rätt böcker till rätt ålder på barnen?

[skiesabove]

Nej det är ju i badet jag läser mina hemliga skäms-böcker (deckare som Mons Kallentoft) !

Den enda boken jag har läst hittills i mitt liv som jag skulle sätta en åldersgräns på är Vurt. Det blev lite too much, too soon att läsa den som 13-åring.

Generellt så skulle jag vilja säga att fantasy är nog det som är mest safe för barn att läsa oavsett hur mastiga böckerna/serien är. Visst, det är våld, men inte mer (och oftast mycket mindre) än vad som är på TV. Det är oftast väldigt lite sex (om ens något, undantaget är väl Game of Thrones hehe). Och framförallt så stimulerar det barnets egen fantasi.

 

[ameo]

Varför är det fel att låta barn vara sig själva då och själv få styra över sitt val av litteratur?

Felet är att man inte är vuxen nog att avgöra vad som är bra att läsa innan man har läst det.
Därför tycker jag att man som vuxen ska hjälpa barnet att hitta rätt i litteraturdjungeln.

@ameo

Men problemet är ju att för den som mognar tidigt i sitt läsande så finns det inga åldersanpassade böcker som är nog utmanande. Det blir som att läsa en Kalle Anka-tidning när man är sugen på en mastig bok.

Det finns ett stort hål i litteraturen, det finns inga böcker som är anpassade för det mellanstadiebarn som har läst självständigt sen dagis och vill ha utmaningar.

Inom fantasy så finns det några få som är åldersanpassade men ändå mastiga, såsom Eragon, Harry Potter och Cirkeln. Men för en 11-åring så är det nog bara de två första HP-böckerna som är anpassade, resten är faktiskt rätt så mörka och blodiga.

Jag skulle ha blivit väldigt frustrerad och less om mina föräldrar hade hindrat mig från att ge mig an 500 sidor plus-böcker när jag var liten. Vanliga barn/yngre tonårs-böcker var larviga och för lättlästa, inte ett dugg utmanande. Åldersanpassade böcker för 10-åringar var lagomt när jag var 7. Visst slukade jag även dom, men en tonårsbok på 200 sidor var slut på en en dag eller två när jag gick mellanstadiet. Då var det hundra gånger mer stimulerande att ge sig an en bok som krävde en veckas intensiv läsning, speciellt om man visste att man hade en lång serie framför sig.

För mig så är en deckare eller "best-seller-roman" fortfarande Kalle Anka-läsning. Lättsamt och lätt underhållande, men inte alls samma sak som att få gotta ner sig i något tyngre, tjockare, mer välskrivet.

Och att mina föräldrar lät mig läsa det jag ville har gett mig otroliga fördelar i skolan, jag har extremt lätt för att läsa igenom och ta till mig en text och kan memorera stora delar av den, och det har jag haft nytta av hela vägen upp på universitetet. Jag förstår inte heller vad du ameo menar med "erbjuder" dina barn, dom har väl tillgång till ett skol-bibblo där dom själva får välja vilka böcker dom vill läsa? Skulle mina föräldrar ha varit tvungna att köpa varenda bok jag läste hade dom blivit ruinerade.

Att hålla tillbaka ett barns utbildning när dom själva söker den är ett garanterat sätt att döda motivationen och läs/lärlusten.

("Harlequin" och liknande har jag aldrig tagit i och kommer heller aldrig att göra, där kan vi snacka Kalle Anka-litteratur på riktigt. Då läser jag hellre Kalle Anka som faktiskt är rätt välskrivet.)

Jotack, jag vet att det finns ett stort hål, jag har haft problem att hitta vettiga böcker (=lagom läsutmaningar med lämpligt innehåll) till mitt äldsta barn sen hon var 7 år eller nåt.

Det handlar inte om att hålla tillbaka någon utbildning, utan bara om att hjälpa till att hitta rätt böcker att läsa.

VI har inget skolbibliotek på vår skola, men en bokbuss som kommer en gång i veckan. Utbudet i den är tämligen begränsat, men de kan beställa böcker från biblioteket. Och det jag menar är, som sagt, att hjälpa till så att barnen hittar rätt i djungeln av böcker - bland annat med hjälp av bibliotekarie som känner till böckerna.

