Problem med unghästen...

[älgen]

Sv: Problem med unghästen...

That would be "lead" and "share" and "heart"

tack!
tiotio

 

[Grannox]

Sv: Problem med unghästen...

Ja är väldigt noga med att min unghäst ska stå stilla när jag sitter upp och vänta till jag ber henne att gå. Varför? Jo tex. om man vill använda en pall.. om inte hästen dår står stilla, går omkring osv kan hästen antingen fastna i pallen, har varit med om en kompis som red en häst för första gången och flög av för att hästen blev livrädd när den fastnade i pallen.

Man själv som ryttare kan göra sig jäkligt illa också om hästen inte står stilla vid av och uppsittning. Man kan ju själv tappa balansen eller liknande, fastna i stigbygeln osv. hua! inte kul!
Jag vill gärna att hon ska stanna när jag stannar( det gör hon)
Jag kräver också att hon antingen ska gå brevid mig eller bakom mig, inte framför..
Tycker också att det är väldigt praktiskt att hästen står stilla medans man sadlar av/på tar av täcken osv innan de kommer in i boxarna osv. kratsa hovarna innan de går in vintertid osv.

jag tvingar inte min häst till någonting.
Vi kan leka och busa tillsammans.
jag vill inte ha en häst som går med mig, jag vill att vi går tillsammans.
Jag vill ha en häst som väljer mig kommer när jag ropar( som hon gör)
jag vill ha en riktig bästa vän!

men som hon tex har börjat göra nu är att skrapa...
vilket jag gissar på är för att alla andra i stallet gör det *suck*
nu jobbar vi för att få bort det.

Hon ska dock veta att jag är i "högre rang"...
jag respekterar henne o hon respekterar mig.
Hon sätter sig imot o ibland måste jag säga till henne för att hon ens ska lyssna på vad jag säger.
Jag vill inte ha en häst som far omkring och är överallt, jag vill ha en häst som följer.

 

[arizona]

Sv: Problem med unghästen...

Jag skulla påstå att hästerna känna instinktiv respekt för dig.
Har själv kommit på häster som hade igen respekt alls för om 2 ben, men det var inte hästens fel men snärer brist på kundska om häntering.
Az

 

[Mia_R]

Sv: Problem med unghästen...

Visst ska en häst kunna stå stilla, oavsett om det är i gången, när man ska sitta upp eller spänna för, men en häst som en gång fått övertaget kommer alltid att försöka ta tillbaka det om chansen yppar sig. Även om TS nu väljer att behålla hästen och försöka få ordning på den mha kunnigare personer så kommer hästen troligen alltid att testa både henne och andra som hanterar den med varierat resultat. Min tjej var ju en sån som skulle gått till slakt för att hon var "tokig", jag lyckades ju med henne men hon tog ändå chansen med andra om hon märkte att det gick. Var personen kunnig som hanterade henne så uppförde hon sig som hon aldrig gjort annat, med en ovan och okunnig så gjorde hon som hon ville även om hon aldrig bet eller slog.

En häst som har övertaget kan mycket väl använda både tänder och ben för att visa var skåpet ska stå, en sån häst kan bli riktigt farlig utan att för den skull vara elak.

 

[Vivo]

Sv: Problem med unghästen...

Delvis knapplån
En häst skall kunna stå stilla när det krävs. Inom körning både bruks- och annan körning får inte hästen flytta sig förrän signal från kusken något annat kan bli ödesdigert. Min unghäst kan t.ex. stå stilla på kommando, men jag använder det bara i vissa situationer (och hon kan stå stilla även utan kommando) När hon tömkörs är hon tränad att stå stilla medan jag fixar tömmar och annat, vilket hon måste kunna göra vid anspännning. När man sitter upp är en annan situation som också kräver att hästen står still. Det finns många andra situationer där hästen måste stå still.

