S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Vad duktiga ni är! Kämpa vidare så ska ni se att ni klarar det
Lider med er. Men tänk vad skönt att kunna göra allt obehindrat när ni väl kämpat er igenom rädslan, tänk på målen som ni vill uppnå. Tänk vad värt det det kommer vara!
Vad duktiga ni är! Kämpa vidare så ska ni se att ni klarar det
Lider med er. Men tänk vad skönt att kunna göra allt obehindrat när ni väl kämpat er igenom rädslan, tänk på målen som ni vill uppnå. Tänk vad värt det det kommer vara!
Sv: Rädda ryttare!
Gör du det så gör jag det!
Bildbevis
Jo rid i morgon! Det kanske jag med gör
Gör du det så gör jag det!
Bildbevis
S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Tänk på att rida för er egen skull också
Gör du det så gör jag det!
Bildbevis
Tänk på att rida för er egen skull också
S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Det låter bra tycker jag! Det ska ju trots allt vara roligt att rida, det är ju mycket därför man vill göra det Och att få en liten utmaning är alltid roligt!
Det låter bra tycker jag!
Det ska ju trots allt vara roligt att rida, det är ju mycket därför man vill göra det Och att få en liten utmaning är alltid roligt!
S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Försök tänka tvärtom istället, att han inte kommer bli rädd! Försök var mer säker på din sak, att du kan hantera honom även om han blir rädd. Jag vet att det är jättesvårt, men man kan ju alltid försöka! Vilket jag ändå tror att du gör, men i alla fall
Försök tänka tvärtom istället, att han inte kommer bli rädd! Försök var mer säker på din sak, att du kan hantera honom även om han blir rädd. Jag vet att det är jättesvårt, men man kan ju alltid försöka! Vilket jag ändå tror att du gör, men i alla fall
L
lillbollen
Sv: Rädda ryttare!
Först lite OT om operationen:
Jag var svag eftersom kroppen varit med om ett enormt trauma, att ha fått ansiktet itusågat på fyra ställen är en galet stor grej. I alla fall var det det för mig, som i princip aldrig skadat mig eller varit allvarligt sjukt tidigare. Sedan var ansiktet helt sjukt svullet, det var som att man hade pumpat in fem liter vatten innanför huden. Det var otroligt påfrestande, och gjorde rätt ont. Så jag knaprade rätt mycket goa morfinliknande smärtstillande = man blir rätt underlig. Sen berodde svagheten också på att jag inte kunde äta (dvs fick inte i mig ens mixad soppa, pga att utrymmet mellan tänderna var för litet) utan bara dricka den första veckan.
Efter några veckor var jag nästan tillbaka på banan. Men ibland fick jag lite sammanbrott över att inte kunna äta, när man inte har tuggat på några veckor tar "mat" upp väldigt mycket av tankarna. Jag började fantisera om pommes frites redan andra dagen efter OP. Sen blev jag också mer känslig för stress, och det tog tid att komma tillbaka till samma höga tempo med jobb, skola och häst jag hade innan operationen.
Men det behöver ju inte alls betyda att det blir samma för dig. Kanske är ditt ingrepp mindre, kanske är du mindre känslig. (Jag fick i och för sig höra från läkarna att jag var ovanligt stark och repade mig väldigt kvickt)
Men men. Nog om det. Det ska nog gå bra med din operation, och så här i efterhand kan jag ju säga att det varit värt det till 100%!
-
Det gäller att vara modig! Utan att vara dumdristig. Idag vet jag inte vad jag var, feg eller klok? Jag gjorde ett halvhjärtat försök att rida, men hoppade av ungefär lika snabbt som jag kom upp - för FY tusan vad det blåste. Både jag och ponnyn var nog lite stirriga, så sekunden jag satt upp i sadeln kände jag "det här kommer inte att sluta bra". Så jag struntade i det. Lika skönt det, oavsett anledning, för det var rent obehagligt att vara ute. Det blåste så man knappt kunde gå rakt och regnade småspik.
-
Är det någon som har något bra tips på hur man blir av med "katastroftankar"?
Jag tänker testa att distrahera mig, vet inte om det kommer funka. Ska försöka klura ut övningar med bommar och grejer, där det händer något hela tiden. Så kanske jag måste koncentrera mig mer på att faktiskt RIDA, än att tro att allt ska gå åt pipan på nästa långsida...