Jag själv valde att köpa ett lass med böcker (närmare 200 stycken) i serier som är ungdomsanpassade och erbjuda barnen. Jag tvingar dem inte att läsa det, men eftersom böckerna slukas en efter en så antar jag att läsutmaningen och innehållet var tillräckligt intressant för att fortsätta med.

Men den här tråden handlar fortfarande inte om vad mina barn läser, utan är mer generell. Och frågan uppkom efter att "barnets klasskompis mamma" efterlyste böcker till sitt barn som jag själv inte skulle drömma om att skaffa till mina egna barn i samma ålder. De får gärna läsa dem, men jag tycker att de kan vänta några år och läsa annat under tiden.

@ameo - jag tycker att man kan vägleda inom barnets egna val. Vill barnet läsa mer vuxen litteratur så kan man hjälpa till att hitta bra sådan och inte kiosklitteratur.

Jag är helt inne på detta med att hjälpa till att hitta LÄMPLIG litteratur, fast jag ser nog mer till innehållets art än enbart till "kvalité". Det hinns nog med att läsa finlitteratur också.

 

[Mabuse]

Hur noga är ni med att era lite större skolbarn läser böcker som är lämpliga för deras ålder?

Jag har ju i alla år haft en "tidig" dotter som sökt större utmaningar för sin läsning än vad böckerna avsedda för hennes ålder gav henne. Men jag drog faktiskt i handbromsen och sa ifrån på bokbussen (som är i skolan en gång i veckan) och till hennes lärare att de skulle se till att hon vid 9-10 års ålder inte lånade böcker avsedda för tonåringar. Utan jag bad dem hjälpa henne att hitta lämpliga böcker inom någorlunda rätt ålderskategori.

Häromdagen såg jag att en av dotterns klasskompisars mamma efterlyste en serie böcker, som jag själv skulle klassa som vuxenböcker, till sin dotter (mellanstadieålder) att läsa. Och jag började då fundera lite på lämpligheten i det?
Vad anser DU om detta? Spelar det någon roll om barn läser böcker med vuxet innehåll? Hur resonerar du?

(jag avvaktar med mina funderingar i frågan)

Jag läste massor när jag var liten, och inte alltid så åldersanpassat. Den första boken jag läste var Den Svarta Pilen av Robert Louis Stephenson, det är knappast en barnbok, och då var jag fem och tyckte den var vådligt spännande. Det enda jag skulle undanhålla är nog läskiga vuxenböcker, särskilt om de är illustrerade, för yngre barn. Typ historieböcker om gräsligheter och sånt.

I övrigt är min erfarenhet att det hela löser sig av sig själv, alltför vuxna böcker är ofta tråkiga när man är liten.

 

[Mabuse]

Felet är att man inte är vuxen nog att avgöra vad som är bra att läsa innan man har läst det.
Därför tycker jag att man som vuxen ska hjälpa barnet att hitta rätt i litteraturdjungeln.

Jotack, jag vet att det finns ett stort hål, jag har haft problem att hitta vettiga böcker (=lagom läsutmaningar med lämpligt innehåll) till mitt äldsta barn sen hon var 7 år eller nåt.

Det handlar inte om att hålla tillbaka någon utbildning, utan bara om att hjälpa till att hitta rätt böcker att läsa.

VI har inget skolbibliotek på vår skola, men en bokbuss som kommer en gång i veckan. Utbudet i den är tämligen begränsat, men de kan beställa böcker från biblioteket. Och det jag menar är, som sagt, att hjälpa till så att barnen hittar rätt i djungeln av böcker - bland annat med hjälp av bibliotekarie som känner till böckerna.

Jag själv valde att köpa ett lass med böcker (närmare 200 stycken) i serier som är ungdomsanpassade och erbjuda barnen. Jag tvingar dem inte att läsa det, men eftersom böckerna slukas en efter en så antar jag att läsutmaningen och innehållet var tillräckligt intressant för att fortsätta med.

Men den här tråden handlar fortfarande inte om vad mina barn läser, utan är mer generell. Och frågan uppkom efter att "barnets klasskompis mamma" efterlyste böcker till sitt barn som jag själv inte skulle drömma om att skaffa till mina egna barn i samma ålder. De får gärna läsa dem, men jag tycker att de kan vänta några år och läsa annat under tiden.

