt det är mellan boningshuset och den lilla plätten man går över för att ta sig till skogen, men enligt din ritning så ser det ut som att det är en ganska bra bit.

Med min attityd? Så att jag respektfullt skrittar förbi och säger hej hej när jag ser dig är dålig attityd? På vilket sätt då?

Är det verkligen lämpligt att lämna en 2 åring ensam lekandes utomhus där det inte är inhägnat? Det är en seriöst ställd fråga, jag har ingen aning om barns utveckling. Att man inte springer fram till främmande människor borde väl barn lära sig rätt tidigt, eller? Åtminstone innan man låter dem leka själva ute, eller? Nej jag har inga barn, och vill inte skaffa mig heller så jag har noll koll på den biten. Jag vet typ att de börjar gå runt 1 års åldern, men mer koll än så har jag inte på barns utveckling.

Givetvis måste man som ryttare vara förberedd på att saker och ting kan hända när man rider ut. Så länge din hund inte biter min häst så lär inte min häst bry sig, och biter din hund så tycker jag nog att den får skylla sig själv när hästen troligtvis ger igen. Vad en 2 åring skulle kunna göra som jag inte skulle hinna med att förutse har jag väldigt svårt att förstå faktiskt.

 

[Tora]

Jag skrev inte heller att man har rätt att ställa krav. Jag skrev exakt så här: "Rent krasst hade det säkert vart lagligt att rida förbi där hur mycket som helst, men eftersom jag har barn så hade jag velat haft lite att säga till om. Lite givande och tagande underlättar för alla."

Nej om det är en allmän väg så tycker jag faktiskt att det är för mycket av husägaren att ens komma med det önskemålet. Spelar ingen roll hur mycket huset ligger i mitten av ingenstans.

Däremot är det okej att tex begära att folk bara skrittar förbi.

Är det din privata mark då är det en helt annan sak.

Självklart hjälper man varandra men det får ju vara inom rimliga gränser. Tex tycker jag att en begäran om att man rider förbi först efter 10:30 på helgerna helt ok men någonstans där går gränsen.

 

[Aliche]

@Jannice
Så du tycker att andra ska anpassa sin rätt till allemansrätten för att du har en hund som inte lyssnar och ett litet barn som du tydligen lämnar utan någon tillsyn? (hur är det ens en bra idé om man bortser från eventuella hästar?) Det är ju faktiskt så att du inte får låta din hund springa fritt hursomhelst utan tillsyn, du har hundägaransvar och det gäller inte bara mot hästar utan även mot människor som rör sig förbi ditt hus.
Sedan har jag så otroligt svårt för människor som anser sig ha en massa extra rättigheter och ska kunna bestämma det ena och det andra bara för man har barn. Om du har valt att skaffa barn så är det ditt ansvar att se till att dom inte utsätts för onödiga risker som att hamna under en häst, inte mitt. Jag är självklart mer uppmärksam när det är barn i närheten för jag vet att dom är oförutsägbara, impulsiva och omedvetna om risker men det är inte mitt ansvar att se till att dom inte hamnar i dom situationerna. Om du vill kunna lämna ditt barn utan tillsyn i trädgården så får du väl hägna in en lekplats, det är ju inte bara hästar som kan hända utan även bilar, cyklar, andras hundar som är lika ovillig att lyssna som din, katter, knäppa människor osv.

Nej som andra och jag sagt tidigare självklart är man hänsynsfull när man rider nära andras hus, man skrittar förbi och jag brukar undvika att prata om jag rider med nägon annan för att inte störa i onödan men aldrig att jag skulle hålla på att ringa och bestämma tider, jag vill kunna rida när det passar mig inte nån husägare vars hus jag passerar under 30 sek ett par gånger i veckan. Och om någons hund eller unge börjar klänga på min häst så inte är det mitt fel om något händer.

 

[Cherarriduracell]

Nej om det är en allmän väg så tycker jag faktiskt att det är för mycket av husägaren att ens komma med det önskemålet. Spelar ingen roll hur mycket huset ligger i mitten av ingenstans.
.