Först lite OT om operationen:
Jag var svag eftersom kroppen varit med om ett enormt trauma, att ha fått ansiktet itusågat på fyra ställen är en galet stor grej. I alla fall var det det för mig, som i princip aldrig skadat mig eller varit allvarligt sjukt tidigare. Sedan var ansiktet helt sjukt svullet, det var som att man hade pumpat in fem liter vatten innanför huden. Det var otroligt påfrestande, och gjorde rätt ont. Så jag knaprade rätt mycket goa morfinliknande smärtstillande = man blir rätt underlig. Sen berodde svagheten också på att jag inte kunde äta (dvs fick inte i mig ens mixad soppa, pga att utrymmet mellan tänderna var för litet) utan bara dricka den första veckan.
Efter några veckor var jag nästan tillbaka på banan. Men ibland fick jag lite sammanbrott över att inte kunna äta, när man inte har tuggat på några veckor tar "mat" upp väldigt mycket av tankarna. Jag började fantisera om pommes frites redan andra dagen efter OP.
Sen blev jag också mer känslig för stress, och det tog tid att komma tillbaka till samma höga tempo med jobb, skola och häst jag hade innan operationen. Men det behöver ju inte alls betyda att det blir samma för dig. Kanske är ditt ingrepp mindre, kanske är du mindre känslig. (Jag fick i och för sig höra från läkarna att jag var ovanligt stark och repade mig väldigt kvickt)
Men men. Nog om det. Det ska nog gå bra med din operation, och så här i efterhand kan jag ju säga att det varit värt det till 100%!
-
Det gäller att vara modig! Utan att vara dumdristig. Idag vet jag inte vad jag var, feg eller klok? Jag gjorde ett halvhjärtat försök att rida, men hoppade av ungefär lika snabbt som jag kom upp - för FY tusan vad det blåste. Både jag och ponnyn var nog lite stirriga, så sekunden jag satt upp i sadeln kände jag "det här kommer inte att sluta bra". Så jag struntade i det. Lika skönt det, oavsett anledning, för det var rent obehagligt att vara ute. Det blåste så man knappt kunde gå rakt och regnade småspik.
-
Är det någon som har något bra tips på hur man blir av med "katastroftankar"?
Jag tänker testa att distrahera mig, vet inte om det kommer funka. Ska försöka klura ut övningar med bommar och grejer, där det händer något hela tiden. Så kanske jag måste koncentrera mig mer på att faktiskt RIDA, än att tro att allt ska gå åt pipan på nästa långsida...
S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Som jag har sagt tidigare i tråden kanske horseinmind är något för dig? Det är en sorts mental träning för ryttare! Har hört att det ska vara riktigt bra, inte provat själv dock. Men absolut värt att testa!
Som jag har sagt tidigare i tråden kanske horseinmind är något för dig?
Det är en sorts mental träning för ryttare! Har hört att det ska vara riktigt bra, inte provat själv dock. Men absolut värt att testa!Sv: Rädda ryttare!
Den har jag! Tycker det är kanon, men man ska ju helst göra det regelbundet och nu var det kanske ett år sen sist. Ska skaffa ny MP3-spelare och börja om igen!
Hej förresten, trevligt med en stöttande tråd!
Vet inte om jag skulle säga att jag är ridrädd eller rädd för hästar, men mentala spärrar som på ett eller annat vis kommer från rädsla det finns det gott om.
Tror kanske det handlar mycket om tillit och självförtroende, till sig själv kanske i första hand, annars kommer man ju inte lita på hästen heller. Att man kan reda ut situationerna man hamnar i så man inte blir rädd för "situationer"- attraktionslagen, är man rädd för något löper det större risk att inträffa!
Haha jag blir nästan religiös när jag ska göra sånt som känns som utanför bekvämlighetszonen - "du måste TRO!" (tänker "faith" på engelska) tro på att min häst är världens bästa, tro på att jag är skicklig nog att reda ut situationer, tro på att allt kommer lösa sig till det bästa även om det blir någon incident!
Men är jag inte mentalt förberedd (vilket det ändå ska vara en bra dag till, när man är trött efter jobbet och har lite bråttom och mest vill hinna motionera sin häst kanske det inte alltid är bästa dagen att tänja gränser..) så är det såklart lätt att bli bekväm och låta hjärnspökena ta över.
