Att rida ut.

[Emiro]

Här är några jag följer:

The Vocal Equestrian
Footluce Eventing
Equine Mollie

Allt de lägger upp är förstås inte uteritter men mycket. Man får plocka de russinen...

Tack!

 

[inaa]

Ja, det spelar säkert in. Men även de som har bra ridterräng där de står åker iväg ibland på "sponsored" rides. Då antar jag att de betalar en liten avgift, kör hästarna till en stor uppsamlingsplats, sedan rider efter en uppmärkt bana.

Jag har nu lärt mig att de där sponsrade ritterna kallas Fun Ride. Om man söker på Youtube på Horse Fun Ride har man underhållning några timmar..
Den här innehåller episk ridterräng:

Tjejen som filmer är dock väldigt gapig och skrikig så ett tips är att titta på den utan ljud.

 

[Elo]

Stallet jag står i nu har ok uterittsmöjligheter. Inte suveräna men vi har en del rundor på 30-120 min. Dock något tråkiga så här års då det är mycket blött i marken och vi inte vill rida sönder något.

I förra stallet var uterittsmöjligheterna mer begränsade, speciellt pga 70vägen med dold kurva precis där man behövde passera. Dock var vägarna bättre då gården anslöt direkt till säkra ridvägar och man då kunde rida i 3h på relativt trafikfria* ställen. Var förutsättningarna bättre eller sämre? Vi 'skulle' kunna rida till säkra ridvägar härifrån men pga väg osv är det inte att rekomendera, men vi har trailat 7 min nån gång för att komma dit på säkert sätt.

*vissa människor är dumma i huvudet även på utmärkta ridleder.

 

[iNHALE]

Jag älskar att rida ut. Där jag står nu är uterittsmöjligheterna okej. Däremot finns det inte så mycket olika slingor utan man rider mer eller mindre samma runda varje gång längs en trafikerad grusväg och en bit genom skogen. Vill man ha omväxling eller slippa trafik helt får man lasta och åka iväg någonstans. Tack och lov finns det mycket fina ridvägar inom rimligt avstånd med bil och min målsättning är att ta oss iväg på lite såna äventyr nästa år.

 

[Andromedae]

Jag är också förtjust i att rida ut, och jag har dessutom fördelen att bo på ett ställe där det finns många varierande uterittsmöjligheter.

Till vardags bestämmer jag var jag vill rida baserat på väderlek/markkondition, hur lång tur jag vill ha och vilken typ av ridning jag vill ha. Min kortaste vardagsrunda tar kanske 40 minuter/4 km, längsta runt 3h/>20km (fast hade kunnat köra längre med om jag varit i bättre form ). Har turen att kunna rida både i skog och på långa grusvägar.

De här bilderna är tagna på några av våra vändor, på några av de olika vägarna som vi rider ofta.

 

[Tilly_85]

Jag älskar att rida ut och är uppvuxen med sommrar på hästryggen i fantastisk natur. Vi hade hav, strand, stora fält med fasta hinder, lite små skog här och var, nån backe etc. Har efter det somrarna stått i stall med varierande utridningsmöjligheter och det sista stallet jag stod i med foderhästen hade knappt mark runt sig för en kort skrittrunda, tror vi blev smått deprimerade båda två (hade sån tur var sommarbete på samma ställe som jag tillbringade mina sommar då annars vet jag inte vad jag skulle gjort). Nu har jag inte ridit fast på hur länge som helst och runt mig finns en del stall men ute områdena är dåliga, milt sagt för ridning och är en stor del till varför jag inte är så aktiv på att försöka hitta en medryttarhäst. Jag tycker om dressyr och rider gärna i ridhus men saknar naturen och uteritter, vill gärna ha båda och tycker hästarna behöver det dom också.

Vill kolla upp några konton som nämns i tråden, låter underbart, men ska mkt till innan jag hittar en häst att köra runt med i nån transport,, Kan drömma iaf

Hoppas det löser sig för dig ts, låter som du har en trevlig häst men tråkiga stallkamrater. Kan du inte bara haka på nån av dom paren som är i ditt stall? Hade nog också försökt hitta utesällskap i fb grupper och liknande. Kanske man kan sätta upp lappar i andra stall som finns runt er? Kanske någon i ett annat ställe har en liknande situation som dig och har möjlighet att köra med släp? Om din häst kopplar släp med uteritt och har kul med det kanske han kan bli lättare att få in i transporten? Kanske missat detta, men har du hört om någon annan i ditt stall är intresserad av någon sån tur?