Ett önskemål är väl inte ett dugg för mycket? Bor själv som sista hus på en väg, förvisso är det personerna i vårt stall de enda omkring som kan tänkas rida förbi, men jag personligen blir illa till mods om så bara en okänd bil kör upp mellan husen. Just för att ingen normalt sett har här att göra, utöver vi två familjer som bor här. Vill man hålla sig väl med grannar och husägare längs med ridvägen presenterar man sig för att ge gott intryck. Hade inte haft problem alls ifall någon ringde/knackade på och förklarade, men att se okända hästar knalla över gårdsplanen out of the blue hade jag inte tyckt om, hur mycket de än hade haft rätt att gå där.

 

[Tora]

Ett önskemål är väl inte ett dugg för mycket? Bor själv som sista hus på en väg, förvisso är det personerna i vårt stall de enda omkring som kan tänkas rida förbi, men jag personligen blir illa till mods om så bara en okänd bil kör upp mellan husen. Just för att ingen normalt sett har här att göra, utöver vi två familjer som bor här. Vill man hålla sig väl med grannar och husägare längs med ridvägen presenterar man sig för att ge gott intryck. Hade inte haft problem alls ifall någon ringde/knackade på och förklarade, men att se okända hästar knalla över gårdsplanen out of the blue hade jag inte tyckt om, hur mycket de än hade haft rätt att gå där.

Nja nu var det frågan om tider då man skulle få lov att rida där för att husägaren inte kunde hålla koll på barn och hund.

Det tycker jag är för mycket. Hade aldrig kunnat med mig att begära det av folk som går/rider/cyklar på en väg som de har rätt att vistas på.

(Som sagt skillnad på om folk inte har rätt att gå där)

 

[Jannice]

@Jannice
Så du tycker att andra ska anpassa sin rätt till allemansrätten för att du har en hund som inte lyssnar och ett litet barn som du tydligen lämnar utan någon tillsyn? (hur är det ens en bra idé om man bortser från eventuella hästar?) Det är ju faktiskt så att du inte får låta din hund springa fritt hursomhelst utan tillsyn, du har hundägaransvar och det gäller inte bara mot hästar utan även mot människor som rör sig förbi ditt hus.
Sedan har jag så otroligt svårt för människor som anser sig ha en massa extra rättigheter och ska kunna bestämma det ena och det andra bara för man har barn. Om du har valt att skaffa barn så är det ditt ansvar att se till att dom inte utsätts för onödiga risker som att hamna under en häst, inte mitt. Jag är självklart mer uppmärksam när det är barn i närheten för jag vet att dom är oförutsägbara, impulsiva och omedvetna om risker men det är inte mitt ansvar att se till att dom inte hamnar i dom situationerna. Om du vill kunna lämna ditt barn utan tillsyn i trädgården så får du väl hägna in en lekplats, det är ju inte bara hästar som kan hända utan även bilar, cyklar, andras hundar som är lika ovillig att lyssna som din, katter, knäppa människor osv.

Nej som andra och jag sagt tidigare självklart är man hänsynsfull när man rider nära andras hus, man skrittar förbi och jag brukar undvika att prata om jag rider med nägon annan för att inte störa i onödan men aldrig att jag skulle hålla på att ringa och bestämma tider, jag vill kunna rida när det passar mig inte nån husägare vars hus jag passerar under 30 sek ett par gånger i veckan. Och om någons hund eller unge börjar klänga på min häst så inte är det mitt fel om något händer.

1. Jag lämnade inte mina barn utan tillsyn, men självklart fick min son som då var 2½ år stanna kvar ute på tomten och leka medan jag sprang in och hämtade saker eller dylikt just för att jag bodde som jag bodde. Dvs utan trafik förbi huset. Hade du läst vad jag skrivit så hade du förstått att det inte var någon trafik förbi, varken bilar, hästar, hundar eller människor. Alltså var mitt liv då anpassat till det och jag kunde utan problem ha hunden lös på gården, för det fanns ingen som kunde bli störd av det. Jag kunde också utan problem gå in i huset och hämta en frukt åt sonen eller kolla om lillesyster hade vaknat utan att ta med mig honom in varje gång.

Skulle någon då få för sig att börja rida förbi precis utanför mitt hus, på min tomt, för att komma till skogen så skulle jag självklart ha som önskemål att den personen hör av sig innan så jag kan anpassa mig just för det tidspannet och inte 24/7. Det har ingenting med att göra att jag inte har koll på mina barn, vilket var det dummaste jag hört!