Tror nog alltid jag varit lite sån men att jag liksom känner mig otrygg med nya hästar och att DOM behöver förtjäna min tillit snarare än tvärtom- som det borde vara, iaf i ordningen. Om jag sen övervunnit det med en häst sitter det gärna i, medans det är lätt att tappa självförtroende om man tvärtom rider en lite "svår" (lättpåverkad) häst, som min nuvarande där det kan räcka med att en millisekund ha en bild i huvudet att ojsan, det här kan gå illa, så blir han genast flyktberedd. Han har så lätt att smitta av sig på mig då också, en högpulsare som någon uttryckte det, så det blir lätt en ond cirkel. Samtidigt är han kanon på så vis att han alltid reagerar från situation till situation, är JAG cool och positiv i samma situation nästa gång och har tålamod, då är han liksom inte en sån som reagerar utifrån ovanor utan ger verkligen allt och lite till. Om man t ex märker att han faktiskt är rädd och stressad och kan hålla lite distans så man håller sig cool själv - så riktigt ser man hur han kämpar med sina egna hjärnspöken tills han till slut övervinner dom och gör det knasbollen där uppe hade tänkt sig!
Grejen är ju då att det inte får vara någon millisekund fel att man råkar spänna sig eller tänka negativa tankar för då kan det vara för sent och lika bra att lägga ner för den gången.
Egentligen ser jag det inte som något problem, men begränsande såklart. Ibland (oftast) tycker jag att jag gör kloka val, att man liksom inte pressar sig till sånt man inte är redo för eller som skapar en massa onödig spänning som sitter kvar i hästen. Men det skulle vara guld värt att öva upp självförtroendet och det inre lugnet så man i högre grad undviker att smittas av hästen!
Märker ju hur otroligt mycket det kan göra bara av att se en film i huvudet där hästen lugnt och fint gör det man hade tänkt. Från att ha varit total flyktberedskap så med lite tålamod kan det gå kanon!
Den har jag!
Tycker det är kanon, men man ska ju helst göra det regelbundet och nu var det kanske ett år sen sist. Ska skaffa ny MP3-spelare och börja om igen! Hej förresten, trevligt med en stöttande tråd!
Vet inte om jag skulle säga att jag är ridrädd eller rädd för hästar, men mentala spärrar som på ett eller annat vis kommer från rädsla det finns det gott om.
Tror kanske det handlar mycket om tillit och självförtroende, till sig själv kanske i första hand, annars kommer man ju inte lita på hästen heller. Att man kan reda ut situationerna man hamnar i så man inte blir rädd för "situationer"- attraktionslagen, är man rädd för något löper det större risk att inträffa!
Haha jag blir nästan religiös när jag ska göra sånt som känns som utanför bekvämlighetszonen - "du måste TRO!" (tänker "faith" på engelska) tro på att min häst är världens bästa, tro på att jag är skicklig nog att reda ut situationer, tro på att allt kommer lösa sig till det bästa även om det blir någon incident!
Men är jag inte mentalt förberedd (vilket det ändå ska vara en bra dag till, när man är trött efter jobbet och har lite bråttom och mest vill hinna motionera sin häst kanske det inte alltid är bästa dagen att tänja gränser..) så är det såklart lätt att bli bekväm och låta hjärnspökena ta över.
Tror nog alltid jag varit lite sån men att jag liksom känner mig otrygg med nya hästar och att DOM behöver förtjäna min tillit snarare än tvärtom- som det borde vara, iaf i ordningen. Om jag sen övervunnit det med en häst sitter det gärna i, medans det är lätt att tappa självförtroende om man tvärtom rider en lite "svår" (lättpåverkad) häst, som min nuvarande där det kan räcka med att en millisekund ha en bild i huvudet att ojsan, det här kan gå illa, så blir han genast flyktberedd. Han har så lätt att smitta av sig på mig då också, en högpulsare som någon uttryckte det, så det blir lätt en ond cirkel. Samtidigt är han kanon på så vis att han alltid reagerar från situation till situation, är JAG cool och positiv i samma situation nästa gång och har tålamod, då är han liksom inte en sån som reagerar utifrån ovanor utan ger verkligen allt och lite till. Om man t ex märker att han faktiskt är rädd och stressad och kan hålla lite distans så man håller sig cool själv - så riktigt ser man hur han kämpar med sina egna hjärnspöken tills han till slut övervinner dom och gör det knasbollen där uppe hade tänkt sig!