 

[Habina]

Jag har oftast stått på ställen med bra ridvägar, men drömmer om att ha fantastiska ridvägar (vilket för mig betyder många olika rundor från 1-20 km med både grus, stigar, asfalt etc).

När jag hade hästarna i Uppsala tog jag ofta transporten till bättre ridvägar. Bland annat Hågadalen, Fjällnora och givetvis grustäkten på väg till Björklinge.

Nu står jag så jag måste transportera till träningar, så då får jag nöja med mig uteritter hemmavid.

 

[inaa]

Jag älskar att rida ut och är uppvuxen med sommrar på hästryggen i fantastisk natur. Vi hade hav, strand, stora fält med fasta hinder, lite små skog här och var, nån backe etc. Har efter det somrarna stått i stall med varierande utridningsmöjligheter och det sista stallet jag stod i med foderhästen hade knappt mark runt sig för en kort skrittrunda, tror vi blev smått deprimerade båda två (hade sån tur var sommarbete på samma ställe som jag tillbringade mina sommar då annars vet jag inte vad jag skulle gjort). Nu har jag inte ridit fast på hur länge som helst och runt mig finns en del stall men ute områdena är dåliga, milt sagt för ridning och är en stor del till varför jag inte är så aktiv på att försöka hitta en medryttarhäst. Jag tycker om dressyr och rider gärna i ridhus men saknar naturen och uteritter, vill gärna ha båda och tycker hästarna behöver det dom också.

Vill kolla upp några konton som nämns i tråden, låter underbart, men ska mkt till innan jag hittar en häst att köra runt med i nån transport,, Kan drömma iaf

Hoppas det löser sig för dig ts, låter som du har en trevlig häst men tråkiga stallkamrater. Kan du inte bara haka på nån av dom paren som är i ditt stall? Hade nog också försökt hitta utesällskap i fb grupper och liknande. Kanske man kan sätta upp lappar i andra stall som finns runt er? Kanske någon i ett annat ställe har en liknande situation som dig och har möjlighet att köra med släp? Om din häst kopplar släp med uteritt och har kul med det kanske han kan bli lättare att få in i transporten? Kanske missat detta, men har du hört om någon annan i ditt stall är intresserad av någon sån tur?

Man tycker ju att det bara vore att hänga på några andra här man det är inte så enkelt. Ibland är det unghästar som ska tränas i att ridas ut och då ska det inte vara för många ekipage, eller så har man helt olika tider, eller nåt annat. Själv är jag i det läget att min häst är över-taggad efter all vila under hösten så jag är inte bekväm med att rida ut med honom just nu, inte ens med sällskap.. Och, har jag kommit på, jag själv är en bromskloss för oss. Jag är väldigt säkerhets/riskmedveten och övertänker (förstorar) riskerna vid uteritt. Jag älskar det men ska jag göra det själv tar fegheten över. Huvudet är fullt av; nej där är det inte bra att gå, där är det för halt, för stenigt, för blött, för mycket vilt, för brant, för långt, nu har det blivit för mörkt, för kallt, för varmt osv. Jag känner igen det från när jag började köra MC; jag älskade det med fick verkligen tvinga mig själv ut ur min comfort zone varje gång. Ibland fick jag säga till mig själv att Du behöver inte köra. Ta bara på kläderna och gå till garaget. Osv. Jag visste att jag skulle komma att utvidga min C zone gradvis om jag bara höll på och det gjorde jag. Nu kör jag helt utan betänkligheter överallt och jag fattar att jag måste göra likadant med detta. Att rida/promenera med honom bort från stallet ofta, längre och längre och på så vis jobba upp mod och säkerhet för oss båda. Det får ta den tid det tar, bara jag GÖR det. Det är enda sättet. Idag red jag först i ridhuset på en galet exalterad häst, bockade och frustade i galoppen. Jag hade tänkt rida en bit på en skogsväg fram och tillbaka som avslutning men fegade ur. Vi gick en liten bit istället, men då hade vi åtminstone gjort någonting på projekt Uteritt.