Det är otroligt egoistiskt att bara klampa på om allemansrätten, över folks ägor, utan en tanke på andra om det enda husägaren vill är att få en påringning innan istället för att alla dagar i veckan anpassa sig till att en människa vill rida förbi 2 gånger i veckan. Jag blir otroligt förvånad över att det ska anses som idotiskt, jag tycker snarare att det är idiotiskt att inte kunna ge och ta utan bara vilja ta.

 

[Jannice]

Nja nu var det frågan om tider då man skulle få lov att rida där för att husägaren inte kunde hålla koll på barn och hund.

Det tycker jag är för mycket. Hade aldrig kunnat med mig att begära det av folk som går/rider/cyklar på en väg som de har rätt att vistas på.

(Som sagt skillnad på om folk inte har rätt att gå där)

1. Jag skrev att man kunde som exempel ha tider då man inte ville bli störd
2. Jag skrev som nästa exempel att man kunde ha en telefonkontakt. Ett samtal eller sms innan man ger sig av är inte jobbigt för ryttaren men kan betyda mycket för husägaren. Speciellt om man bor ensligt och ingen annan brukar ta sig förbi där.
3. Jag skrev inte att jag inte hade koll på barn och hund, jag skrev att de inte var ett dugg hästvana och mycket hinner hända med både hund och barn på mycket kortare tid än vad man tror. Bor man där det brukar komma folk förbi är man anpassad till det, bor man ensligt som jag gjorde så är man däremot anpassad till det. Jag skrev att jag skulle haft som önskemål i det läget jag hade då, med ensligt hus utan naturlig trafik förbi, att ha en bra kontakt om någon person helt plötsligt ville rida förbi och kunna få veta innan så jag visste när jag skulle hålla hunden inne och hålla extra koll på sonen. Nu var jag aldrig i någon sådan situation, men jag ville ge TS en tanke från en husägares sida då det innan dess bara var från ryttarens håll.
4. Jag går själv förbi med hästarna vid ett hus där man måste gå på husets tomt för att komma förbi. Det är obebott just nu, skulle någon flytta in där skulle jag, innan jag ens kom på tanken att gå där med hästen igen, kolla hur de ställde sig till det. Det är trots allt deras hus, tomt och mark oavsett vilken rätt jag har till att gå i skogen runtomkring och jag skulle aldrig strunta i vad de tycker.

 

[Jannice]

@Jannice Det räknas dessvärre inte som privat mark på det sättet, och din väg räknas inte som privat på det sättet heller. Det är ju så det fungerar i Sverige, givetvis beror det på hur långt det är mellan boningshuset och den lilla plätten man går över för att ta sig till skogen, men enligt din ritning så ser det ut som att det är en ganska bra bit.

Med min attityd? Så att jag respektfullt skrittar förbi och säger hej hej när jag ser dig är dålig attityd? På vilket sätt då?

Är det verkligen lämpligt att lämna en 2 åring ensam lekandes utomhus där det inte är inhägnat? Det är en seriöst ställd fråga, jag har ingen aning om barns utveckling. Att man inte springer fram till främmande människor borde väl barn lära sig rätt tidigt, eller? Åtminstone innan man låter dem leka själva ute, eller? Nej jag har inga barn, och vill inte skaffa mig heller så jag har noll koll på den biten. Jag vet typ att de börjar gå runt 1 års åldern, men mer koll än så har jag inte på barns utveckling.

Givetvis måste man som ryttare vara förberedd på att saker och ting kan hända när man rider ut. Så länge din hund inte biter min häst så lär inte min häst bry sig, och biter din hund så tycker jag nog att den får skylla sig själv när hästen troligtvis ger igen. Vad en 2 åring skulle kunna göra som jag inte skulle hinna med att förutse har jag väldigt svårt att förstå faktiskt.