Att kunna backa inte bara ett steg utan flera och även i vinklar samt förflyttning i sidled krävs också ibland, det beror ju på vad hästen används/ska användas till. Det är skillnad på att backa för att tillrättavisa eller om man gör det av praktiska skäl. Hästen är inte dummare än att den vet/lär sig skillnaden

Detta är bara några exempel. Att korrigera hästen för att den gör något som inte är till skada, utan kanske gör något som irriterar sin ägare/skötare...som skrapa med hoven. inte står blixstilla i stallgången eller liknande, anser jag helt onödigt. Där är det snarare människans tålamod som brister än hästens "lydnad". Att ibland göra kravlösa saker med sin häst/unghäst tror jag är viktigt, men man måste kräva saker av dem för att få deras tillit och förtroende.

Det första och viktigaste anser jag dock är att hästen kan ledas på ett tryggt sätt. Först när det fungerar kan man fortsätta med annat. Hästen skall vara trygg och lita på den som leder, vilket gör att den låter personen bestämma och ta kommandot. Min numera lätthanterliga häst var väldigt testande när hon närmade sig 2års åldern. Hon försökte springa förbi mig, tränga mig, sparkade ett par gånger, anföll i hagen med bett m.m. Hon fick backa om hon bråkade på promenader, gå en volt runt mig om hon sprang förbi. Det gav resultat även om hon är fruktansvärt envis och det krävde många repetitioner innan hon gav sig. I början blev hon frustrerad, men sedan hittade vi båda våra roller och hon kunde lita på mig.

 

[beea]

Sv: Problem med unghästen...

Jag har själv köpt en unghingst som var hemsk i början, vi fick inte komma i närheten av han med grimskaft eller borstar när han kom hit, jag tog då hjälp av en jätteduktig tjej (efter vad hon sa i alla fall) men detta slutade katastrofalt och han blev än värre.
Nu var det så att han inte hade haft det för bra tidigare då han var iväg för hjälp med hantering och kom hem som ett vrak.
Vi gav oss inte utan skulle ha rätsida på min drömhäst och tjejen kom hit och började så smått jobba med han under uppsikt av mej.
Andra gången hon kom hade hon för brått och gjorde allt för fort och flera saker på samma gång fast jag sa ifrån, detta slutade med att hon blev nertrampad av hästen och fick åka ambulans.

Jag har aldrig varit så nära att sälja en häst som jag var då, men mitt i bedrövelsen kom en granne förbi som själv har egna hästar och jobbar på vetrinärklinik för hästar och erbjuder sig att prova ta hand om han.

Med denna underbara tjej har allt gått på rätt håll och hingsten är en riktig liten kelgris idag, visst har han sina ideer men det går att övertala han och på samma gång som jag får hjälp med honom så får jag hjälp med mej själv med så jag kan ta tag i problem som kan dyka upp när jag inte har hjälp här.

Jag tycker du skall ta dit någon och se om han kan bli hjälpt av det för att sen se om du kan få tillbaka ditt förtroende för hästen och han för dej.

Det kommer att ta tid men det är värt det, det har tagit ca 5-6 månader att komma dit vi kommit idag och då har vi jobbat med han 5 dagar i veckan.

Lycka till.

Du Nu är jag Jäävligt less på att du snckar skit om oss. Du har låtit din käft glappa både här och på Ifokus, säker någon mer stans oxå..

Jag har levt med folk som snackar skit Hela mitt jävla liv och jag accepterar fan inte att de ska komma in i våran verksamhet oxå!
Du säger att Daimler mådde dåligt här...det var bara VI som lyfte hans hovar första gången, de var VI som borstade han första gången, det var VI som la täcket på han.. Hos oss förvandlades Daimler från en vildhäst till en hanterbar unghäst.
det är inte meningen att en häst ska vila ett Halvår innan träningen ska börja, Eller va säger du?
Att skylla på en operaread rygg är ingen bra anledning till att INTE hanter sin häst! Visst kan man inte göra lika mycket men att låta andra göra allting sendan bara kasta skit på dom är inte shysst!