 

[Tilly_85]

Man tycker ju att det bara vore att hänga på några andra här man det är inte så enkelt. Ibland är det unghästar som ska tränas i att ridas ut och då ska det inte vara för många ekipage, eller så har man helt olika tider, eller nåt annat. Själv är jag i det läget att min häst är över-taggad efter all vila under hösten så jag är inte bekväm med att rida ut med honom just nu, inte ens med sällskap.. Och, har jag kommit på, jag själv är en bromskloss för oss. Jag är väldigt säkerhets/riskmedveten och övertänker (förstorar) riskerna vid uteritt. Jag älskar det men ska jag göra det själv tar fegheten över. Huvudet är fullt av; nej där är det inte bra att gå, där är det för halt, för stenigt, för blött, för mycket vilt, för brant, för långt, nu har det blivit för mörkt, för kallt, för varmt osv. Jag känner igen det från när jag började köra MC; jag älskade det med fick verkligen tvinga mig själv ut ur min comfort zone varje gång. Ibland fick jag säga till mig själv att Du behöver inte köra. Ta bara på kläderna och gå till garaget. Osv. Jag visste att jag skulle komma att utvidga min C zone gradvis om jag bara höll på och det gjorde jag. Nu kör jag helt utan betänkligheter överallt och jag fattar att jag måste göra likadant med detta. Att rida/promenera med honom bort från stallet ofta, längre och längre och på så vis jobba upp mod och säkerhet för oss båda. Det får ta den tid det tar, bara jag GÖR det. Det är enda sättet. Idag red jag först i ridhuset på en galet exalterad häst, bockade och frustade i galoppen. Jag hade tänkt rida en bit på en skogsväg fram och tillbaka som avslutning men fegade ur. Vi gick en liten bit istället, men då hade vi åtminstone gjort någonting på projekt Uteritt.

Nä så klart man får rida med andra hästar och ryttare när det passar, tidsmässigt etc. Jag utgick från vad du skrev i trådstarten och i mitt huvud så var det flesta i ditt stall "vanliga" ekipage med hyfsat trygga ridhästar, inte unghästar som skulle tränas ute ^^ jag trodde mer dom hade sina fasta ridkompisar och inte ville släppa in er i gemenskapen, det hade ju varit väldigt tråkigt om det varit så menar jag.

Hmm, jag har nog missförstått tråden för jag trodde du ville ha sällskap på uteritter och rida ut mer. Har tyvärr inte läst din andra tråd, men som du gör nu är väl bra, att skynda långsamt och att ni gör det du är bekväm med. Uteritter kan ju vara lite uppsuttet, lite gå bredvid, som du säger längre turer efter ett tag, man kan ju vänta med gångarter man känner sig obekväm med. Hur är din häst med sällskap vs när ni är ute själva? Det verkade som ni hade roliga turer innan vilan så det blir väl för dig att börja om lite på nytt igen men verkar som ni ska klara det fint när ni haft fina framsteg innan tänker jag

 

[CFrisk]

Man tycker ju att det bara vore att hänga på några andra här man det är inte så enkelt. Ibland är det unghästar som ska tränas i att ridas ut och då ska det inte vara för många ekipage, eller så har man helt olika tider, eller nåt annat. Själv är jag i det läget att min häst är över-taggad efter all vila under hösten så jag är inte bekväm med att rida ut med honom just nu, inte ens med sällskap.. Och, har jag kommit på, jag själv är en bromskloss för oss. Jag är väldigt säkerhets/riskmedveten och övertänker (förstorar) riskerna vid uteritt. Jag älskar det men ska jag göra det själv tar fegheten över. Huvudet är fullt av; nej där är det inte bra att gå, där är det för halt, för stenigt, för blött, för mycket vilt, för brant, för långt, nu har det blivit för mörkt, för kallt, för varmt osv. Jag känner igen det från när jag började köra MC; jag älskade det med fick verkligen tvinga mig själv ut ur min comfort zone varje gång. Ibland fick jag säga till mig själv att Du behöver inte köra. Ta bara på kläderna och gå till garaget. Osv. Jag visste att jag skulle komma att utvidga min C zone gradvis om jag bara höll på och det gjorde jag. Nu kör jag helt utan betänkligheter överallt och jag fattar att jag måste göra likadant med detta. Att rida/promenera med honom bort från stallet ofta, längre och längre och på så vis jobba upp mod och säkerhet för oss båda. Det får ta den tid det tar, bara jag GÖR det. Det är enda sättet. Idag red jag först i ridhuset på en galet exalterad häst, bockade och frustade i galoppen. Jag hade tänkt rida en bit på en skogsväg fram och tillbaka som avslutning men fegade ur. Vi gick en liten bit istället, men då hade vi åtminstone gjort någonting på projekt Uteritt.