Jag är helt inne på detta med att hjälpa till att hitta LÄMPLIG litteratur, fast jag ser nog mer till innehållets art än enbart till "kvalité". Det hinns nog med att läsa finlitteratur också.

Men det finns ju tonvis av lämplig litteratur, hur gamla är barnen? Dessutom finns väl bibliotekarier, som kan hjälpa till, om man inte kommer på fler? Jag plöjde i den åldern hela ungdomsavdelningen på biblioteket, och den är ganska stor.

 

[ameo]

@Mabuse jag är helt säker på att det finns en hel del lämplig litteratur, som barnen kan vara intresserade av om man bara presenterar den för dem. Men svaren jag har fått i den här tråden indikerar ju snarare att jag är larvig som tycker att lämplig ungdomslitteratur är just lämplig för ungdomar.
Min övertygelse är att man inte på något sätt behöver förbjuda eller undanhålla vuxenböcker om man kan presentera tillräckligt intressanta ungdomsböcker.

Fast jag är ju uppenbarligen inskränkt och tråkig när jag inte förstår varför man, som förälder, jagar vuxenböcker till mellanstadiebarnet istället för att just leda in dem på ungdomshyllan på bibblan. Det är ju inte så att det är slut på läsupplevelser bara för att man har läst klart Dalslandsdeckarna.

(jag plöjde nog en stor del av det som fanns på vårt lilla filialbibliotek jag också, när jag var i skolåldern. All tid som inte tillbringades i stallet - där jag förvisso bodde - tillbringades med näsan i en bok...)

 

[JosefineLi]

Jag läste själv "vuxenböcker" när jag var runt 10-12, och jag upplevde det inte som konstigt. Ofta läste jag det mamma köpte till sig själv eller böcker ur hennes bokhylla, typ Grottbjörnens folk, Sagan om ringen, Liftarens guide till galaxen, Stephen King osv. Jag slukade allt och jag tror inte alls att det var skadligt att läsa "snusk" i den åldern, nyfikenheten fanns ju redan där, så man fick svar och tankar via böckerna. Läskiga och blodiga böcker brukade jag undvika av mig själv. Tror däremot att det kan vara bra att ha en dialog om böcker med visst innehåll, exempelvis att prata allmänt om sex, relationer, osv.

För ett barn 9-10 skulle jag rekomendera Pia Hagmars böcker om Klara, jättefina och ibland tunga böcker. Även hennes nya serie Millan är otroligt bra. Sen för lite utmaning finns trevliga fantasyböcker som Guldkompassen och Harry Potter. Lin Hallberg har också många fina böcker som är lite djupare och egentligen är för lite äldre barn, men jag gillade såna böcker när jag var i den åldern. Kulla Gulla gillade jag också jättemycket i den åldern, fin historisk tillbakablick.

 

[skiesabove]

Men @ameo, nu är jag jättenyfiken. Vilken bok är det som din bekanta efterfrågade, som du anser är olämplig ?

Och vilken bok riktad mot mellanstadiebarn kan konkurrera med Sagan om Ringen i fråga om utmaning?

 

[ameo]

Måste det vara en tävling om vilken bok som är "mest" utmaning att läsa?
Kan det inte räcka med "tillräckligt mycket utmaning för att intressera mellanstadiebarnet"?
Och, kan man inte spara några utmaningar till man är 15 eller 19?
(jag försöker, för övrigt, att utmana den bokslukande dottern i det här huset med att läsa böcker på engelska för att träna den färdigheten)

Nej, jag tänker inte berätta vad det var för böcker som efterlystes, för det har egentligen inte med saken att göra. Utan det jag funderar på är hur andra resonerar i frågan om böcker som är anpassade till barnens ålder. Och jag är ju tydligen överbeskyddande mot mina stackars barn den frågan eftersom jag i första hand väljer att rekommendera dem böcker som är avsedda för deras egen ålderskategori eller kanske den som är "nästa" över deras aktuella ålder och utvecklingsnivå.