Med din attityd menar jag bland annat detta: "Men, jag skulle inte fråga innan jag red förbi, jag har rätt att rida förbi och då behöver jag inte fråga." Alltså en attityd där "Jag får så jag gör oavsett hur det påverkar andra"

Det är inte många hus som ligger som mitt låg och vill man tvunget ta sig förbi på ställen där man passerar någons tomt så tycker jag fortfarande inte att det är ett dugg fel att husägaren har som önskemål att inte behöva anpassa sig konstant till att en ryttare vill rida förbi nån dag i veckan. Speciellt inte om det är så enkelt att få alla glada som ett telefonsamtal eller ett sms. Att du menar på att man inte skulle ha förståelse för att det inte går att säga en exakt tid är bara dumt, jag hade blivit glad i det läget jag hade att bara få ett " Jag rider förbi nu i eftermiddag"

 

[Jannice]

För övrigt kan jag tillägga att det inte är många gårdar jag vart på där inte hunden är med ägaren ute och där ägaren inte har 100% koll på hunden hela tiden. Det finns en anledning att man bosätter sig på det sättet och det är oftast för möjligheten att ha det så. För att få ett friare liv både för sig själv, sin familj och sina djur.

 

[Cherarriduracell]

Ett önskemål är väl inte ett dugg för mycket? Bor själv som sista hus på en väg, förvisso är det personerna i vårt stall de enda omkring som kan tänkas rida förbi, men jag personligen blir illa till mods om så bara en okänd bil kör upp mellan husen. Just för att ingen normalt sett har här att göra, utöver vi två familjer som bor här. Vill man hålla sig väl med grannar och husägare längs med ridvägen presenterar man sig för att ge gott intryck. Hade inte haft problem alls ifall någon ringde/knackade på och förklarade, men att se okända hästar knalla över gårdsplanen out of the blue hade jag inte tyckt om, hur mycket de än hade haft rätt att gå där.

Kan tillägga att jag tidigare bodde lite mer hustätt, min favoritridväg gick "över" andras tomter och mina alternativ var rida själv med unghäst på smal 70-väg eller gå runt och fråga i husen som låg vid den där gamla vägen. Alla var okej med attjag red där, men hade säkerligen inte uppskattat om jag gjorde det utan att fråga först. Husägarna äger inte vägen men har tomt på båda sidor av vägen.

 

[Pinkilly]

Jag bor exakt som ts beskriver. Vi har huset bara 15 meter ifrån en liten grusväg och på andra sidan har vi vedbod och andra grejor på andra sidan. Jag ser det som en självklarhet att vem som helst får passera, vi får ju skylla oss själva att vi bosatt oss som vi gjort och därför har vi ansvar att veta att det kan komma någon när som helst och måste se till så att det inte innebär nån fara för barn eller liknande.

 

[Miiikaela_]

Jag hade gjort som så många andra här inne, jag hade inte frågat utan ridit som vanligt. Ridit förbi och visat normalt med hyffs, skritt, utan att tjoa och stimma, plockat bort eventuellt bajs efter min häst, hälsat om jag sett någon etc. Jag tycker att allemansrätten är något vi skall vara glada att vi har, för den ger oss faktiskt möjlighet att rida/promenera/vistas i naturen. Sen säger inte jag att man skall bete sig illa och riskera att folk blir arga. Det kan dock människor bli ändå, jag ahde ridit och hade något surt sagt till mig hade jag antagligen argumenterat för min sak men om personen i fråga inte ger med sig så hade jag undvikit vägen i framtiden för att slippa onödiga bråk. Människor kan ändå bli arga och sura, vi hade en grusväg som var en allmän väg och där det endast fanns två hus längst in, resterande väg var helt fri från hus/tomter etc. En utav de som bodde längst in blev sur, bad oss dra åt helvete och att vi förstörde vägen genom att rida där. Allmän väg, och vi hade rätt att rida där. Jag undvek den dock efter det då jag upplevde honom som obehaglig. Så människor kan alltid bli sura men faktum kvarstår att vi har allemansrätt, och så länge man inte förstör eller på något sätt stör så kan jag inte tycka att man skall behöva fråga varje gång man rider förbi ett hus som ligger nära en mer enskild väg.