Jag promenerar jättemycket med min häst, har alltid gjort det med tidigare hästar oxå oavsett om de har varit supercoola eller mer på tå. Jag tycker att det är bra för relationen och hästen blir ofta mer lugn av att ha någon på marken som kan ta täten om något är lite läskigt. Sedan gillar jag att gå och det blir bra träning i olika terräng för båda, man kan gå lite off road oxå.
Tycker att det är viktigt att komma ihåg att man inte måste trava eller galoppera för att få bra träning, skritt är en klart underskattad gångart.
Mitt tips är att ut och promenera, ta det successivt, korta rundor först, utöka så smått när det känns bekvämt. Gå utanför stigen för att hästen ska få lyfta på fötterna och fokusera på vart den går.
När det känns bekvämt, sitt upp och ta med någon som går med till fots, då får hästen fortfarande någon som går på marken och kan ledsaga förbi otäcka bitar. Efter ett tag kan du variera att gå framför den som går till fots, kanske t o m trava iväg några steg.
Slowly wins the race i den här frågan, bygg upp självförtroende hos er båda och tänk att en promenad ger massor i miljöträning även om hästen inte fysiskt blir trött.

 

[Roheryn]

För mig är inte "att rida ut" något valbart som man gör ibland, utan det är den huvudsakliga träningen för mig och min häst! Vi rider max en gång i veckan i paddock, och då om jag känner att vi behöver rida på böjt spår lite mer. Men vardagsridningen och -träningen är på grusvägarna hemmavid. Det går fint att träna i alla gångarter, tempoväxlingar, dressyrrörelser osv osv. Jag tar dessutom rätt mycket "hjälp" av upp- och nerförslut för att träna på olika saker. Och för hästen är det helt odramatiskt - han är ju van att vara ute, liksom. (dock ska erkännas att han kan bli lite fjantig i ridhus - hjäääälp, en vägg med en skugga som rör sig (hans egen)! )

 

[Valle]

Hur går det för dig? Nu kommer ju våren med fler uterittsdagar?

 

[inaa]

Hur går det för dig? Nu kommer ju våren med fler uterittsdagar?

Det går bra!
Jag kom på att det är jag som är feg, som är utanför min comfort zone, inte hästen. Sedan jag kom på det så går det framåt med stora kliv. Jag tänkte ut en övning i 5 steg:
1, promenera ut i sällskap av hund och gubbe.
2, hund och gubbe på marken, jag uppsutten (samma runda)
3, jag promenerar ensam med hästen och erbjuder nåt gott att äta när vi kommit en bit.
4, promenerar bort och rider hem
5, rider hela rundan, samma runda varje gång.
Och detta är alltså en övning för MIG. Att utöka min comfort zone.

 

[Valle]

Så kul att höra. Tänk på att alla sätt är bra utom de dåliga!!

 

[Fjordfrälst]

Men vilket bra upplägg! Hejja dig

 

[inaa]

Uppdatering:
Det går tyvärr inte så bra som jag trodde det skulle göra. Det där med att leda bort och rida hem funkar inte. Han står inte still när jag ska sitta upp och när jag väl kommit upp börjar han springa hem (trav-skenar) vilket har varit nära att sluta illa. Han är inte rädd för något, han vill bara hem. Det funkar lite bättre att göra tvärtom- rida bort och hoppa av och leda resten av vägen när han fryser fast. Jag har provat att snurra honom, att bara stå och vänta, att backa, snitslad bana med godis. Inget funkar. När jag söker hjälp från omgivningen är alla tips jag får mer eller mindre hårda, metoder jag inte vill använda. Jag önskar att jag kunde hitta ett sätt som utgår från vad Fille vill. Jag har varit lite inne på att låta honom bestämma vart vi ska gå och hur långt men det förstår jag på andras inlägg, vore en ”dödssynd”. Vad du gör-låt för guds skull inte hästen bestämma! Typ.