Du har Självt erkänt dina lögner för oss som är inblandade men ändå fortsätter du med denna skit (Vi trode att du lagt locket på men eftersom de visar sig fortsätta över internet på komemr vi nu ta upp polisanmälan.)! Jag förstår inte vad du har för glädje i detta, känner du dig accepterad för att de verkar kunna sj JÄVLA mycket om hästar?
Vi har bilder på att Daimler hade de bra hos oss, han var i gott hull när du kom och hämta han.¨

Vakna upp kvinna....

 

[Gullegryn]

Sv: Problem med unghästen...

....eller kanske en för folk som vet vad de talar om?
arizona är en "import" från USA och har än så länge lite problem med det svenska språket. Men det utvecklas mer och mer och kommer snart att vara mycket bra svenska i skrift.
Dessutom är arizona en mycket kunnig person när det gäller hästar och hästhantering och om detta forum varit på engelska hade kanske även du förstått vad det är som a försöker förmedla.

Vilket skitsnack.
Om nu Arizona är duktig på hästar innebär det inte att hennes ton mot TS ska vara så jäkla otrevlig.
Hur ska man någonsin kunna göra något första gången om det krävs erfarenhet?
Alla som skaffar barn borde ha erfarenhet innan? Alla som ska ha hund ska ha erfarenhet innan? Detta är ju inte möjligt.

Menar ni verkligen att man ska praktiserat på stuteri, dagis, brukshundklubben för att kunna ge sig in i något nytt? Ni verkar så rädda. I TS fall hade det varit bra om hon hade någon i sin närhet som hjälper henne. Nu vänder hon sig till Buke. Hon blir däremot inte hjälpt av taskiga kommentarer. Jag är hyperallergisk mot alla nätmobbare som ser sin chans till att vara stora på sig där dom sitter bakom sin skärm. Är också allergisk mot folk som säger "då ska man inte"...

Därav att jag gav en känga om A:s urusla svenska.

Folk avlar ju hästar i varenda byhåla och för det mesta går det bra. Enligt A så ska ju alla dessa inte få hålla på.

Till TS, tycker du att du tappat greppet så skäms inte för att ta hem någon som hjälper dig. Kanske är det en ide att sälja. Ta det inte så personligt. Kanske är ditt föl ovanligt testande, vad vet jag. Hästar är väldigt olika. Om du absolut vill ha en unghäst, se till att välja en med ett milt temperament så går det vägen.
/Gg som vill ha en trevligare ton i diskussionerna

 

[skuggi]

Sv: Problem med unghästen...

Tack för det!

Om man är duktig kan man gott kosta på sig att ge kloka och konstruktiva råd och vara trevlig, särskilt om man vill att problemet ska lösa sig.

 

[Gullegryn]

Sv: Problem med unghästen...

jag har heller aldrig behövt tjafsa med att dominera mina hästar oavsett ålder. Mina egna uppfödningar är goda som guld att hantera och inte ens lillkillen har försökt mopsa, vi har helt enkelt egentligen aldrig haft några "uppgörelser" och nästa år är han tre och ska ridas in, vi får väl se vad som händer då?

Jag gör inga join ups, jag viftar inte med några rep, jag pratar med dem och försöker vara tydlig, jag befäster "nej" och försöker tänka i flera steg och ligga i framkant, skapar mindre problem hos bägge. Har vi rätt eller har vi rätt?

Hej Mia!
Skönt att läsa ditt inlägg. Jag tror nämligen inte heller på att konstra till det med en massa metoder som för att liksom mystifiera hästträningen. Med lugn, tydlighet, konsekvens och förnuft kommer man långt. Vi ska inte glömma att vi har en gammal hästtradition i Sverige som utan dessa specialgrimmor/rep ändå lyckades få till pålitliga hästar. Varför ska allt amerikanskt vara så mycket bättre?

Fick nu en tanke till TS. Finns det någon gammal hästkarl i din by som du kan fråga? Det skulle ju vara jättekul.

 

[kalimera]

Sv: Problem med unghästen...

Hmm.... det känns lite som om TS "has left the building"..
Men jag röstar starkt på att be någon duktig tjej, kille tant eller gubbe om hjälp.
Ibland fastnar man med sin häst, och särskilt när dom är unga är det viktigt att befästa ledarskap, rätt och fel. Lika som med småbarn

 

[Solis]

Sv: Problem med unghästen...