Grejen är ju då att det inte får vara någon millisekund fel att man råkar spänna sig eller tänka negativa tankar för då kan det vara för sent och lika bra att lägga ner för den gången.
Egentligen ser jag det inte som något problem, men begränsande såklart. Ibland (oftast) tycker jag att jag gör kloka val, att man liksom inte pressar sig till sånt man inte är redo för eller som skapar en massa onödig spänning som sitter kvar i hästen. Men det skulle vara guld värt att öva upp självförtroendet och det inre lugnet så man i högre grad undviker att smittas av hästen!
Märker ju hur otroligt mycket det kan göra bara av att se en film i huvudet där hästen lugnt och fint gör det man hade tänkt. Från att ha varit total flyktberedskap så med lite tålamod kan det gå kanon!
Senast ändrad:
S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Klokt sagt!
Något som jag tror är viktigt är att komma ihåg att andas. Så fort man känner att man är påväg att bli stressad och stirrig så måste man ta en paus, göra halt, eller om man inte rider, stanna upp, och ta några djupa andetag - in genom näsan och ut genom munnen. Yoga andning Det har hjälpt mig. Man slappnar av nästan direkt!
Klokt sagt!
Något som jag tror är viktigt är att komma ihåg att andas. Så fort man känner att man är påväg att bli stressad och stirrig så måste man ta en paus, göra halt, eller om man inte rider, stanna upp, och ta några djupa andetag - in genom näsan och ut genom munnen. Yoga andning
Det har hjälpt mig. Man slappnar av nästan direkt!
L
Lillno
Sv: Rädda ryttare!
Tack alla som skrivit i denna underbara tråd! Att ni också finns Så glad jag blir!
Ibland känns det som att man är den enda fegisen med hjärnspöken! Älskar mina hästar och älskar att rida men är 49 år och känner att kroppen inte längre är 20
Jag har en stor fobi och det är att fastna i stigbyglarna vid ett fall men fick tips om Barnes Buckleys säkerhetslås och köpte dem och rent mentalt gjorde det underverk! Vet inte ens om det fungerar men det känns mycket bättre bara att ha dem! Kanske ett tips till den som är rädd att fastna om man faller av.
Tack alla som skrivit i denna underbara tråd! Att ni också finns
Så glad jag blir!Ibland känns det som att man är den enda fegisen med hjärnspöken! Älskar mina hästar och älskar att rida men är 49 år och känner att kroppen inte längre är 20
Jag har en stor fobi och det är att fastna i stigbyglarna vid ett fall men fick tips om Barnes Buckleys säkerhetslås och köpte dem och rent mentalt gjorde det underverk! Vet inte ens om det fungerar men det känns mycket bättre bara att ha dem! Kanske ett tips till den som är rädd att fastna om man faller av.
L
lillbollen
Sv: Rädda ryttare!
Det kanske vore något att testa... Men det är alltså nån sorts mentala övningar man gör då eller? På ljudbok?
Och hjälp vad jag känner igen mig i det där, att hamna i ett bakvänt tänk av att jag måste lära mig lita på hästen, i stället för att hästen ska lära sig lita på mig. Eller ännu hellre, att man måste lita på sig själv allra först.
Morgondagens utmaning för mig blir antingen
1) Om det inte blåser - galoppera längs långsidan
2) Om det blåser lika mycket som idag - skritta runt på paddocken
3) Om det blåser ännu mer än idag - gå rakt
Om man ska försöka se något positivt i att inte förtränga sin rädsla, så kan det kanske vara att man i alla fall blir mer medveten om sig själv och hur man tänker och i vilken stämning man är. Lyckas man behålla den medvetenheten men vända det till något konstruktivt måste det väl vara bra?
Det kanske vore något att testa... Men det är alltså nån sorts mentala övningar man gör då eller? På ljudbok?
Och hjälp vad jag känner igen mig i det där, att hamna i ett bakvänt tänk av att jag måste lära mig lita på hästen, i stället för att hästen ska lära sig lita på mig. Eller ännu hellre, att man måste lita på sig själv allra först.