(jag kanske borde lägga Röda Rummet på äldsta dotterns skrivbord, för att ge henne en utmaning... Det finns ett ex av den i min bokhylla - och det märkliga är att jag inte har nån aning om hur den har hamnat hos mig)

 

[Ninnurur]

Nej, DU ska inte lägga fram utmaningarna, men du ska inte heller hindra barnen om de vill testa.

 

[ameo]

Nej, DU ska inte lägga fram utmaningarna, men du ska inte heller hindra barnen om de vill testa.

jag föredrar, som sagt, att hjälpa dem att hitta utmaningar som är lämpliga för deras ålder.
Och jo, det skulle kunna hända att jag hindrar dem från att läsa böcker som jag anser är olämpliga för dem att läsa även om de skulle vilja testa. Det är min skyldighet som förälder, anser jag.

Första gången jag tog en bok från äldsta dottern var det för att hon hade lyckats låna en bok i bokbussen som var avsedd för mycket äldre barn och den var så läskig att hon inte kunde sova. Det var efter denna incident jag krävde av bokbusspersonalen att de skulle hjälpa till att vägleda dottern till RÄTT böcker. För jag kan liksom inte kontroll-läsa allt barnen lånar.
Och i min värld FINNS det gränser för vad som är lämpligt för mellanstadiebarn att läsa. Och det finns alternativ, de ska inte behöva läsa vuxenlitteratur innan de ens börjat 6an. Men de behöver HJÄLP att hitta alternativen.

Sen undrar jag varför ni får det att låta som att det är fel att presentera förslag på böcker till sitt barn? Varför skulle jag inte kunna "ge" min dotter en bok som "utmaning", @Ninnurur? OM jag tror att det är en bok som skulle passa henne, som hon skulle kunna gilla?
(även om Röda Rummet var ett skämt - den är ju omöjlig att läsa...)

 

[Badger]

Det finns massor att läsa utan att man behöver börja med vuxenlitteratur innan man ens är tonåring. Det jag vänder mig mot är inte behovet att förklara ord och meningar, utan snarare att innehållet inte är barnanpassat. Jag tycker t.ex inte att vuxenanpassade beskrivningar av känslor, åtrå och sexuella handlingar (vilket finns en hel del av i den bokserie som avsågs i första inlägget) är vad ett mellanstadiebarn ska ägna sin läsning åt. Vad är det för fel på tonårsböcker? Varför är det hämmande för språk- och läskunskaper för att man tycker att åldersanpassade böcker är att föredra?

Sen kanske man inte direkt behöver begränsa så att det blir uppenbart, utan det kanske räcker att man uppmundrar läsning av böcker som är mer passande.

Hur många av er här skulle ge t.ex Jackie Collins "tantsnuskböcker" till en tolvåring?

Exakt det finns ju mellanting. Man kan ju vänta med tonårsexböcker till elvaårsåldern eller så, hur mycket språkligt mer avancerade är de egentligen? Däremot är det väl bara att hoppa till vuxenlitteraturen men skippa tantsnusket.

Det finns hur mycket klassiker som helst som man kan läsa med god behållning, som Oliwer Twist, Stolthet o fördom o Sagan om ringen. Eller som någon skrev äldre ungdomslitteratur. Eller läsa vanlig fantasy,för vuxna?

Känns lite tidigt med standard amerikansk tonårsångest, sexpanik och utseendefokus.

Och om att "vara där och prata om det" med barnet, jag hade bara dött om en överpedagogisk vuxen skulle ha pedagogiska samtal när jag läste Grottbjörnens folk som elvaåring (eller så) och det behövdes inte heller, den var ganska självförklarande. Det var inte för tidigt, men att plöja tonvis av tonårsromanerna som finns nu, för en nioåring känns väl sådär. Ja jag har läst dem och tycker inte illa om dem, super för tonåringar. Men synd att missa klassikerna, det är ju runt nio elva man läser dem.

 

[lil-sis]

Fast det var väl inte du som "la böckerna på hennes bord" - det var ju hon själv som bestämde att hon ville läsa dem? Jag hade blivit väldigt upprörd om mina föräldrar på något vis lagt sig i mitt val av böcker när jag var i den åldern. Precis som flera andra här så läste jag både vuxen- och tonårsböcker då med både sexuella handlingar och ond, bråd död men det var ingen som gjorde något annat än uppmuntrade mitt läsande.