Vilket jävla besserwisseruttalande!!!!

Kanske ska skapa en tråd "Varför folk som inte kan stava ordentligt ska hålla käften"

Och hur fan får man erfarenhet då? Resonerar du alltid så? Hur kommer man då framåt.

Ja, och detta inlägg är ju ett verkligt skolexempel på hur man håller god ton på nätet...

 

[kalimera]

Sv: Problem med unghästen...

Hästen ifråga i den här tråden är ute till salu nu, så TS har nog fattat ett bra beslut. Hoppas att hästen hamnar hos någon duktig person som får glädje av den.

 

[Wizir]

Sv: Problem med unghästen...

Jag vet inte vad jag gör för fel, men jag har aldrig träffat en elak häst i hela mitt liv. Jag har träffat massor med ouppfostrade och felhanterade, men aldrig några elaka och jag har heller aldrig behövt tjafsa med att dominera mina hästar oavsett ålder. Mina egna uppfödningar är goda som guld att hantera och inte ens lillkillen har försökt mopsa, vi har helt enkelt egentligen aldrig haft några "uppgörelser" och nästa år är han tre och ska ridas in, vi får väl se vad som händer då?

Jag gör inga join ups, jag viftar inte med några rep, jag pratar med dem och försöker vara tydlig, jag befäster "nej" och försöker tänka i flera steg och ligga i framkant, något som jag försöker pränta in i min sambo som bara har goda erfarenheter av mina hästar och aldrig råkat ut för värre saker än att blivit misstagen för en morot eller att hans fot sett ut som ngt man kan vila hoven på en stund.

Jag har stått med ryggen till hästar som andra gått omvägar runt för att slippa passera boxen och inte en enda har huggit mig i ryggen trots att de visat upp hela registret med fula grimaser, tänder och vad de åt till frukost. Jag har ignorerat, respekterat och hanterat istället för domderat, kanske det är felet?

Om man respekterar sin häst istället för att försöka domdera tror jag man skapar mindre problem hos bägge. Har vi rätt eller har vi rätt?

Jag känner fullständigt igen mig i det du skriver.
Har heller aldrig varit på kollisionskurs med nån av mina hästar...de har ibland haft egna åsikter, vilket de naturligtvis ska få ha -de är ju ändå levande varelser, men jag har aldrig lämnat ngt åt slumpen utan alltid funderat ut vad min roll varit i det hela.
Jag tror att hästar är hästar och att de reagerar som just hästar...för att de är hästar, och för att umgänget med ägaren är på ett visst sätt. Allt man gör, även den minsta sak, kommer tillbaka till en förr eller senare.
Så hur man är i vardagen...när man hälsar på dem på morgonen vid frukostutfodringen, hur man rör sig och hur man tänker om dem, hur man leder dem, hur man ser på sig själv osv osv...spelar all roll.
Mina två unghästar har alltid tillgång till hö, vilket jag tror är det absolut bästa för skalle och tarmar, så de behöver aldrig känna att de måsta vakta sin mat. De har inte ens fått in den tanken i huvudet.
Jag vill att deras liv att vara så tillfredsställande att de inte ens ska behöva få in destruktiva idéer i huvudet.
Säkerhetstänk och förutseende försöker jag oxå praktisera. De ska alltid kunna känna sig lugna med mig, de ska kunna känna att jag är stabil och att jag är trygghet. Det innebär mkt jobb med sig själv...mer för vissa och mindre för andra.
Jag lyssnar på deras åsikter men har jag bestämt ngt som ska genomföras...t ex rengöra sår eller ta tempen, (vilket den ena ungpojken hade en del tankar om när han var yngre), så kommer det att genomföras oavsett vad han tycker om det. Inte med våld, inte med mutor, utan genom tålamod och förståelse över att han tycker att det är obehagligt men tyvärr e ngt som måste göras. Man tar tag i det direkt, sen är det klart.
Första gången jag "tränade" lastning med dem var den ena en aning skeptisk, men jag bestämde i förväg att en hov på luckan skulle räcka. Han fick ta all tid i världen på sig.
Efter högst en halvtimme stod han med bägge framfötterna långt upp på luckan och jag stoppade då den dagens lastövning. Gången efter gick han in direkt.
Sen är det så att om jag har en dålig dag där mitt humör och mitt tålamod inte är det bästa, då slipper de umgås med mig. Det mår vi bäst av alla tre.
Då blir det bara vardagsgöranden.

