Prat med bebisar...

[_moa_]

Sv: Prat med bebisar...

Jag pratar så med djuren. Värst är när folk kommer på mig när jag går ensam i stalelt och pratar med katterna om vi ska orka slänga ner hö eller inte. Hmm... Undrar hur jag kommer bli om jag får barn, illa tror jag

 

[corona]

Sv: Prat med bebisar...

Varför pratar folk så löjligt med sina småbarn? Det låter ju urfjantigt. "Ska mamma ge dig den?" "Ska vi sätta på dig en blöja?" Och det ständiga upprepandet när barnet säger något. "Ja, en skylt!" "Ja, en lastbil!"

BLIR man sån när man skaffar barn?!

*allmänt inlägg, inte direkt riktat till trådskaparen*

Fast det borde väl ändå vara bättre, än folk som uttrycker sig med "Gagagagtutu", eller "Mojmoj baja ääääääääääääälskar att byta på din lilla rumpestumpis"....

 

[corona]

Sv: Prat med bebisar...

Jag pratar så med djuren. Värst är när folk kommer på mig när jag går ensam i stalelt och pratar med katterna om vi ska orka slänga ner hö eller inte. Hmm... Undrar hur jag kommer bli om jag får barn, illa tror jag

Jag är likadan... babblar på som tusan hemma med katter, hästar, hundar..... långa "dialoger" emellanåt...

 

[Stollan]

Sv: Prat med bebisar...

Fast här sa vi ussuss om smuts, babs om lamm (dotterns ord för det), kisse maou om katt, totto om häst, bamba om lampa mm rätt friskt till 2 års ålder ungefär och det har inte påverkat negativ på min dotter. Inte heller har det påverkat negativt på mina småsyskon och 5 av 7 har jag fått uppleva under uppväxt och upplever än. Inte heller har alla andra småbarn jag har haft nöjet att bestifta bekanskap med en längre period heller påverkats negativt.
Däremot "tå tynd om dig", "tå töt du äl" och liknande har bara används till när jag småretas med främst större barn (snarare åt ungdom) och vuxna. Har aldrig varit vikt åt småbarn då det ofta används ironiskt och småbarn förstår inte ironi. Det är först nu min dotter vekligen börjar fatta vad ironi går ut på och hon är 8.

Att din släkting pratar bebiston med sin mamma är ju för att mamma belönar det och då uppfattar ju dottern som att det är ett korrekt sätt för att göra mamma glad och gör man mamma glad kan man få det man vill ha och slipper att uppleva frustration. Om hon alltid får som hon vill får hon ju sällan uppleva frustration och absolut inte lära sig hantera den känslan den ger vilket i sig leder till att hon gör allt för att slippa just den känslan. Uppenbart är ju hur hon pratar med mamman en viktig nyckel där. Pratar hon i vanlig ton med andra?
I så fall skulle jag inte oroa mig allt för mycket men däremot inte bli förvånad om flickan gör revolt om något år eller två.
Tycker det är tråkigt att mamman inte låter sin dotter får växa och mogna utan tycks hålla tillbaka henne på en nivå där hon är "liten". En dag tröttnar kanske dottern på att vara liten.

 

[Björk]

Sv: Prat med bebisar...

Att din släkting pratar bebiston med sin mamma är ju för att mamma belönar det och då uppfattar ju dottern som att det är ett korrekt sätt för att göra mamma glad och gör man mamma glad kan man få det man vill ha och slipper att uppleva frustration. Om hon alltid får som hon vill får hon ju sällan uppleva frustration och absolut inte lära sig hantera den känslan den ger vilket i sig leder till att hon gör allt för att slippa just den känslan. Uppenbart är ju hur hon pratar med mamman en viktig nyckel där. Pratar hon i vanlig ton med andra?
I så fall skulle jag inte oroa mig allt för mycket men däremot inte bli förvånad om flickan gör revolt om något år eller två.
Tycker det är tråkigt att mamman inte låter sin dotter får växa och mogna utan tycks hålla tillbaka henne på en nivå där hon är "liten". En dag tröttnar kanske dottern på att vara liten.

Jodå, hon talar med vanlig ton med andra. Så, jag tror inte heller "problemet" är sådär världsviktigt. Men, det är ju delvis ett familjeproblem, eftersom syskonen påtalat detta för andra (min mor). Och det blir kanske lite fånigt för henne när mamma är med i skolan eller vid andra träffar med föräldrar barn... jag uttryckte mig oklart förresten. Flickan är idag 14 och bebistonen har försvunnit, dock hörde jag en del av den i vissa lägen när vi träffades sist.

 

[slice]

Sv: Prat med bebisar...

Jag kommer nog att pladdra på duktigt...

Bara jag inte blir som min mor. Hon pratar fortfarande babyspråk med mig ibland.

 

[Magdalena]

Sv: Prat med bebisar...

Jag menar ju inte att man INTE ska prata med dem, det är klart de måste aktiveras annars blir de ju inte "riktiga" :P Vad jag stör mig på är när människor förställer rösten, och varför kan det inte bara räcka att säga "Ja, det är riktigt" när de säger "BOLL!!!"? (Måste man säga "Ja, en BOLL!!!" Gärna med obligatoriskt JÄTTEFLIN.)

Det är mer utvecklande att få det man sagt upprepat för att få en check på att man sa det rätt, än att få höra "det är riktigt". Särskillt om inte barnet uttalar det helt rätt så är det extra viktigt att det får höra hur det ska låta, utan att man korrigerar barnet. För om du berömmer med "det är riktigt" när den säger rätt blir det ju så att du säger "nej, så heter det inte" när den säger fel, eller? Snacka om att bromsa språknyfikenheten.

 

[Tican]

Sv: Prat med bebisar...

Jag har hört att hundar som man pratar så med ser en som en valp.

 

[Magdalena]

Sv: Prat med bebisar...

Ett tillägg. Om barnet pekar och säger t.ex "boll" så är det ju klurigt att svara t.ex "ja, titta EN boll", eller om barnet kommit så långt i språket att det säger "en boll" så kan man svara "ja, titta, en RUND/BLÅ/RÖD boll". Dvs utöka språkkunskapen med genus och senare adjektiv och verb.