Jag hade blivit tokig och troligen tappat läslusten om mina föräldrar hade försökt styra min läsning.

Jag tvingade de att lära mig läsa när jag var runt fem och jag läste Pestens Tid och dylika tegelstenar vid 11-12 men även Tvillingarna på Sweet Valley High, Fem-böckerna och mängder av Pollux osv.

Jag läste allt jag kom åt. Jag läser forfarande varierat men inte i samma mängd.

Och så störd är jag nog inte att man behöver oroa sig

 

[MiniLi]

Jag vet inte vad det är för böcker du syftar på nu men även jag läste "vuxenböcker" som ung. Visst, jag läste tonårsböcker också och minns att jag tyckte väldigt mycket om wahlsteds tonårssserier men jag var en riktig bokmal och grottade ner mig även i böcker med betydligt mer vuxenanpassat innehåll. Minns att det var väldigt spännande att läsa det sexuella innehållet, även om jag nog inte förstod riktigt allt

Håller dock med om att fantasy är en ypperlig genre för de som vill ha utmaningar men inte så väldigt mycket sex

 

[Mabuse]

@Mabuse jag är helt säker på att det finns en hel del lämplig litteratur, som barnen kan vara intresserade av om man bara presenterar den för dem. Men svaren jag har fått i den här tråden indikerar ju snarare att jag är larvig som tycker att lämplig ungdomslitteratur är just lämplig för ungdomar.
Min övertygelse är att man inte på något sätt behöver förbjuda eller undanhålla vuxenböcker om man kan presentera tillräckligt intressanta ungdomsböcker.

Fast jag är ju uppenbarligen inskränkt och tråkig när jag inte förstår varför man, som förälder, jagar vuxenböcker till mellanstadiebarnet istället för att just leda in dem på ungdomshyllan på bibblan. Det är ju inte så att det är slut på läsupplevelser bara för att man har läst klart Dalslandsdeckarna.

(jag plöjde nog en stor del av det som fanns på vårt lilla filialbibliotek jag också, när jag var i skolåldern. All tid som inte tillbringades i stallet - där jag förvisso bodde - tillbringades med näsan i en bok...)

Jag förstår nog inte riktigt problemet, förutom skrämmande böcker? Antingen är vuxenböckerna tråkiga för att de handlar om vuxna saker, och då slutar väl barnet att läsa dem av sig själv, eller också är de roliga att läsa, och då funkar de uppenbarligen för barn även om de är skrivna för vuxna.

Självklart kan man som förälder ge lästips om barnen vill, men hindra läsning annat än av rent skrämmande saker vet jag inte om det behövs?

 

[mandalaki]

Själv betade jag av Marcel Proust i åtta band som fyraåring. På originalspråk.

Mer seriöst: jag tycker att man ska låta barn läsa. Minns att en faster hade synpunkter på massproducerade usla kärleksromaner som jag lånade från syrrans bokhylla men mina föräldrar lade sig aldrig i.

Som förälder kan man självklart erbjuda det man tycker är bra - men inte styra barnet.

Fast egentligen undrar jag mest lite varför du frågar, eftersom du sedan visar att du redan har bestämt dig och argumenterar stenhårt för din uppfattning

 

[skiesabove]

Tycker att fingret sattes på något viktigt nu:

Vuxenböcker är inte synonymt med porr och ultravåld.

Det finns ju hur många vuxenböcker som helst vars innehåll är fullständigt barntillåtet, men som är utmanande för mellanstadiebarnet i form av ett vuxet språk, nya ord (viktigt att bygga ordförråd!), filosofiska tankar, avancerad humor, referenser etc.

Och jag kom just på min favorit-åldersanpassade-utmanings-bok för det brådläsmogna mellanstadiebarnet:

Sofies värld

 

[Ninnurur]

Ja, Sofies värld! Det finns en liknande av samma författare som jag inte minns vad den heter nu, den är också bra

 

[Sol]

Hur många av er här skulle ge t.ex Jackie Collins "tantsnuskböcker" till en tolvåring?