Jag tror oxå på respekt och vänskap istället för att man domderar och går omkring som en diktator.
Sen måste man veta att man lär sig så länge man lever...alla kan klanta sig och handla innan hjärnan kopplats på...men det kan bli bättre! Man kan bli mer medveten om sig själv.

 

[anni0001]

Sv: Problem med unghästen...

du har kanske haft tur att inte träffat elaka hästar?? Jag har sysslat med hästar i 20 år och har bara träffat EN enda elak häst (de övriga kunde vara griniga och som du beskriver - visa hela registret med grimaser men utan att fullfölja)

Denna häst jag pratar om var såklart inte genuint elak - utan felhanterad. En dominant men OSÄKER ung valack. Han högg. Han gjorde det verkligen! Han grinade illa flera meter innan man kom fram till boxen och högg så det small i dem som råkade passera lite för nära öppningen. Han kom som en kanonkula i boxen med öronen strukna bakåt och anföll med tänderna i det han fick tag på; en axel, en arm, ett huvud....
I hagen attackerade han när man ville hämta nån annan häst. Han cirklade runt en med öronen bakåt och sen fullföljde han om man inte flyttade sig; sprang över en, ställde sig på bakbenen och slog med frambenen och när han gick ned så vände han och slog med bak.

Var felet låg? Hos ägarna. Han var först och främst för stor för dem så redan från början hade de onödigt mkt respekt för honom då de kände sig så små.
Han såg sin chans och började testa - som ALLA hästar gör, ffa unga. Ägarna reagerade genom att skrika åt honom och rycka lite lojt i grimman eller säga "men XXXX då!!" med hög röst... samtidigt som det stank rädsla om dessa folk.
I flocken i hagen gick valacken med individer som inte gav honom motstånd, han blev herre på täppan men var inte ett dugg mogen för något ledarskap! Han var enbart bossig och domderande - dvs bara en bluff som ledare som innerst inne var en rädd liten pojke som testade gränserna och sprängde dem alla och blev ännu mer vilse i pannkakan men för att upprätthålla den macho typ han en gång visade att han var så var han tvungen att bossa runt de andra hästarna och människorna för att inte fasaden skulle spricka.

Jag tog en dressyrpisk och rappade till honom i hagen när han kom farande som en dåre. Ja - faktiskt. Hur elakt det än låter - jag slog honom.
Han vände, kom tillbaka - stannade, reste sig på bakbenen - jag rusade emot honom med dressyrpisken vinande i luften och rytande. Han gick ned. Vände sig om men slog inte... gick sin väg och funderade. Kom sen tillbaka med huvudet sänkt och öronen framåt.

Ägarna frågade om jag ville jobba mer med honom och efter bara ett litet litet tag så hade den stora elaka valacken landat i sig själv, funnit sin plats på "jorden" och blev en harmonisk kille som mullrade välkomnande i sin box och mötte en med spetsade öron och nyfiken blick. Han gick som en liten "hund" i grimskaftet och var mkt snällare mot sina kamrater i hagen. Man var alltid tvungen att ha lite koll på honom, han testade gärna gränserna titt som tätt men höll man bara ett öga på honom så funkade han superduper!

Så. Det finns elaka hästar. Jag lovar. Jag har hört talas om fler. Men oftast beror det på felhantering men visst finns det säkert fall där någon psykisk störning oxå gör dem elaka och dessa hästar borde få avsluta sina dagar.