 

[Lingon]

Uppdatering:
Det går tyvärr inte så bra som jag trodde det skulle göra. Det där med att leda bort och rida hem funkar inte. Han står inte still när jag ska sitta upp och när jag väl kommit upp börjar han springa hem (trav-skenar) vilket har varit nära att sluta illa. Han är inte rädd för något, han vill bara hem. Det funkar lite bättre att göra tvärtom- rida bort och hoppa av och leda resten av vägen när han fryser fast. Jag har provat att snurra honom, att bara stå och vänta, att backa, snitslad bana med godis. Inget funkar. När jag söker hjälp från omgivningen är alla tips jag får mer eller mindre hårda, metoder jag inte vill använda. Jag önskar att jag kunde hitta ett sätt som utgår från vad Fille vill. Jag har varit lite inne på att låta honom bestämma vart vi ska gå och hur långt men det förstår jag på andras inlägg, vore en ”dödssynd”. Vad du gör-låt för guds skull inte hästen bestämma! Typ.

Jag skulle hållit mig till det som funkar för tillfället. Det som gör hästen trygg och lugn. Jag tror att för varje gång som hästen "misslyckas" och blir otrygg och drar hemåt så befästs beteendet och hästen får bekräftelse på sin otrygghet. Då är det bättre att bara rida 100 m bort och sen hoppa av och leda hem. Om ett tag kanske det går bra i 150 m och ett tag efter det går det bra i 200 m. Mer allteftersom hästen blir tryggare med situationen.

Nu minns jag inte om det hjälper att rida med sällskap. Men om det gör det så är det superbra!

 

[Blyger]

Jag har varit lite inne på att låta honom bestämma vart vi ska gå och hur långt men det förstår jag på andras inlägg, vore en ”dödssynd”. Vad du gör-låt för guds skull inte hästen bestämma! Typ.

Varför inte?
Jag gör så ibland, bara liksom är passagerare, och min häst verkar uppskatta det.

 

[warg]

Uppdatering:
Det går tyvärr inte så bra som jag trodde det skulle göra. Det där med att leda bort och rida hem funkar inte. Han står inte still när jag ska sitta upp och när jag väl kommit upp börjar han springa hem (trav-skenar) vilket har varit nära att sluta illa. Han är inte rädd för något, han vill bara hem. Det funkar lite bättre att göra tvärtom- rida bort och hoppa av och leda resten av vägen när han fryser fast. Jag har provat att snurra honom, att bara stå och vänta, att backa, snitslad bana med godis. Inget funkar. När jag söker hjälp från omgivningen är alla tips jag får mer eller mindre hårda, metoder jag inte vill använda. Jag önskar att jag kunde hitta ett sätt som utgår från vad Fille vill. Jag har varit lite inne på att låta honom bestämma vart vi ska gå och hur långt men det förstår jag på andras inlägg, vore en ”dödssynd”. Vad du gör-låt för guds skull inte hästen bestämma! Typ.

När jag och min häst är i skogen bestämmer vi ihop! Han får bestämma tempot, jag har veto. Jag bestämmer vägen, han har veto. Det funkar jättebra tycker jag. Vägvetot använder hästen mest när något är läbbigt, då tar han en omväg ut i skogen, men det händer även när vi rider i ett område där det finns väldigt mycket stigar och korsningar att han svänger in på en väg han gillar. Då får han det. Men jag blev lite förvånad när han girade 90 grader in på en stig när vi red i full galopp en gång Jag började med detta för flera år sen när jag insåg att han var väldigt orolig och ängslig för att göra "fel". Att han är med och bestämmer ger honom en större trygghet upplever jag.

 

[QueenLilith]

Uppdatering:
Det går tyvärr inte så bra som jag trodde det skulle göra. Det där med att leda bort och rida hem funkar inte. Han står inte still när jag ska sitta upp och när jag väl kommit upp börjar han springa hem (trav-skenar) vilket har varit nära att sluta illa. Han är inte rädd för något, han vill bara hem. Det funkar lite bättre att göra tvärtom- rida bort och hoppa av och leda resten av vägen när han fryser fast. Jag har provat att snurra honom, att bara stå och vänta, att backa, snitslad bana med godis. Inget funkar. När jag söker hjälp från omgivningen är alla tips jag får mer eller mindre hårda, metoder jag inte vill använda. Jag önskar att jag kunde hitta ett sätt som utgår från vad Fille vill. Jag har varit lite inne på att låta honom bestämma vart vi ska gå och hur långt men det förstår jag på andras inlägg, vore en ”dödssynd”. Vad du gör-låt för guds skull inte hästen bestämma! Typ.

har du testat detta?

Har länkat den många gånger innan, men tror verkligen den metod kan lösa era problem. Det tar tid första gångerna, men sen är det väldigt enkelt.