Morgondagens utmaning för mig blir antingen
1) Om det inte blåser - galoppera längs långsidan
2) Om det blåser lika mycket som idag - skritta runt på paddocken
3) Om det blåser ännu mer än idag - gå rakt
Om man ska försöka se något positivt i att inte förtränga sin rädsla, så kan det kanske vara att man i alla fall blir mer medveten om sig själv och hur man tänker och i vilken stämning man är. Lyckas man behålla den medvetenheten men vända det till något konstruktivt måste det väl vara bra?
H
Hæst
Sv: Rädda ryttare!
kan du stoppa hæsten på annat vis så gør det.. men jag har inget val nær min hæst sticker!
Usch vad otäkt det är!!! Förstår att du skrek, vid liknande tillfälle men i travartrav så har jag i paniken skrikit NEEEJJ!!! så det ekat och då har hon blivit helt paff!
Jag har funderat på det här med vad som är bäst, är det inte bättre att låta skena lite, om det inte är bilvägar i närheten, som i skogen och så? Ett dike känns obehagligt att vurpa ner i
kan du stoppa hæsten på annat vis så gør det.. men jag har inget val nær min hæst sticker!
S
sofiess
Sv: Rädda ryttare!
Jaa, i alla fall som jag har uppfattat det. Sök lite på nätet om det, de som jag vet som har testat har bara pratat positivt om det! Det får en tydligen mycket avslappnad. Tror att jag ska prova det själv snart. Jag tror att det är på ljudbok.
Det finns andra mentala program också, t.ex så vet jag att vissa har övervunnit flygrädsla med hjälp av sådana, men detta, Horseinmind, är då program speciellt utformade för ryttare Låter intressant tycker jag!
Jaa, i alla fall som jag har uppfattat det. Sök lite på nätet om det, de som jag vet som har testat har bara pratat positivt om det! Det får en tydligen mycket avslappnad. Tror att jag ska prova det själv snart. Jag tror att det är på ljudbok.
Det finns andra mentala program också, t.ex så vet jag att vissa har övervunnit flygrädsla med hjälp av sådana, men detta, Horseinmind, är då program speciellt utformade för ryttare
Låter intressant tycker jag!Sv: Rädda ryttare!
En otroligt bra tråd är detta tycker jag!!!
Ska börja med att sätta upp mål för min ridning har jag bestämt nu. Lite beroende på vilken situation det är såklart.
För det första ska jag verkligen komma UT. Jag SKA rida minst 2-3 ggr i veckan. Sen om det bara är lite här hemma på vägen eller jag rider en riktig runda, det kan man ju se till hur underlag, väder och övriga omständigheter är. Det viktigaste för mig är att faktiskt sitta på min häst.
Sen ska jag utöka mina rundor efter hand. Finns vissa ställen JAG tycker är obehagliga men det är inte säkert min häst tycker det... Ska iaf, ta en runda, rida när jag tycker det känns ok och hellre hoppa av där det inte känns ok. Med tiden ska jag rida längre och längre. Faktiskt RIDA förbi det obehagliga ställena. Det har jag ju gjort förr, på samma häst!!!
Här är väl min plan för den närmsta tiden.
Jag inväntar även en barbackapad som jag hämtar på fredag och tydligen ska man sitta extremt bra iden. Så den längtar jag efter! Då kommer jag nog våga mig på lite mer saker.
En otroligt bra tråd är detta tycker jag!!!
Ska börja med att sätta upp mål för min ridning har jag bestämt nu. Lite beroende på vilken situation det är såklart.
För det första ska jag verkligen komma UT. Jag SKA rida minst 2-3 ggr i veckan. Sen om det bara är lite här hemma på vägen eller jag rider en riktig runda, det kan man ju se till hur underlag, väder och övriga omständigheter är. Det viktigaste för mig är att faktiskt sitta på min häst.
Sen ska jag utöka mina rundor efter hand. Finns vissa ställen JAG tycker är obehagliga men det är inte säkert min häst tycker det... Ska iaf, ta en runda, rida när jag tycker det känns ok och hellre hoppa av där det inte känns ok. Med tiden ska jag rida längre och längre. Faktiskt RIDA förbi det obehagliga ställena. Det har jag ju gjort förr, på samma häst!!!
Här är väl min plan för den närmsta tiden.
Jag inväntar även en barbackapad som jag hämtar på fredag och tydligen ska man sitta extremt bra iden. Så den längtar jag efter! Då kommer jag nog våga mig på lite mer saker.
lobell
Trådstartare
Sv: Rädda ryttare!