Och alla dessa repviftare och metod-anhängare som domderar sina hästar med övningar varje dag är ju av samma skrot o korn som den unga valacken - en bluff som genuin ledare! De människorna är osäkra, vet inte varför hästen eg gör som den gör men de har nu hittat verktygen för att få hästen att hålla sig på mattan - genom att utnyttja hästens instinkter. men för att upprätthålla den fasaden av ledarskap som de utgett sig för att vara så tvingas de domdera sina djur var o varannan dag för att djuren ska hållas på plats.

En genuin ledare (oavsett om man sysslar med repvifteri, metoder, eller bara sunt bondförnuft) behöver aldrig domdera sina djur varje dag. De bara är.
De som inte är genuina ledare ska skaffa sig häst därefter också. Vet man med sig att man inte är någon ledartyp - se då till att hitta en ranglåg häst som inte "bryr sig"...

oftast är det dock de osäkra människorna som drömmer om att kunna hantera den där vilda ståtliga springaren och allt blir tokigt.

 

[Mia_R]

Sv: Problem med unghästen...

Jag har träffat hästar som både hugger och slår men jag kallar dem inte för elaka eller lömska för det. Jag har fått min beskärda del av bett, sparkar, avkastningar, blivit trampad, trängd och släpad under de år jag hållit på med hästar och fått uppsöka akuten några gånger för vård, men jag anser inte att en häst varit elak ändå. Som 8-åring hade jag redan under mitt första ridläger 1972 hunnit bli biten upprepade gånger av "min" ponny, han hann även med att sparka mig och jag blev släpad i full galopp eftersom man då lärde ut att man absolut inte fick släppa tyglarna. Efter sparken fick jag byta till ett halvblod istället, en fd nordisk mästare i fälttävlan som jag lärde mig hoppa med.

Jag kommer nog aldrig glömma en häst som stod på en ridklubb som jag började på, första gången jag skulle rida den slog den och träffade sadeln jag bar och kastade sig sedan så långt in i spiltan den kunde komma. Min reaktion? Jag lade bort sadeln, pratade med hästen och lugnade ner den med röst och händer istället för att slå den som den väntade sig. Jag slog aldrig den hästen utan varje gång han högg efter mig tog jag tag i grimman, sa nej och pratade lugnande tills han slappnade av och kunde sedan fortsätta rykta honom. Den hästen hade fått för mycket spö och försvarade sig mot allt och alla, han var definitivt inte elak utan bara felhanterad.

Att dalta eller slå kan förstöra vilka häst som helst, sen finns det sjuka individer eller där aveln helt enkelt slagit slint i skallen på dem, men jag tror inte det finns genuint elaka hästar utan att det alltid finns en orsak bakom beteendet. Visst har även jag rappat till hästar och visst finns det situationer där man behöver göra det, men då har det redan gått överstyr tidigare.

 

[LadySassa]

Sv: Problem med unghästen...

Hej!

Jag har en valack som är lite mer än 1 ½ år gammal som jag har börjat få ganska stora problem med när det kommer till att leda honom och att ge honom mat och det börjar faktiskt leda till att jag snart inte vågar hantera honom längre

Han har på senare tid börjat ha öronen bakåt nästan hela tiden när man leder honom och han "springer över" en med bogen hela tiden och följer alltid upp det med en spark eller två. Tappar man honom i vanligt grimskaft eller låter man honom springa ut i longerlinan kommer man inte nära honom igen för att han vänder bara rumpan mot en och hotar. Han har alltid gått att leda och jag har alltid varit väldigt lugn vid hanteringen av honom så jag förstår inte hur han kan ha blivit så här aggressiv på bara någon vecka. Han är kollad av veterinär så han har inte ont...

Det andra problemet är när man ska ge honom mat då man knappt får gå in i hans box länge utan han ställer sig rakt mot mig med öronen slickade bakåt och skrapar med hovarna som om han är på väg att attackera, och går man steget närmre så slänge han fram ett framben i syfte att träffa mig. Jag har provat med kedja och överlag försökt vara lugn men bestämd men han känns så j-vla omöjlig att hantera för att han bara "går rakt över en" och han är redan nu cirka 165 i mankhöjd så han är ju inte direkt liten.