Jag läste kanske inte Jackie Collins men väl Harlequin-böcker när jag gick på mellanstadiet. Det har knappast skadat mig. Varför ska man inte läsa erotiska böcker i den åldern? Det är väl då man börjar bli mer nyfiken och intresserad av den biten? Min mamma skrev upp mig till någon bokklubb som skickade ut just typiska ungdomsböcker och de gav mig ingenting. Det var att kasta pengar i sjön. De enda ungdomsböckerna jag läste och gillade var Sagan om Isfolket. Jag läste hellre det jag kom över hemma i hyllorna även om det var kanske lite svårsmälta böcker av P. C. Jersild.

 

[Badger]

Jag hade blivit tokig och troligen tappat läslusten om mina föräldrar hade försökt styra min läsning.

Jag tvingade de att lära mig läsa när jag var runt fem och jag läste Pestens Tid och dylika tegelstenar vid 11-12 men även Tvillingarna på Sweet Valley High, Fem-böckerna och mängder av Pollux osv.

Jag läste allt jag kom åt. Jag läser forfarande varierat men inte i samma mängd.

Och så störd är jag nog inte att man behöver oroa sig

Fast allt det där är ju trevliga och hederliga böcker som är lämpliga för alla som kan läsa dem. Det som fyller tonårshyllorna nu är jättebra och supertrevligt och jag läser en hel del av det, men det är också mycket gory, och kanske inte just sex, speciellt inte detaljerat, men de är galet fokuserade på just pojk-flickvän, utseende problemet och gör det till ett problem och gör sex komplicerat och utseende fokus. Så tja om jag skulle känna att ett barn läste bara sådana böcker och det kan man göra. De är så lättlästa också, som gelehallon, och det finns så många att det kan täcka allt man läser dessutom är många riktigt blodiga och gory (som en av de senaste jag läste där (vampyr) tonåringarna tokmördade runt 30 varulvar på en eftermiddag med alla detaljer o tarmar och utan någon direkt ångest.). Då missar man alla fantastiska upplevelser med klassikerna som folk brukar ha i just den åldern då man läser allt som rör sig. Men det är kanske att prata med bibliotekarien i bussen diskret om hon verkligen ska rekommendera hela Vampire high el dyl utan att också rekommendera Oliver Twist som är lika underbart tillgänglig men otäck på en annan verklighetsnära nivå. Samtidigt, om hela klassen läser en bok så måste ju barnet också.

Å andra sidan kanske jag missuppfattat ts oro och det verkligen är Jane Austen hon tycker att hennes dotter bör undvika till varje pris. Då håller jag med att det känns extrem onödigt. De flesta vuxenböcker innehåller inget hm skumt tantsnusksex så man behöver inte oroa sig.

 

[lil-sis]

Fast allt det där är ju trevliga och hederliga böcker som är lämpliga för alla som kan läsa dem. Det som fyller tonårshyllorna nu är jättebra och supertrevligt och jag läser en hel del av det, men det är också mycket gory, och kanske inte just sex, speciellt inte detaljerat, men de är galet fokuserade på just pojk-flickvän, utseende problemet och gör det till ett problem och gör sex komplicerat och utseende fokus. Så tja om jag skulle känna att ett barn läste bara sådana böcker och det kan man göra. De är så lättlästa också, som gelehallon, och det finns så många att det kan täcka allt man läser dessutom är många riktigt blodiga och gory (som en av de senaste jag läste där (vampyr) tonåringarna tokmördade runt 30 varulvar på en eftermiddag med alla detaljer o tarmar.). Då missar man alla fantastiska upplevelser med klassikerna som folk brukar ha i just den åldern då man läser allt som rör sig. Men det är kanske att prata med bibliotekarien i bussen diskret om hon verkligen ska rekommendera hela Vampire high el dyl utan att också rekommendera Oliver Twist som är lika underbart tillgänglig men otäck på en annan verklighetsnära nivå. Samtidigt, om hela klassen läser en bok så måste ju barnet också.

Å andra sidan kanske jag missuppfattat ts oro och det verkligen är Jane Austen hon tycker att hennes dotter bör undvika till varje pris. Då håller jag med att det känns extrem onödigt. De flesta vuxenböcker innehåller inget hm skumt tantsnusksex så man behöver inte oroa sig.

Att föreslå böcker är inte att styra i mina ögon. Att förbjuda däremot... Det skulle iaf på mig ha gett motsatt effekt.