 

[corzette]

Med din attityd menar jag bland annat detta: "Men, jag skulle inte fråga innan jag red förbi, jag har rätt att rida förbi och då behöver jag inte fråga." Alltså en attityd där "Jag får så jag gör oavsett hur det påverkar andra"

Det är inte många hus som ligger som mitt låg och vill man tvunget ta sig förbi på ställen där man passerar någons tomt så tycker jag fortfarande inte att det är ett dugg fel att husägaren har som önskemål att inte behöva anpassa sig konstant till att en ryttare vill rida förbi nån dag i veckan. Speciellt inte om det är så enkelt att få alla glada som ett telefonsamtal eller ett sms. Att du menar på att man inte skulle ha förståelse för att det inte går att säga en exakt tid är bara dumt, jag hade blivit glad i det läget jag hade att bara få ett " Jag rider förbi nu i eftermiddag"

Att "inte gilla" och att "inte tillåta" är två olika saker...
Jag gillar inte att det åker in "kreti och pleti" på vår väg och parkerar sina bilar vid stallet osv under svamptider (och andra tider för att rasta sina hundar) mm .. MEN jag har nada att säga till om där. Vår gård är den ENDA som ligger in på denna väg och "vägen" (grusad traktorväg) är ca 200-300 m lång innan den går över i en stig mellan mina sommarhagar för att sen gå ut i skogen.
Möter jag dessa människor säger jag tom leendes "hej" och stannar de för att prata så pratar jag med dem.
Några har jag visserligen sagt "hej jag ser att du parkerar precis här vid stallet, du vet att du kan åka 50 m till och parkera borta vid televerks"huset" (även den ligger på vår mark, uthyrd som förråd dock)" just för att slippa ha dem precis bland alla hästar.

Och angående att inte tillåta så har jag ingen laglig rätt att inte tillåta folk ställa sina bilar som de gör just nu. Stallet TILLIKA där jag bor (bor ovanpå loftet) är en ekonomibyggnad och skulle aldrig få igenom "tomtmark" runt den byggnaden.
Så det är bara för mej att "gilla läget" oavsett jag vill eller inte. Däremot är det ju en gård så jag ska ju kunna ta mej fram själv, med mina djur och de redskap jag använder = traktor mm.

Så JA jag får tugga i mej attityden "jag får alltså gör jag" och ja den lever jag också efter själv.
Att då möta nån som anser att just vid deras "gård" gäller inte allemansrätten så säger jag bara "nähä men de gör den iaf"
och om det råkar va grannen som jag kommer leva bredvid tills antingen den eller jag flyttar struntar jag högaktningsfullt i.

 

[Tora]

1. Jag skrev att man kunde som exempel ha tider då man inte ville bli störd
2. Jag skrev som nästa exempel att man kunde ha en telefonkontakt. Ett samtal eller sms innan man ger sig av är inte jobbigt för ryttaren men kan betyda mycket för husägaren. Speciellt om man bor ensligt och ingen annan brukar ta sig förbi där.
3. Jag skrev inte att jag inte hade koll på barn och hund, jag skrev att de inte var ett dugg hästvana och mycket hinner hända med både hund och barn på mycket kortare tid än vad man tror. Bor man där det brukar komma folk förbi är man anpassad till det, bor man ensligt som jag gjorde så är man däremot anpassad till det. Jag skrev att jag skulle haft som önskemål i det läget jag hade då, med ensligt hus utan naturlig trafik förbi, att ha en bra kontakt om någon person helt plötsligt ville rida förbi och kunna få veta innan så jag visste när jag skulle hålla hunden inne och hålla extra koll på sonen. Nu var jag aldrig i någon sådan situation, men jag ville ge TS en tanke från en husägares sida då det innan dess bara var från ryttarens håll.
4. Jag går själv förbi med hästarna vid ett hus där man måste gå på husets tomt för att komma förbi. Det är obebott just nu, skulle någon flytta in där skulle jag, innan jag ens kom på tanken att gå där med hästen igen, kolla hur de ställde sig till det. Det är trots allt deras hus, tomt och mark oavsett vilken rätt jag har till att gå i skogen runtomkring och jag skulle aldrig strunta i vad de tycker.

Du kan ju inte kräva att folk skall höra av sig till dig innan dom passerar ditt hus på en väg de har rätt att gå på eller kräva att de bara går där vissa tider.

Jag tycker faktiskt det är nästan fräckt att ens be om det om det inte är under en kort begränsad tid eller av synnerliga orsaker.

Är det en allmän väg så är det en allmän väg.

Jag har en lekplats precis utan för våran trädgård. Ca 10 m från vårt vardagsrum. Inte kan jag på något sätt begära att folk vistas där på bara vissa tider. Och då är det en lekplats där det låter från de som leker där.

Ingen som tyst och stilla rider förbi i 30 sekunder.

En gång har jag sagt till och det var när några tonåringar var lite väl högljudda sent på natten.