Vid ett tillfälle tog jag till med spöt när han slog med frambenen mot mig men då fick jag springa kan jag ju säga för då jagade han mig ut från paddocken. Känner mig så uppgiven från att ha haft en unghäst som varit superkelig till en skitunge som ska trotsa allt. Det är min första åring så jag vet inte om såna här beteenden "hör till" = tonåringar överlag är j-vligt jobbiga.

Idag fick jag hur som helst nog för jag har lårkakor över hela benen efter alla dagar då han tvingat ut mig från sin box eller sprungit över och sparkat på mig, vad ska jag göra???

Jag tror helt enkelt att du har varit för snäll mot honom. Inte visat vad skåpet ska stå så att säga!(tillrättavisningar med rösten hjälper i början om man inte fegar med de, men det verkar inte som att du har gjort det)

Jag tror att du ska börja med att han respekterar dig i boxen och när du leder honom. Framför allt i boxen till att börja med. Han måste lära sig att "se" dig och att du är ömtålig. Respekt! För det är ju du som ska bestämma!
Boxen är instängt och du kan stänga en dörr emellan om han skulle göra något(men du ska helst inte gå ut när han gör något för då vinner han igen. Såklart ska du gå ut om han blir farlig!!). Tex gå in och ge dig *** på att du ska klara av honom (inte slå och skrika menar jag inte). Eftersom att du har piskat honom med spö en gång innan och flydde själv så känns det som att han inte kommer bry sig så mycket om spöet längre, han har ju lärt sig att han kan jagar dig så vågar du inte stå för det du ville uppnå.

Ska du använda spö måste du vara beredd att inte springa utan att ta upp en fajt. För det var precis det han såg det som! I hans ögon är det en lägre rangad som utmanar han eftersom att du har accepterat att han är ledare över dig.
Men i ditt fall tror jag abolut inte att du ska använda spö eftersom att du inte vågar fullfölja det du påbörjar.

När du går in i boxen och ska ge han mat så säger du till honom på skrapen med ett hårt NEJ(så fort han lägger bak öronen). Inte skrika utan bara säga NEJ. Du ska gå in och vara säker i dig själv. Innan ska du ha funderat över hur du ska göra! Så att du är väl förberedd!
Han kommer säkert utmana dig när du säger nej till honom, men då är det bara att säga NEJ igen. Tills han faktiskt lyssnar på dig.
Var noga med att beröma när han lägger öronen framåt. När han har lugnat sig kan du lägga maten i krubban. Säg nej till honom om han gör något igen då. Klappa när han gör rätt. Det är viktigt att upprepa beröm/tillrättavisning om han gör rätt/fel! Vara konsekvent och bli inte tjatig. Vissa tjatar för mycket när de blir rädda och det är absolut inte bra. Beröm när de gör rätt, tillrättavisning när de gör fel. Annars är man tyst!

När han har lärt sig ordentligt vad nej betyder kommer det gå mycket lättare.

Om du blir rädd för han när du håller på med honom ska du be någon annan om hjälp eller sälja han! Man ska inte äga en häst man inte klarar av!

Hoppas inte det är för rörigt. Lycka till!

 

[anni0001]

Sv: Problem med unghästen...

fast vad ska man kalla någon som hugger, sparkar o slåss medvetet? För att folk ska förstå så kallar jag en sån häst elak Men som jag skrev oxå (läs igen om du missade det ) - det berodde ju på att den var felhanterad.... inte genuint elak som "dum i huvvet" för jag tror inte heller det finns elaka hästar i den bemärkelsen, möjligtvis extremt få som då har någon form av psykisk störning (och som jag oxå skrev, då kanske skulle må bäst av att lämna jordelivet)

Ja, att dalta eller slå en häst kan förstöra den bäste - men så även repvifteri eller join-ups o allt vad det nu heter - förstör mer än det gör nytta i fel händer! En osäker hästmänniska med Sunt Förnuft vågar inte använda spö (positivt!!) - men de ser inte vilken psykisk misshandel de utsätter sina hästar för när de domderar dem i tid och otid med Gubbarnas metoder.....