Ligger nog mycket i det att man för över sin egen stress på hästen.
Jag har ju blivit mer rädd nu när jag har småbarn, och är nog ganska stressad i min vardag, vilket gör att jag stressar innan jag ska rida och under tiden.
Jag har ett ganska coolt kallblod som antagligen inte bryr sig så mkt om varken mej eller miljön verkar det som, men jag stressar till tusen och till slut reagerar hon väl och undrar vad jag håller på med
Måste börja stressa ner och göra ridningen till det roliga och avkopplande som var anledningen till att jag köpte häst.
För att ha en meningsfull tid utöver alla måsten man har.
Så nu får det bli avslappningsövningar varje kväll.
Ligger nog mycket i det att man för över sin egen stress på hästen.
Jag har ju blivit mer rädd nu när jag har småbarn, och är nog ganska stressad i min vardag, vilket gör att jag stressar innan jag ska rida och under tiden.
Jag har ett ganska coolt kallblod som antagligen inte bryr sig så mkt om varken mej eller miljön verkar det som, men jag stressar till tusen och till slut reagerar hon väl och undrar vad jag håller på med
Måste börja stressa ner och göra ridningen till det roliga och avkopplande som var anledningen till att jag köpte häst.
För att ha en meningsfull tid utöver alla måsten man har.
Så nu får det bli avslappningsövningar varje kväll.
Sv: Rädda ryttare!
Jo stress i kombination med att ha småbarn gör nog mig till den ryttaren jag är också... Men ajg har bestämt mig för att sluta vara sån!
Igår red jag igen. Min stackars häst fick kämpa i den djupa snön som dessutom var riktigt hård och jobbig att gå i. Jag sjöng imse vimse spindel för honom...fast mest för mig tror jag. Det gjorde mig lugn. Han var så duktig!!!
Nu längtar jag till nästa gång jag ska rida.
Jo stress i kombination med att ha småbarn gör nog mig till den ryttaren jag är också... Men ajg har bestämt mig för att sluta vara sån!
Igår red jag igen. Min stackars häst fick kämpa i den djupa snön som dessutom var riktigt hård och jobbig att gå i. Jag sjöng imse vimse spindel för honom...fast mest för mig tror jag. Det gjorde mig lugn. Han var så duktig!!!
Nu längtar jag till nästa gång jag ska rida.
Liknande trådar
- Låst
Senast: Hedinn
·
Ridning
Har insett att jag kan mycket om foder, hagar, beteende och träning från marken - men väldigt lite om hur man faktiskt lägger upp...
Senast: MiniLi
·
Senast: Islandshästryttare
·
Träning
Hej! Jag ska köpa en häst som stått i ca 1 år pga privata anledningar hos ägaren. Den är riden kanske 5-10 ggr under ett år och lite...
Senast: kaninälskare
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
SvD Debatt: Tillåt ryttare att välja sida – för ökad trafiksäkerhet- Hästnyheter Jag har också cyklat mycket och håller inte med. En häst förstör inte en hårdgjord grusväg, speciellt inte om den är såpass hård och fri...
- Angel
- Svar: 5
- Visningar: 512
- Hästnyheter
-
Nu blir det billigare och enklare att börja tävla- Hästnyheter Minskade kostnader för att börja tävla och enklare för föreningar att arrangera tävling. Det är några av nyheterna som Tävlingssektionen...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 166
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Scenföreställningar- Kultur Ska fråga henne.
- Hippocampus
- Svar: 106
- Visningar: 4 944
- Allmänt
-
Planera tvättstuga/planlösning- Hemmet Jag har sen igår kikat lite på olika kombos. En lite större rostfri ho med stort utrymme till kranen över kan kanske också funka. Och...
- FeatherCloud
- Svar: 16
- Visningar: 453
- Allmänt
Hästrelaterat
-
"Backhjälp"?- Utrustning Jag tror du tänker på Pinpoint Backhjälp men när jag Googlar verkar företaget inte finnas kvar.
- Badtz Maru
- Svar: 2
- Visningar: 36
- Utrustning
-
Bildtråden- Gnägg Vi tog vår första barbacka galopp igår efter en veckas vila. Han bockade och hade skitkul! Busponny 😂♥️
- Morces
- Svar: 1 997
- Visningar: 197 843
- Hästmänniska