En pisk kan vara människans bästa vän om man vet exakt när och hur den ska användas - det är inte misshandel att säga ifrån på skarpen i exakt rätt tillfälle och av exakt rätt anledning. Men i fel händer.... då blir det misshandel

Så det man önskar så innerligt är att folk skulle vara mer balanserade och vara mer ärliga mot sig själva och se "det här klarar jag av, det här klarar jag INTE av" och sen köpa en häst efter detta.
Men tyvärr så köper många den där vackra, ståtliga snyggingen med bländande tekniker - för att vi alla drömmer om Black Beauty - det är "normen". Sen gråter vi oss till sömns för att Black Beauty skrämmer oss, blir "elak" och "dum" och så letar vi febrilt efter något som kan få oss att tämja honom igen - och hittar Gubbarna, och börjar utöva detta på vår Springare och för att vara helt säker så kör vi övningarna varje dag....

Men så är det väl över lag. Alla vill ha en Superhopphäst eller en med Supergångarter - fast man som ryttaren inte ens har kapacitet för ens hälften och skulle ha klarat sig bra med en medioker häst

 

[Wizir]

Sv: Problem med unghästen...

Hej!

Jag har en valack som är lite mer än 1 ½ år gammal som jag har börjat få ganska stora problem med när det kommer till att leda honom och att ge honom mat och det börjar faktiskt leda till att jag snart inte vågar hantera honom längre

..............

Det andra problemet är när man ska ge honom mat då man knappt får gå in i hans box länge utan han ställer sig rakt mot mig med öronen slickade bakåt och skrapar med hovarna som om han är på väg att attackera....

Idag fick jag hur som helst nog för jag har lårkakor över hela benen efter alla dagar då han tvingat ut mig från sin box eller sprungit över och sparkat på mig, vad ska jag göra???

Måste du gå in till honom för att ge honom mat?
Kan du inte flytta krubban så nära boxdörren, (om du kanske har galler runt resten av boxen?), så du bara kan luta dig in och ge honom maten?
Därifrån kan du mer självsäkert få honom att vänta med att komma fram till krubban och du hamnar inte i fara.
Och sen när du ger honom tillträde till krubban så ska du låta honom äta ifred, utan att du stör honom på ngt sätt, så du i detta läge inte retar upp honom i onödan.
Och så fort du behöver gå in i boxen av ngn annan anledning när han e inne, ställ upp honom i gången så länge.
Konfrontera honom från den plats du kan känna dig fullständigt trygg och ta allt i små steg. Låt honom se och känna att du är självsäker och konsekvent i det du vill.

 

[Wizir]

Sv: Problem med unghästen...

Jag känner mig (ganska) säker på att du inte ska ta till spö och ge dig in i ngn kamp med honom inne i boxen för det har du inte styrka och mod till. (Jag skulle inte göra det).
Han har redan kommit för långt i sina hot mot dig.
Du ska bara vara iskall och helt enkelt driva igenom det du vill från säkert avstånd och på säkrast möjliga sätt. För det är endast då du kan utstråla lugn och självsäkerhet.
Den som är lägre i rang är den som härjar...den som behåller värdighet och lugn är den som bestämmer.

 

[LadySassa]

Sv: Problem med unghästen...

Hej Mia!
Skönt att läsa ditt inlägg. Jag tror nämligen inte heller på att konstra till det med en massa metoder som för att liksom mystifiera hästträningen. Med lugn, tydlighet, konsekvens och förnuft kommer man långt. Vi ska inte glömma att vi har en gammal hästtradition i Sverige som utan dessa specialgrimmor/rep ändå lyckades få till pålitliga hästar. Varför ska allt amerikanskt vara så mycket bättre?

Fick nu en tanke till TS. Finns det någon gammal hästkarl i din by som du kan fråga? Det skulle ju vara jättekul.